Så vacker!

I morse var det riktigt livligt här i vårt hus, för vi fick var sin hemleverans. Bisin min fick den eftertraktade reservdelen till yngsta sonens bil. Den skruvade han ihop genast och nu har han tagit provturer, för att kolla att allting är okej. Yngsta sonen ska till huvudstan igen i morgon, så kanske han fortfarande får låna min bil, för säkerhets skull.

Och jag, jag fick ett så vackert plagg.

Den är så fin! Det blommiga tyget, fick jag av U. De övriga tygerna är återanvänt tyg från borddukar och en gardin. Se så bra allt det här materialet passar ihop. Alice är duktig på det här med färger och att sy.

Så här ser ärmarna ut på baksidan. Nu kommer jag för en gångs skull att ha någonting att sätta på mej i lördag. Tjohoo! Den här bussarongen, blusen, tunikan eller "mekkon" kommer att passa perfekt på countryfesten. Stort, stort, TACK! Härligt att kunna köpa så fina kläder i rätt storlek och återanvänt material från orten. Och att dessutom få hemleverans!

I natt var jag riktigt ivrig, för nu skulle jag minsann börja sticka på Genial – sjaletten från senaste Novitatidningen. Och kan ni tänka, jag har till och med garn färdigt. Men, men, eftertankens kranka blekhet slog till på förmiddagen och jag läste två gånger igenom mönsterbeskrivningen. Man ska börja med en i-cord, alltså en snodd, på 372 varv! Sen ska man plocka upp 371 maskor från den där kanten. Håhåjaa. Lägg ännu till förkortade varv och det skira spetsmönstret... ja, så insåg jag att det där är absolut ingenting för mej.

Jag tog fram den här boken av Sarah Hutton istället. Jag bläddrade och bläddrade, men kom sedan fram till att jag nog ska ta och slutföra något av mina redan påbörjade sjalprojekt. På eftermiddagen satte jag mej alltså utomhus på terrassen med en sjalstickning, som jag hade stickat 16 varv på och sedan lämnat i projektväskan. Jag stickade frejdigt på och njöt av både småfåglar och livet.

Men vad nu då? Mönstret såg inte alls ut som på bilden. Hur jag än vred och vände så såg det inte rätt ut.
– Nå, du får sticka bakåt, försökte bisin min trösta. Men bakåtstickning är inte alls kul. Suck!
Jag borde inte lämna påbörjade stickningar åt sitt öde alltför länge.

Enligt inledningen i den där sjalboken av Sarah Hutton, så är det så lätt med sjalar och man kan ta med sig den stickningen överallt. Pytt heller!

Det börjar mer och mer verka som att jag borde byta hobby, när jag varken klarar av stickning eller virkning längre.

Nu ska jag kolla om jag får sjalmönstret riktigt och om jag har repat upp tillräckligt långt.

Hoppas att ni får en riktigt fin fredag!
 

Årets femte inköp

Söndagskväll och småningom dags att packa arbetsväskorna. Jepp, jepp väskor hela två stycken, en för varje arbetsplats jag ska besöka i morgon. För mej har söndagen varit skön och jag känner ingen stress över att köra iväg till jobbet i morgon. Söndag är ledig dag, så det så. Inga kursförberedelser, inga telefonsamtal eller e-post, som jag svarar på.

Nej, här är det stickning och social media, som gäller. Och apropå det där sista, så fladdrade det förbi ett arbetstillfälle i Spanien. Tänk, att åka iväg som au-pair och få använda mina mycket elementära kunskaper i spanska! 
– Åk du iväg bara, sa bisin min helt lugnt då jag berättade om det här jobbtillfället.
Lätt för honom att säga då han vet att det är tre B:n som håller mej tillbaka: Barnbarn, barn och bisin min 💗 Inte vill jag åka iväg från dem.
Jag kan addera ytterligare ett B till min lista, nämligen stickväninnan B, för hur skulle jag klara mej utan henne? Hon ger goda stickråd och hittar trevliga mönster, framförallt så tar hon mej med på "farliga" garnutfärder, som jag annars inte skulle kunna åka på. Bisin min väntar ivrigt på att vi ska åka iväg tillsammans med stickväninnan B och hennes man till staden B. Hittills har det enbart varit mycket prat och ingen handling.

