Gymnasiet

Artikkelissa selvitetään, miten nuoret kokevat julkisen taiteen lukion arjessa. Tutkimuskohteena ovat norjalaisen Frognin lukion pysyvät nykytaideteokset, jotka ovat kaikki muodoltaan valoinstallaatioita. Prosenttiperiaatteella toteutettu teoskokonaisuus Skolelys (2001–2006) sisältää useita teoksia koulun sisällä ja yhden koulun pihassa. Kanssatutkijoina ovat toimineet lukion toisen luokan opiskelijat (n=16). Lukiolaisten julkisen taiteen vastaanottoa koulussa on selvitetty teosten äärellä tutkimushetkellä ja nuorten kokemukset on analysoitu laadullisen sisällönanalyysin keinoin taiteen vastaanottotutkimuksen ja kokonaisvaltaisen oppimisympäristöajattelun näkökulmista. Yksi prosenttiperiaatteella toteutetun taiteen tavoitteista on tuottaa taide-elämyksiä ja tehdä mahdolliseksi yllättävänkin taiteen kohtaaminen arjen ympäristöissä. Tutkimustulokset osoittavat, että kouluarkkitehtuuriin integroidut julkiset taideteokset ovat usealle lukiolaiselle kuitenkin taideteoksina huomaamattomia...

Gäller det att tänka eget och självständigt, eller får man mer fantasi tillsammans? Elevers och lärarens uppfattningar om kreativ utveckling Title Is it about original and independent thinking, or do you become more imaginative with others? Students and teachers views on creative development Författare Ulf Persson Sammanfattning Uppsatsens syfte är ta reda på hur några elever och lärare uppfattar att man utvecklar sin kreativitet. Jag ville titta speciellt på i ämnet rörlig bild, ett ämne som kännetecknas av att skapandet sker till huvuddelen i grupp, eftersom jag föreställer mig att kreativitet är något som kan var behäftat med en del romantiska konstnärliga föreställningar som sätter den skapande talangfulle individen i centrum. Den tidigare forskningen inom estetiska ämnen i grundskolan visar dessutom att den pedagogik som dominerat där under lång tid är det fria skapandet. Med tanke på detta vill jag främst se hur lärarens roll uppfattas i ett sådant här skapande ämne på gymnasienivå. Ses läraren som någon som kan bidra till den kreativa processen? Här finns som jag ser det en möjlig krock mellan en fri skapande syn och en mer yrkesmässig syn (Molander, 1996) och Vygotskij, som säger att vi skapar tillsammans. Ytterligare en fråga i studien var på vilket sätt informanterna upplever att det undervisas om kreativ utveckling i skolan och i rörlig bild. Jag använde en kvalitativ metod och intervjuade sex elever, som nyligen börjat med rörlig bild, och tre lärare som undervisar i ämnet. Frågorna delades upp i två avdelningar, dels en öppen fråga om hur informanterna uppfattar att man utvecklar sin kreativitet, och dels en där informanterna fick bedöma och rangordna hur fem faktorer utvecklar kreativiteten: eleven själv, läraren, gruppen (med andra elever), förebilder (film, tv, böcker…) och teknik. Resultatet visar att i den öppna frågeavdelningen dominerade svar som handlade om att eleven själv utvecklar kreativiteten på olika sätt. Det fanns hos eleverna några romantiska utsagor om till exempel talang. Men även hos en lärare fanns det vissa romantiska inslag, såsom att kreativiteten främst är förbehållen konstnärer, och att den utvecklas bäst när undervisningen är fri och obegränsad. Det mest anmärkningsvärda är att inga lärare och bara två elever kom in på att utveckla kreativiteten genom interaktion med andra elever och läraren. I avdelning två, när de fem faktorerna bedömdes, så visade det sig att de flesta ändå uppfattar att läraren är viktigt, vilket motsäger mina inledande funderingar. Gruppen får däremot ett mer blandat omdöme. Den kan både hjälpa och stjälpa kreativiteten. Lärare och elever bedömer faktorerna relativt lika. Det råder också stor enighet om att konkret undervisning om kreativ utveckling upplevs som är något ovanligt i skolan. Med tanke på den förändring som sker i uppfattningarna mellan studiens två delar, är min teori att en mer medveten undervisning kring kreativitet skulle kunna göra att synen på kreativitet blev mindre romantisk och individfixerad. Det tror jag skulle underlätta undervisningen i ämnet speciellt med tanke på de grupparbeten som till viss del framstår som problematiska.

Syfte: Studiens syfte är att identifiera faktorer som på en gymnasieskola kan främja elevers prestation och lärande. Frågeställningar: • Hur skattar elever i årskurs 1 i gymnasieskolan olika faktorer som i forskning har visat sig främja elevers prestation och lärande? • Vilka nyckelfaktorer kan identifieras enligt elevsvaren? Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, där socialt samspel ses som en förutsättning för att prestationstillit och kapacitetsupplevelse ska utvecklas. Även metakognitiv teori och interaktionism finns med i teoribakgrunden. Det specialpedagogiska synsättet gör att jag tolkar det som att elevers svårigheter uppstår i mötet med undervisningskontexten, vilket benämns som det relationella perspektivet. Metod: Studien har genomförts som en fallstudie på en gymnasieskola, där empirin samlats in med hjälp av en elevenkät. Enkätfrågorna är hämtade från Skolverkets nationella kvalitetsgranskningar år 2001-2002 (Skolverket, 2003), och det som undersöks är undervisningsprocesser, självkänsla inför prestationer, motivation och kravupplevelse. Enkäten innehåller en del om skolarbete i allmänhet och en del som särskilt belyser matematikämnet. Resultat: Elever skattar undervisningsprocesser, vilket innefattar lärarnas arbete, skolans organisation och kultur, lågt. Matematiken har ett lägre resultat än vad allmänt skolarbete har i allt utom lärarengagemang och lärarnas form. De områden som skattas lägst är stöd i svårigheter, elevinflytande och arbetsro. Det är vanligt att elever skattar sin egen förmåga och motivation högre än vad de skattar undervisningsprocesser. På teknik-och ekonomiprogrammet är prestationstilliten hög. Elever skattar skolans värde för framtida liv mycket högt. Matematik klassas inte som ett särskilt intressant ämne. En stor andel av eleverna skattar sig ha en god uthållighet. Den är högre för allmänt skolarbete än för matematik Kravupplevelsen kan vara positiv eller negativ. Drygt en tredjedel av eleverna upplever varken prestationsängslan eller för höga krav. Däremot upplever hälften av eleverna prestationsängslan i allmänna ämnen, medan ungefär en tredjedel upplever prestationsängslan i matematik.

Att utbilda sig till lärare tar cirka fem år. I och med att läraryrket är krävande, och förutsättningarna för utövandet förändras över tid, så pågår lärares professionella utveckling under hela yrkeslivet. Som lärare ställer man frågor som: Varför valde jag att bli lärare i de naturvetenskapliga ämnena? Vad var det jag ville uppnå? Är målet detsamma idag? Varje lärare har sitt eget svar på frågorna men kan nog känna igen sig i bilden nedan (Figur 1). I den presenteras fyra tänkbara aspekter: 1) Viljan att skapa ett intresse för det ämne som man själv fascineras av. 2) Ge elever goda faktakunskaper i ämnet som de behöver i livet. 3) Vara med eleverna i den process där de utvecklar kompetensen att använda sina kunskaper i vardagen. 4) Att stötta elevernas utveckling i att förstå naturvetenskapligt arbete och arbeta naturvetenskapligt. Är någon aspekt viktigare än den andra? Måste någon av aspekterna komma före de andra i undervisningen? Här svarar nog lärare olika. Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll-en tillbakablick September 2016 https://naturvetenskapochteknik.skolverket.se/ 2 (13) Gymnasieskolan Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll-en tillbakablick