Nå, det var förstås annat, som också gjorde att jag inte direkt gick till datorn och började snofsa till min CV. Det krävdes B-körkort! Har jag ett sånt? Borde jag kolla?
Hur som helst, att ta hand om den 8-åriga pojken och 3-åriga lillbrorsan skulle nog ha varit helt okej, MEN hushållsarbete! Fy bubblan! Det är ingenting för mej, så näää nån annan får åka iväg som barnflicka/hushållerska till Spanien. Jag har ju redan världens bästa jobb, så inte alls aktuellt att byta! Inte ens fast jag skulle få öva spanska! Ja, och dessutom fanns det en hund i huset. Vet inte om jag klarar av att sköta en sån fastän jag vet att det heter perro på spanska.

Årets femte inköp skedde igår.

En helt nödvändig köksinvestering, som äldsta sonen skötte. Tack för det. Förstås gav jag pengar åt honom och hade också förklarat vad det var jag behöver.

Den här trotjänaren är tyvärr slutkörd och inte mycket att ha då det ska penslas. Inte för att jag nu på rak arm liksom vet när det ska penslas nästa gång, men bäst att vara förberedd!

Och nej, jag är inte händig, lycklig eller vacker på sociala medier. Nää, jag är precis så galen här i cyberrymden, som i verkligheten. Behöver inte leva upp till nånting och har inget behov av att skryta eller måla upp en glansbild, som ändå inte stämmer. Så det så! Där har Norrena & Frantz nånting att bita i!

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag sov till nio!
  
  
  
• Och som efterrätt till frukosten serverades Runebergstårtor! Mums!
  
  
  
  
• Idag har jag lärt mej nånting nytt! Tänk att ingen har förklarat detta för mej förut! Hur man alltså "väver in" garnändan i stickningen medan man håller på. Tjohooo! Nu ska det väl inte bli många garnändar kvar att fästa då jag stickat färdigt. Hoppas nu bara att detta sen håller. Nån av er, som gör så här?
  
  
• Just när jag fått maten färdig dök nästyngsta sonen upp, så jag kunde faktiskt för en gångs skull bjuda på söndagsmiddag. Han var lite skeptisk först, men när han såg att det var spaghetti och köttfärssås utan lök, så blev han eld och lågor. Och tänk så bra att jag faktiskt hade kokat tillräckligt mycket spaghetti!
  
  
• Fick reda på att det är ingen, som helst brådska med Gröna kulor sockorna. Skönt! Nu kan jag sticka på de där andra sockorna emellan. Alltid bra med omväxling.

Önskar er en riktigt fin ny vecka!

En röd godispåse

I lördags för en vecka sedan fick jag en röd godispåse.

Den kom ända från England. Tack vare att jag gömde den för bisin min, så räckte den faktiskt en hel vecka, eller nåja nästan, för i torsdags åt han upp de sista karamellerna.
Tack för godispåsen!

Julgodiset är för övrigt slut i det här huset och bra så.

Den här lilla asken hittade jag idag i hobbyrummet. Den låg nere i bottnen på en Fazers papperskasse. Tur att jag såg den innan jag slängde iväg kassen till pappersinsamlingen! Den asken köpte jag då jag var iväg på Fazeräventyr förra månaden.

Det går trögt med mitt stickande nu just, alldeles, alldeles för trögt.

Under den gångna veckan har jag inte kommit längre än så här på Gröna kulor sockan! Suck! Och då hade jag alltså den gröna resåren färdigstickad!

Här behövs alltså åtgärder, nån sorts underlättande hjälp/verktyg. Och jo, det ska finnas en sån där mönsterdiagram hållare nånstans i hobbyrummet i nån projektväska, men...

... ja, för en gångs skull så hittade jag den inte så där snabbt. Så nu fick jag nöja mej med det här utmärkta förstoringsglaset istället. Det å sin sida gör förstås att jag sitter vid matbordet och stickar istället för att sitta i stickfåtöljen. Man tager liksom vad man haver.
Och jo, ifall ni nu får för er att klaga över att jag visar diagrammet, så lugn bara lugn. Hela beskrivningen och diagrammet finns ju fritt ute på nätet! Så det är bara som ni sätter igång! 😀

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag sov ända till halvnio!
  