Det er naeppe gået nogen religionsforskers eller religionsundervisers opmaerksomhed forbi, at de seneste ti års øgede fokus på religion i det offentlige rum har udløst en veritabel renaessance for religionskritik. Ikke mindst i den anglo-amerikanske verden har religionskritiske røster som fx David Dawkins, Sam Harris, Christopher Hitchens og Daniel Dennet opnået betydelig offentlig bevågenhed. For de tre førstes vedkommende er der oven i købet allerede udgivet danske oversaettelser. Det er naeppe tilfaeldigt, at der er en sammenhaeng mellem den fornyede interesse for religion og genopblomstring af religionskritikken. Jo mere positiv opmaerksomhed der i moderne vesterlandske samfund tildeles religion, desto mere kritisk vil reaktionen også vaere i andre segmenter. Laegger man dertil islams øgede synlighed i den vesterlandske verdens offentlige rum, er det ikke overraskende, at man de seneste år har kunnet notere en

Kulturell identitet i En halv gul sol och Atlantens mage En postkolonial läsning av två icke-västerländska romaner Södertörns högskola | Institutionen för kultur och lärande Kandidatuppsats 15 hp | Utbildningsvetenskap C | Höstterminen 2013 Av: Simon Oxblod Handledare: Cecilia Carlander Kulturell identitet i Atlantens mage och En halv gul sol-En postkolonial läsning av två icke-västerländska romaner Cultural identity in The Belly of the Atlantic and Half a Yellow Sun-A postcolonial reading of two non-western novels Abstract This study analyses two non-western novels used in the subject of Swedish in upper secondary school: Fatou Diomes The Belly of the Atlantic and Chimamanda Ngozi Adichies Half a Yellow Sun. Looking at how the books female main character relate to Stuart Halls theory of cultural identity, I come to the conclusion that they somewhat differently relate to an essential "authentic" self. Salie talks explicit about a generic African soul that she possesses. Olanna never talks about anything "authentic", but her narrative and contrary subject positions can be read as a way of demasking her European "white" self in favour of a truer Igbo self. I also come to the conclusion that both novels use themes of alienation related to gender structures and positioned westernness and that this kind of reading could contribute to interesting classroom discussions about a dynamic interpretation on culture and identity.

This essay examines the possibilities for the use of ICT for learning in the subject of history. By interviewing history teachers in upper secondary school about their experiences and thoughts regarding the subjects of learning, history and ICT, as well as the relations there between, based on Mishra and Koehlers TPACK model, I come to the conclusion that ICT may enhance learning in history. I also conclude that ICT may create new learning environments in history, where knowledge may or may not grow. The more unique ways of using ICT in history, compared to other school subjects, appears to be the possibility of using a variety of new sources, for example digitized primary sources from archives, that perhaps will motivate students, and make it possible to work from a constructivistic point of view in history. Other unique possibilities are to satisfy the need of concretizing and visualizing the history being taught, by using a broad range of different media when presenting it.

Den store interesse for islam og muslimer, der gennem nu mange år har kunnet aflaeses af mediernes fokus, kan ikke med rimelighed betegnes som et faenomen skabt af medierne, selvom det skal medgives, at den vinkel, der laegges til grund i diverse medier, ofte lader meget tilbage at ønske (Hervik 2002; Hussain, Yalmaz & O´Connor 1997; Madsen 2000 og Andreassen 2007). Det blev klart og elegant understreget, da PETs davaerende chef politimester Lars Findsen i begyndelsen af november 2005 efter tilbageholdelsen af flere unge muslimer i den såkaldte Glostrup-sag gjorde gaeldende, at medierne naturligvis skal beskrive begivenheder i det omgivende samfund, men samtidigt opfordrede journalisterne til at vaere opmaerksom på at måden, hvorpå tilbageholdelsen af de unge blev formidlet