  
• Kokade ägg till frukost, så det blev en bra start på dagen och karlarna blev glada.
  
  
• Ingen spanska kurs idag och det var faktiskt riktigt skönt. Det finns en övning på Youtube, som behöver göras, men den får vänta lite ännu...
  
  
• Har idag hunnit sticka nästan hela kronan färdig på det andra sockskaftet. Nu har det gått undan minsann.
  
  
• Jag har fått vara ensam hemma på dagen, så jag har alltså kunnat koncentrera mej på stickningen lite bättre!
  
  
• Jag har nu lärt mej att sno in garnet och det verkar fungera. Tjohooo!
  
  
• Vacker solig vinterdag!
  
  
• Jag hann lösa A-korsordet färdigt vid dagens frukost!
  
  
• Yngsta sonen hämtade mej nu på kvällen och bjöd på mat på en av stans pizzerior. Tack för det!

Och nu ska här stickas vidare.

Önskar er en skön söndag!

 

Fick lov

Veckans första arbetsdag är lyckligt avklarad. Den var kort och intensiv och förlagd till sen eftermiddag/tidig kväll. Så när jag åkte iväg till jobbet mötte jag de som kom hem från jobbet. I morgon blir det en halvtimme kortare kvällsjobb och på onsdag ser arbetsdagen ut att sluta redan klockan 16. Det tar sig, men kvällsjobb igen i torsdag. Lite lugnare arbetsvecka ännu den här veckan, men nästa vecka är det småningom full långa dagar.

Med intensiv arbetstakt blir det tyvärr alltför liten tid för stickning. Igår på förmiddagen kämpade jag på med mitt senaste projekt; Gröna kulor sockorna! Jyjy2023 nummer 4.

Efter att ha försökt mej på 4 varv mönster stickning insåg jag att jag klarar inte av de här sockorna. Det är alldeles för svårt. Det blir för långa flottningar på baksidan och då borde ju trådarna tvinnas eller snos, som det heter på fackspråk. Men när jag försökte tvinna dem, så lyste det gula eller det gröna, alltså mönsterfärgen igenom och det blev ett enda trassel.

Att jag i lördags hade nystat det där gula Nallegarnet hjälpte liksom inte. Tack till stickväninnan B för tipset att nysta om till två 50 gram!

Att liksom göra lindade maskor och sticka fram och tillbaka i en socka, näääe. Jag vill ju sticka runt, runt, runt och jag vill sticka! Men att lyfta maskor, hur skulle det vara? Nääe, för mycket fram och tillbaka. Fungerar säkert om man har ett motiv, men nej tre kronor på sockans framsida och fullt med gröna kulor på baksidan. fungerar inte. Lika illa är det med maskstygnsbroderi. För mycket att sy. Att liksom lämna sockan öppen i sidan och sticka fram och tillbaka med rätsida och avigsida skulle kanske ha gått, men resåren var ju redan färdigt stickad till bägge sockorna och...
Gråt och tandagnisslan.

Och vad gör jag då? Jag har garn och jag har stickat resåren och det ska ju bli gröna kulor-sockor, fattas bara annat! Tack och lov finns Google, så det var bara att söka ett nytt mönster och hoppas på det bästa. Och tack och lov! Jag hittade ett annat mönster, ett som var mycket vettigare designat och där jag kan sticka hela vägen runt. Tjohooo!
Men sakta i backarna nu, först var jag tvungen att fråga om lov att få byta mönster.

Och det fick jag, jag fick lov! Det blev genast mycket, mycket roligare att sticka! Och endast fyra varv att riva upp på ena sockan, för jag beslöt att återanvända den färdigt stickade resåren. Det finns gränser för min rivningsiver.

Men varför, ack varför, trasslar sig alltid garnet så här?