Artikkelissa selvitetään, miten nuoret kokevat julkisen taiteen lukion arjessa. Tutkimuskohteena ovat norjalaisen Frognin lukion pysyvät nykytaideteokset, jotka ovat kaikki muodoltaan valoinstallaatioita. Prosenttiperiaatteella toteutettu teoskokonaisuus Skolelys (2001–2006) sisältää useita teoksia koulun sisällä ja yhden koulun pihassa. Kanssatutkijoina ovat toimineet lukion toisen luokan opiskelijat (n=16). Lukiolaisten julkisen taiteen vastaanottoa koulussa on selvitetty teosten äärellä tutkimushetkellä ja nuorten kokemukset on analysoitu laadullisen sisällönanalyysin keinoin taiteen vastaanottotutkimuksen ja kokonaisvaltaisen oppimisympäristöajattelun näkökulmista. Yksi prosenttiperiaatteella toteutetun taiteen tavoitteista on tuottaa taide-elämyksiä ja tehdä mahdolliseksi yllättävänkin taiteen kohtaaminen arjen ympäristöissä. Tutkimustulokset osoittavat, että kouluarkkitehtuuriin integroidut julkiset taideteokset ovat usealle lukiolaiselle kuitenkin taideteoksina huomaamattomia...

As provided by Finnish law, the aim of compulsory schooling is to secure adequate equity in education throughout the country. In recent years, however, there have been signs that music education in primary schools may not be living up to the aim of equity (Suomi 2019; Vesioja 2006). The concern about music education provision in grades 1–6 is shared by many countries around the world. In this study, we examined the variation in how teachers (N = 133) experience their ability to support pupils in realising the objectives for music eduction in the national curriculum and how principals (N = 82) describe the organisation of music education in their schools. Data was generated through an online survey in Swedish-speaking primary schools in Finland and analysed with both quantitative and qualitative methods (descriptive statistics, analysis of variance, regression analysis, qualitative content analysis). The findings suggest that there is a wide and significant variation in how the music...

Truancy is a problem associated with a range of negative consequences at the individual and societal level, both in the short and the long term. Few earlier studies have investigated the association between school effectiveness and truancy. The aim of this study is to examine the links between three teacher-rated features of school effectivenessschool leadership, teacher cooperation and consensus, and school ethosand studentreported truancy. Data were collected in 2016 among 4,956 students and 1,045 teachers in 46 upper secondary schools in Stockholm. Results from two-level binary logistic regression analyses show that higher teacher ratings of the school leadership and of the school ethos (but not of teacher cooperation and consensus) are associated with a lower likelihood of truancy at the student-level, even when adjusting for student-and schoollevel sociodemographic characteristics. The findings indicate that effective school characteristics may contribute to reducing students' inclination to play truant.

Tidigare forskning som genomförts under 1994 års läroplan har visat att undervisningen i samhällskunskap på yrkesprogram är mer inriktad på isolerade faktakunskaper och ett vardagligt innehåll, medan undervisningen på högskoleförberedande program är mer inriktad mot förståelse och ett teoretiskt innehåll där eleverna i högre grad får möjlighet att exempelvis analysera, resonera, problematisera och se samband. Det finns emellertid få studier som jämför ämnet samhällskunskap mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program avseende undervisningens utformning och det finns skäl att tro att den senaste läroplansreformen, Gy11, kan ha påverkat skillnaderna mellan programmen. Denna studie syftar därför till att undersöka och jämföra vilka kunskapsformer och förmågor som bedömningsuppgifter i ämnet samhällskunskap efterfrågar på yrkesprogram och högskoleförberedande program genom att utgå från ett teoretiskt ramverk som härletts ur tidigare forskning om skillnader mellan programmen. De...