Apropå Gröna kulor ännu:

Vår låda är nu tom!!!! Undrar i vems mage de här godsakerna har försvunnit? När jag frågade bisin min, fick jag ett ytterst svävande svar. MEN jag fick lov att fylla den här lådan med garn nästa gång han drar med mej till Puuilo. Nu misstänker jag skarpt att han inte riktigt vet vad han lovade, för fastän lådan ser liten ut, så lyckas jag nog trotta en massa nystan i den. Vänta bara.
Vet ni vad jag tror? Jag misstänker skarpt att han inte alls tänker ta med mej, utan att han nästa gång besöker Puuilo på egen hand. Det skulle ju just vara snyggt!

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag sov ända till halvnio. Då vaknade jag av att det började ljusna ute.
  
  
• Jag fick varmvatten till morgonduschen, trots att bisin min höll på att glömma eldandet!
  
  
  
• Jag hann sticka lite på förmiddagen och nu är det riktigt, riktigt roligt när det löper på.
  
  
• Onsdagens kurs är förberedd och materialet kopierat. Nu gäller det bara för mej att komma ihåg att printa ut faciten. Men det får vänta till i morgon. Jag kan ju inte göra allting idag heller!

Önskar er en riktigt skön tisdag.

Hur mäta?

En av utmaningarna med sockstickning är längden på foten. Hur ska man mäta för att veta när man ska börja ta ihop vid tån? I många mönsterbeskrivningar står det "sticka tills lilltån täcks". Men om man inte har tillgång till den foten, så hur gör man då?

Hur mycket töjer sockan och hur bred ska den vara? Är det nån skillnad på hurudan tåhoptagning man gör? Och kan man lita på de socktabeller som finns? Om man stickar med sju bröder garnet rekommenderar Novita en tabell. Själv har jag skrivit ut tabellen som finns på Lankamaailmas webbplats. Den har jag använt då jag inte har följt något mönster eller om det står nånting om lilltån!

Jag tycker att det är knepigt att mäta sockbottnen, så jag har använt den här som någon sorts måttstock. Men då tillkommer ännu frågan om man ska töja ut sockan ordentligt för att få det rätta måttet.

Måttet handlar ju om den totala sockans längd och inte längden före tåhoptagningen. Håhåjaa...

Men kanske passform inte är så viktigt när det gäller sockor? Huvudsaken att dom värmer och är sköna, eller hur?

Osökt kommer jag att tänka på min mormors syster, som på äldre dar ville vara flitig och sticka sockor. De blev hårda som plåt och passade inte på nåns fötter. Om ingen har slängt bort alla, så borde jag ha åtminstone ett exemplar kvar någonstans... kan kanske tjäna som varnande exempel?

Förresten, vet ni vilken storleks sockor jag tycker är svårast? Jo, nummer 48! De blir så långa att de inte ser riktigt kloka ut. När jag försiktigt ber yngsta sonen att han skulle prova dem för säkerhets skull, så är han alltid lika ovillig. Men sockorna tar han sen gärna emot och går i.

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag sov ända till halvnio. Så skönt att inte behöva använda väckarklocka!
  
  
• Ledig idag! Nog för att jag satt framför datorn hela förmiddagen, men så var det jobbet undan och jag kan koncentrera mej på annat under veckoslutet.
  
  
  
• Jag var ensam hemma på dagen och då passade jag på att lägga upp maskor för en ny sockstickning, Gröna kulor-sockor! Undrar om jag kommer att klara det här?
  Passade på att lägga upp maskor för båda sockorna. Det är lättare att göra det när jag är ensam hemma med katterna. Då finns här inte nån som kräver svar medan jag håller på att räkna 76 maskor. Jag hoppas att det är lagom antal, för det är ju nu lite hipp som happ med min provlapp!
  
  
• Äldsta sonen kom hem med nygräddade bullar. Mums!
  
  
• Englandsresenärerna landade tryggt på hemmaplan igen. Oroliga föräldrar/farföräldrar kan andas ut! 😍

Ha en riktigt skön lördag.

Här kryper det dåliga samvetet fram, för gissa vem som inte har gjort jullovets spanska läxa? 😱

Nästan gråtfärdig

I morse smög jag mej tidigt upp ur sängen, för idag, idag skulle det äntligen ske, jag skulle brodera maskstygn på sockskaften!

Men det började inte så bra, för jag upptäckte ett hål i sockskaftet! Ve och fasa, vi har mal i huset! I vild panik var jag på väg att skrikande väcka bisin min. Men hallåå, vänta nu. Jag stickade ju det här sockskaftet igår, så inte kan malen ha hunnit glufsa i sig så där mycket på en kort natt.

Nå, nej, det var ingen mal, utan det var riktigt jag själv, som hade lyckats plocka upp en extra maska då jag var så trött igår. Jag borde ha lämnat stickningen åt sitt öde då jag märkte att jag började nicka till och slöt ögonen. Så för dumt huvud fick jag lida och har nu stickat bakåt idag.

Brodera på stickat, huuu, det är inget för mej.
– Va svär du för, frågade bisin min på förmiddagen.
– Det här blir int till nånting, svarade jag nästan gråtfärdig.
– Nå, men låt bil då.
– Näää, det kan jag int. Jag lovade ju.
– Nå, då får du fixa det.
– Men sii nu, det blir så fult och ojämnt.
– Int gör det nånting. Det ska ju sii heimlaga ut.
– Näää, det går int, dom här sockorna ska ju på export!
Bisin min skakade medlidsamt på huvudet och konstaterade att jag får skylla mej själv. Jooo, jo, men jag visste ju inte att mönstret var så här. Jag trodde ju att jag skulle ha kunnat sticka det där flaggmotivet.

Och nej, i det här läget kan jag konstatera att stickningen inte precis har haft någon lugnande och meditativ inverkan på mej! Snarare tvärtom! Och förresten, borde inte bisin min uppmuntra och trösta?

Och hur jag än glott på diverse instruktionsfilmer på Youtube, så blir jag inte riktigt klok. För det första, så måste det räknas, så motivet kommer på rätt ställe. IIIIK! För det andra går det ju nog relativt bra att sy lodrätt, men sen då? Sidledes, hmmm, byta färg, massa trådtrassel på baksidan och många garnändar att fästa. ÅÅÅH, kära nån, jag vill ju sticka och nu är det bråttom. Jag har inte hur mycket tid som helst! Jag borde nog ha stickat de här jubileumssockorna istället!

Bra saker idag:

• Sovmorgon och jag var uppe redan halvsju. Man kan ju inte sova bort hela dagen heller!
  
  
• Ingen matlagning idag heller! Tjohooo!
  
  
  
• Det ser ut som om det kanske kan bli en Finlands flagga på sockskaftet i alla fall. Tur att jag är envis och inte ger mej i första taget. Resten av flaggan broderar jag sen då sockan är färdig stickad. Jag vet ju nu var den ska placeras! Och skyll inte på mej om färgerna inte är de rätta. Jag har bara följt beskrivningen och inte avvikit. Det här sockparet är mitt första alster i JyJy2023 och jag började sticka på dem 25.12.

Önskar dig en trevlig fortsättning på onsdagskvällen. Själv ska jag småningom söka mej till stickfåtöljen. Inget mer sömmande idag. I morgon gäller det att ta nya tag.

Sticka runt trick

Kära vänner, här i vårt hus bor det avundsjukt folk, eller vad ska jag annars säga om bisin mins tilltag i morse? Måndag och jag har ledig dag och framförallt sovmorgon. Vad gör bisin min då? Jo, han visslar, sjunger, pratar högljutt med katterna och smäller i dörren. Han liksom inte tål att jag sover. Så till sist släpar jag mej ur sängen vid 8-tiden. Till all tur har han i det skedet redan försvunnit till grannbyn, annars vet jag inte hur det skulle ha slutat. Morr! Ni ska få se att imorgon när jag ska på jobb, så smyger han tyst, tyst omkring.

Jag har grubblat hela dagen för att komma på nån lämplig hämnd. Vad skulle det kunna vara? Jag vill ju inte stiga upp tidigt när jag är ledig. Kanske sitta i stickfåtöljen på kvällen och ha oljud då han har slocknat på soffan? Vad tror ni om det?