Syftet med avhandlingen är att förstå hurdana uppfattningar gymnasieelever har om mikrober och hurdana attityder de har till att lära sig om dem. I studien kombineras kvantitativa och kvalitativa metoder för att både undersöka om det finns ett samband mellan den kognitiva kunskapsnivån och vilka attityderna är mot att lära sig om mikrober, och genom kvalitativa metoder gå djupare in på vad studerande har för uppfattningar om mikrober. Forskningsfrågorna formades enligt följande: Finns det ett samband mellan attityder till, och kunskaper om mikrober hos gymnasiestuderande? Hurdana uppfattningar har gymnasiestuderande om mikrober? Hurdana attityder har studerande till att lära sig om mikrober? Studien är uppdelad i två delar: en enkätstudie och forskningsintervjuer. Enkäten skickades ut till två svenskspråkiga gymnasier, där studerande som går någon av de obligatoriska biologikurserna fungerat som respondenter. Från den första skolan valdes 8 deltagare inför forskningsintervjuer. Enkä...

Kulturell identitet i En halv gul sol och Atlantens mage En postkolonial läsning av två icke-västerländska romaner Södertörns högskola | Institutionen för kultur och lärande Kandidatuppsats 15 hp | Utbildningsvetenskap C | Höstterminen 2013 Av: Simon Oxblod Handledare: Cecilia Carlander Kulturell identitet i Atlantens mage och En halv gul sol-En postkolonial läsning av två icke-västerländska romaner Cultural identity in The Belly of the Atlantic and Half a Yellow Sun-A postcolonial reading of two non-western novels Abstract This study analyses two non-western novels used in the subject of Swedish in upper secondary school: Fatou Diomes The Belly of the Atlantic and Chimamanda Ngozi Adichies Half a Yellow Sun. Looking at how the books female main character relate to Stuart Halls theory of cultural identity, I come to the conclusion that they somewhat differently relate to an essential "authentic" self. Salie talks explicit about a generic African soul that she possesses. Olanna never talks about anything "authentic", but her narrative and contrary subject positions can be read as a way of demasking her European "white" self in favour of a truer Igbo self. I also come to the conclusion that both novels use themes of alienation related to gender structures and positioned westernness and that this kind of reading could contribute to interesting classroom discussions about a dynamic interpretation on culture and identity.

Artikkelissa selvitetään, miten nuoret kokevat julkisen taiteen lukion arjessa. Tutkimuskohteena ovat norjalaisen Frognin lukion pysyvät nykytaideteokset, jotka ovat kaikki muodoltaan valoinstallaatioita. Prosenttiperiaatteella toteutettu teoskokonaisuus Skolelys (2001–2006) sisältää useita teoksia koulun sisällä ja yhden koulun pihassa. Kanssatutkijoina ovat toimineet lukion toisen luokan opiskelijat (n=16). Lukiolaisten julkisen taiteen vastaanottoa koulussa on selvitetty teosten äärellä tutkimushetkellä ja nuorten kokemukset on analysoitu laadullisen sisällönanalyysin keinoin taiteen vastaanottotutkimuksen ja kokonaisvaltaisen oppimisympäristöajattelun näkökulmista. Yksi prosenttiperiaatteella toteutetun taiteen tavoitteista on tuottaa taide-elämyksiä ja tehdä mahdolliseksi yllättävänkin taiteen kohtaaminen arjen ympäristöissä. Tutkimustulokset osoittavat, että kouluarkkitehtuuriin integroidut julkiset taideteokset ovat usealle lukiolaiselle kuitenkin taideteoksina huomaamattomia...

As provided by Finnish law, the aim of compulsory schooling is to secure adequate equity in education throughout the country. In recent years, however, there have been signs that music education in primary schools may not be living up to the aim of equity (Suomi 2019; Vesioja 2006). The concern about music education provision in grades 1–6 is shared by many countries around the world. In this study, we examined the variation in how teachers (N = 133) experience their ability to support pupils in realising the objectives for music eduction in the national curriculum and how principals (N = 82) describe the organisation of music education in their schools. Data was generated through an online survey in Swedish-speaking primary schools in Finland and analysed with both quantitative and qualitative methods (descriptive statistics, analysis of variance, regression analysis, qualitative content analysis). The findings suggest that there is a wide and significant variation in how the music...