Och nu, låt mej få bjuda på ett litet trick när ni ska sticka runt:

Om ni inte vill att det ska bli ett djupt hack där ni liksom tar ihop så ni får en rundel. Gör då så att ni korsar sista maskan på varvet med den första. Alltså flytta sista maskan på en hjälpsticka, sticka varvets första maska som sista maska och för sen över sista maskan till vänstra stickan (ja, alltså när det är en rundsticka, så handlar det ju om den vänstra stickspetsen och inte en skild sticka) och sticka den som första maska. Simsalabim nu har ni ett snyggt skarv. Vet inte om det syns så bra på det här fotot, men hoppas ni förstår vad jag menar.
Det här tricket kan du använda också då du stickar sockor eller vantar. Lycka till.

Bra saker idag:

• Långsam frukost med mycket korsordslösning.
  
  
• Fortfarande sallad från eget trädgårdsland på frukostsmörgåsarna. Mums!
  
  
• Bisin min hittade ännu små morötter i trädgårdslandet. Goda att mumsa på som mellanmål. Hoppas att det är nyttigt, fastän det är gott.
  
  
• Och dagens bästa: Hade överraskande flickbesök på förmiddagen. Visserligen en snabbvisit, men så fint att få träffa M och A. Gullungar!

Önskar er en riktigt fin tisdag!

 

Baksidan

Ledig dag ända tills dubbelmorfar får något för sig. Och tyvärr, tyvärr, han har fått för sig att jag ska städa huset medan han hugger ved. Lite trist, inte sant?

Lika trist är det här, baksidan på mitt nuvarande projekt:

Att fästa de här trådarna kommer att ta ändå till kvällen, så jag hinner nog varken städa eller laga mat idag! 
Tyvärr får jag ingen hjälp av stickväninnan B, trots nödrop på WhatsApp. Hon tror att jag ska klara av detta fästandet alldeles själv. Suck! Undrar om jag skulle ha kunnat muta henne med lite extra fint garn från mitt lager?

Jag letade också efter hjälp på Youtube. Tänkte att det kanske finns ett enkelt och säkert sätt, men jag blev smått förvirrad. Linn använder ullnål och det går rätt käckt. Jessica använder virknål och lämnar en stump när hon klipper av tråden. Hon säger också att man inte behöver ta det så på allvar. Huuu. Jag ser framför mej hur sockorna efter första tvätten har garntrådar, som varit dåligt fästade och nu finns det stora hål. Inte bra, inte alls bra. Nog bäst att ta fästandet på djupt allvar om ni frågar mej! 

Annica klipper av garntråden tätt intill. Det är vågat. Hur ska jag nu sen komma ihåg att gå diagonalt? Det är så mycket enklare att gå i sidled. Marie syr ett S och går inte diagonalt och syr inte heller i det räta maskbenet. Sara gör inget S och ingen diagonal. Eva syr i fem maskor och så klipper hon tråden! Hennes metod verkar vara den absolut lättaste, men kan jag lita på att den håller?
Efter att ha sett på alla de här videorna är jag tyvärr inte mycket klokare. Nej, mer förvirrad än förut. Ska jag gå på diagonalen? Ska jag använda S-metoden? Eller Evas superenkla? Hjäälp! Hur gör ni?

För mej är det nu dags att bita i det sura äpplet, trä tråden i nålen och sätta igång. Jag vill ju kunna börja på ett nytt projekt. Tänk att jag kunde avhålla mej från att starta ett nytt igår! Nån borde klappa mej på axeln och säga:
– Duktigt gjort Inge!
Men inte har jag hört något sådant i det här huset inte. Men nu fästa, fästa, fästa...

Önskar er alla en riktigt skön fortsättning på lördagen.

Det rosa fluffet

Kära vänner, mitt stickande blir till ingenting. Min inspiration och lust har flugit all världens väg. På Instagram ser jag färdiga alster, det ena finare än det andra och blir smått stressad. Sen försöker jag verkligen sätta mej ner och sticka, men... 
... plöstligt har jag en bok i handen i stället! Inte bra, eller hur? Några tips om hur jag kommer ur den här svackan?

För över två veckor sen försökte jag dock rycka upp mej och lade med stickad uppläggning upp 119 maskor. Det gick nu inte riktigt som på Strömsö. Redan efter första mönstervarvet blev det kaos. Jag hade tappat bort omslag och det rosa fluffet gick förstås inte att sprätta. Jag lade det inte ens i frysen den här gången, jag bara klippte av garnet och sorterade det i "att elda med-kassen".

Första försöket! Borde inte hålla på med sådant där "omöjligt garn"! Men det är så mjukt och fluffigt...

Sen kom jag en liten bit på väg...

... och det såg faktiskt nästan lovande ut. Men vartannat varv skulle man sticka tre räta maskor ihop och det gick inte så bra med de där spetsarna inte. Den där rundstickan köpte jag för snart ett år sedan då vi var ute på äventyr med dubbelmorfar och hans storasyster. Tjockleken var bra 4½, men spetsarna fungerade inte för det här ändamålet. Så ut med stickan och mera rosa fluff att bränna upp.

Den som söker hen finner och jovisst, jag hittade spetsstickor, men de var inte alls lika grova.

Nu är jag dock på gång, kanske. Men inte heller nu gick det riktigt som på Strömsö. Ser ni att jag har stickat fel de första 17 varven? Jag kunde liksom inte läsa mönsterrapporten rätt. Dessvärre har jag inte så mycket garn att jag skulle ha kunnat klippa av igen och bränna upp. Och 17 mönstervarv är ändå 17 varv, så... tja, det får nog vara så där nu. Finns annars risk för att jag tappar sugen helt och hållet! Mönstret hittade jag i Neulotidningen. Få se om detta blir en sjal eller en bred halsduk. Hmmm...

Garnet är Alpaca Super Light från Lang Yarns. Tillverkat i Italien för den schweiziska garnfirman. Garnet har funnits i mitt lager superlänge, för jag har aldrig riktigt kommit på till vad jag skulle använda det till. Nu gjorde jag enligt principen "man tager vad man haver". Som det nu ser ut måste jag skarva i med en annan färg och ett annat garn, för mina två ynka 25 grams nystan kommer inte att räcka till. Fick tipset av H att liksom skarva på mitten. Hon är helt fenomenal på stickning trots att hon försöker övertyga mej om att hon inte kan sticka!

I morse ljusnade morgonen så rosig och fager...

Igår var det för övrigt första gången jag kunde sitta ut på vår balkong och sticka. Skönt! Hoppas att jag hinner med det idag också.

Vackert och varmt väder har utlovats hela veckoslutet, så passa på och njut med stickning eller utan!

Två på en gång

Tjohoo, för en knapp timme sedan kom jag hem från sticklägret, dag två. Det är så härligt att få sitta i trevligt sticksällskap och sticka hela dagen lång. Skratta, prata och bli inspirerad. Och förstås lära sig nytt!

Nu kan jag, tror jag, det här med looping!

Särskilt snabbt kan jag inte påstå att det går. MEN båda sockorna blir färdiga samtidigt! Och det är en lättnad för en som lider av SSS!

Imorgon ska jag lägga upp en ny magic loop-stickning, för säkerhets skull liksom. Måste ju vara säker på att jag behärskar tekniken.

Vridet

Så där ja. Då var arbetsveckan igång med besked igen. Igår var det mjuklandning efter jullovet, för jag hade endast fyra lektioner undervisning. Och till råga på allt, så började jag jobba först klockan 13. Bra planerat, inte sant?

Idag har jag dock haft en lite längre dag i den västra grannstaden. Jag började klockan tio och slutade klockan nitton. Det är en arbetsdag, som heter duga det. Men ingen fara, resten av veckan blir det kortare dagar igen. Man kan ju inte jobba hur mycket som helst, eller hur?
Eller nåja, förstås kan man ju, men...

Förra månaden testade jag på något vridet, nämligen...

... vriden resårstickning. Alltid roligt att lära sig ny teknik! Skulle jag nu bara minnas hur jag gjorde, så skulle socka nummer två nog bli färdig någon gång den med!

Teknikfreak

Regnet slår mot fönsterrutan. Ute är det redan mörkt och här sitter jag igen framför datorn.
På sistone har jag blivit en riktig teknikfreak!
Men lugn bara lugn, för nu talar vi inte om teknisk teknik. Nej, nu handlar det om stick- och virkteknik. Vad annat?