The article describes a Design-Based Research study that has examined whether it is possible to connect work with entrepreneurial learning and learning goal in elementary schools. The study is based on an understanding of entrepreneurship as a competence, which develops students' autonomy and personal commitment through learning opportunities. The intention has been to investigate whether this kind of entrepreneurial learning can be connected with learning goal. The study also aims to examine whether motivation for learning is enhanced through an entrepreneurial approach that focuses on differentiation and participation. In this article the theoretical background of entrepreneurial learning is described together with the development of prototypes, especially in relation to formulating learning goals. It concludes with the key findings of the study, which shows that a differentiated approach to learning (in the form of more choices) strengthens students' personal engagement i...

Denna studie visar hur det fungerar att använda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi-och biologiundervisning. Kan man använda sig av dessa metoder på en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt två Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms län, intervjuat tre NO-lärare samt observerat själva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjälp för lärare på en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lärare, det gäller bara att tillämpa dem mer konkret. Barnet skall alltid vara i centrum, oavsett om det gäller en Montessoriskola eller en vanlig traditionell skola. Som lärare måste man veta hur mycket eleverna kan och förstår av ett resonemang innan man kan gå vidare i materialet. Detta är kanske mer viktigt inom kemioch biologiundervisningen än i andra ämnen. Ett arbetsmaterial som följer Montessoripedagogiken ger eleverna ökad självkänsla och självförtroende, vilket i sin tur ökar intresset för ämnet i sig.

Spanska på gymnasiet - en kvalitativ studie om attityder och motivation. Elever och lärare på en gymnasieskola har intervjuats om sin inställning till att läsa språk och vad som påverkar deras motivation att fortsätta med spanskan. Intervjuerna kompletteras med deltagande observationer i olika delar av skolans vardag. Syftet med studien är att utforska hur attityder till språkstudier grundläggs samt se vilka faktorer som gör skillnad för elevernas motivation. Bland svaren och iakttagelserna finns tankar kring lärarens roll och gruppens betydelse, exempel på effekter av de meritpoäng som är en del av den nyligen genomförda gymnasiereformen samt svårigheter inbyggda i systemet med exempel på hur de kan lösas på olika program

Friluftsliv – det har en mystisk lockelse, som kanske inte vaxer fram ut sjalva ordet, som for denne redaktor dessvarre snarast frambringar associationer av hurtfrisk appelkindad faltbiologism, utan som snarare harror ur oftast outtalade konnotationer av djupare samhorighet med den naturhistoriska processen, sokandet efter ett oforstort naturtillstand. Men det ar kanske snarare filosofi an naturhistoria och biologi som kan ge forklaringen till den typen av associationer. Flera filosofer har med stor framgang tagit utgangspunkt i ett tankt naturtillstand for att utveckla tankar om och forstaelse av sin samtid: hos Hobbes och Locke spelar naturligtvis naturtillstandet en framtradande roll, men ocksa John Rawls’ valkanda ”veil of ignorance” ar ett slags stiliserat naturtillstand, och senare har David Gauthier med sin nytolkning av Hobbes varit inne pa samma vag. Men mest kand ar kanske anda Jean Jacques Rousseau, som aktivt och provokativt forde fram naturtillstandet som ett efterstrav...

Reduction of the negative impacts of building construction, or mitigation, should be done in the early phase of a project. Particular method that can be used to reduce the negative impact is Embodied Energy (EE) calculation. This research develops a method to calculate the total EE of materials used in building construction by using the Material Selection Analysis (MSA) based on Indonesia's Construction Work Unit Price Analysis (WUPA). MSA breaks down the types, its unit, and total volume of materials within an object. Using the EE data from Inventory Carbon and Energy (ICE) Bath, in the UK, this research calculate the embodied energy in three small house types in Indonesia: Type 21 M2, Type 36 M2, and Type 45 M2. The result reveals a negative correlation between building's area and EE value. Nonetheless, the EE value is positively related to the volume of material used. Proposed strategies to decrease the value of EE in low cost housing construction manly; a) design approach in improving the efficiency of material usage, b) materials substitution to material with lower value of EE, especially on material on large volume of usage, c) socialization of EE value to stakeholders as consideration in determining the choice of materials used, thus, environmental mitigation is expected to be an important aspect in determining the design decisions and the choice of materials used.