För en vecka sedan fick jag för mej att nu var det dags att pröva på våffelvirkning. Jag hittade ett så fint mönster på en våffelvirkad pläd i en av mina tidningar.

Förstås måste jag genast testa. Och det var riktigt roligt. Den här gången gav jag mej inte genast i kast med en hel filt utan tänker nöja mej med ett grytlappsförsök.


Ungefär i samma veva fick jag för mej att jag nog borde pröva på att sticka tå-upp-sockor.

 Det verkar riktigt roligt det med och början gick åtminstone bra så här långt.

Och så en gammal goding från förr: Krokning!

En teknik, som jag kan och som är hur trevlig som helst att syssla med. Här är också en grytlapp på gång! Så gissa vad det blir i julklapp i år, mina barn?! :)

Min hulda moder tycker jag är tokig, som har så mycket på gång, men det är roligt att kunna byta och framförallt att få lära sig nytt eller befästa gamla dolda kunskaper.
Undrar om jag borde kroka en sjal till nästa? Eller ska jag sticka ett par vantar? Men hur breda ska ett par damvantar vara?

 

Att sticka sockor

- Jag kan inte sticka sockor för jag kan inte sticka hälen, konstaterar många. Men tack vare internet och Järbo garn är det inte längre så svårt. I deras stickskola får du lära dig att att sticka sockor.

LYCKA TILL! 

 

Tvåändsstickning

Under veckoslutet satt jag på skolbänken och lärde mig tvåändsstickning under Kaja Lindbergs ledning. Fredag kväll, lördag och halva söndagen gjorde jag inget annat än stickade för brinnkära livet. Förstås är det trevligt att lära sig en ny teknik, men... ja alltså det är en så låååååångsam teknik att jag faktiskt inte skulle ha tid med den.

Och så gjorde jag ett strategiskt misstag, jag borde ha haft grövre garn istället för Fabel från Drops. Suck! Det här verkar mera som självplågeri än sticknjutning och då gott folk är det här alltså inte ett av de svårare mönstren. Men två trådar tvinnar och trasslar och det tar sin lilla tid.

Garn och böcker i en salig blandning på bordet. Inspirerande.

Många olika spännande modeller att ta efter.

De gråa vantarna i förgrunden är exempel på lärarinnans tvåändsstickning.

Svart och rött kombinerade en av deltagarna och det är ursnyggt!

Innan vi avslutade kursen på söndagen fick vi alla julbetyg i form av en garntomte, som lärarinnan påtat ihop. Lägg märke till den fina stickade luvan, 10 m på tre tunna strumpstickor. Tror inte jag skulle ge mig i kast med sådant heller.

Kursen arrangerades av min arbetsplats, Lovisa Mi. Tack till alla trevliga, stöttande och inspirerande medstickerskor samt till en tålmodig och bra lärare.

Spiralkant i repris

På Gunborgs begäran ska jag nu beskriva hur spiralkanten görs.

Lägg upp önskat antal maskor, skall vara delbart med fyra. Du kan använda garn som randar sig själv, men då ska det helst vara långa partier med en färg så det inte blir så spräckligt. Det här är förstås en smaksak och var och en gör som den själv vill.
Om du vill bli av med restgarner är det här idealiskt och du byter färg vid varje varv.
Sticka rätstickning i sex varv. På följande varv: sticka 4 m och vrid maskorna bortåt från dig själv, ett varv runt liksom, sticka igen 4 m och upprepa vridmomentet, gör detta varvet ut. Sticka ytterligare ett varv räta maskor och dela sedan upp maskorna på strumpstickor om du vill ha kant på sockor eller vantar. Spiralkanten kan ju också göras för tröjkanter, ärmkanter med mera.
Tänk svårare än så här är det inte.

Själv är jag nu lite osäker på vilken sida jag skall använda för att fortsätta med vanten. Den övre bilden visar rätsidan och den nedre avigan. Hmmmm, kanske bäst att riva upp alltihop och låna lite restgarn från en av mammas halsduksstickningar.