Sistem hidrolik pada dump truck yang terdiri dari beberapa komponen memerlukan tindakan perawatan terencana, agar sistem hidrolik dapat berfungsi secara optimal. Tujuan penulisan adalah untuk dapat melakukan analisa kerusakan dan dapat melakukan tindakan perbaikan dengan tepat dan benar. Metode penganalisaan dalam analisa perawatan dan perbaikan  sistem hidrolik ini ialah dengan menggunakan beberapa pertanyaan, yaitu apa, kenapa, dimana, dan bagaimana. Komponen utama sistem hidrolik dump truck yang memerlukan perawatan adalah seperti tangki hidrolik, pompa, katup, aktuator, filtrasi dan slang hidrolik, adapun penyebab utama kerusakan dari komponen sistem hidrolik tersebut adalah karena kebersihan oli hidrolik  yang  buruk, kontaminasi dalam sistem, dan kelebihan beban(over load). Untuk mengatasi kerusakan yang terjadi adalah dengan jalan menerapkan  manajemen perawatan dan perbaikan yang  benar, terencana dan sesuai SOP.

Beton merupakan pilihan utama untuk membuat kontruksi saat ini. Kelemahan beton sebagai bahan konstruksi adalah kuat lentur yang rendah dan sifatnya yang getas. Perbaikan kelemahan sifat beton tersebut bisa dengan menambahkan serat (fiber) dalam adukan beton. Pada penelitian ini serat yang digunakan adalah serat alam, yaitu serat tandan kosong kelapa sawit. Serat dibilas dengan larutan 10% NaOH selama 12 jam, dikeringkan dan dipotong-potong sepanjang 4 cm. Variasi persentase serat terhadap berat volume semen di dalam campuran adalah 5%, 10%, dan 15%. Hasil penelitian menunjukkan untuk setiap veriasi persentase serat tidak dapat meningkatkan kuat tekan beton dan penurunan terbesar pada variasi serat 10%, yaitu sebesar 20,15% dari kuat tekan normal. Sedangkan kuat lentur, peningkatan maksimum pada variasi serat 10%, yaitu sebesar 19,77% dari kuat lentur normal. Berdasarkan persamaan regresi linier komposisi optimum serat yang dapat meningkatkan kuat lentur dengan kuat tekan masih dala...

Pada tahun 2018, Kementerian Perhubungan memberikan bantuan 5 (lima) unit kapal bus air kepada Pemerintah Provinsi Sumatera Selatan. Pemerintah Kota Palembang sendiri mendapatkan bantuan kapal bus air sebanyak 3(tiga) unit, dan Pemerintah Provinsi Sumatera Selatan serta Pemerintah Kabupaten Banyuasin mendapatkan masing masing sebanyak 1(satu) unit bus air (Ditjen Perhubungan Darat,2018). Pemberian bantuan kapal bus air ini dalam rangka pengembangan angkutan sungai dan angkutan pariwisata yang ada di Sumatera Selatan serta untuk menyukseskan Asian Games tahun 2018 di Palembang. Setelah selesai pelaksanaan Asian Games tahun 2018 Pemerintah Kota Palembang akan mengoptimalkan pemanfaatan kapal bus air ini salah satunya sebagai kapal pariwisata (cruise) di Kota Palembang. (Dinas Perhubungan Kota Palembang, 2018). Menurut Rohani, dkk (2015) untuk menentukan kelayakan tarif  kapal wisata dapat dinilai berdasarkan Biaya Operasional Kapal (BOK), Ability To Pay (ATP) dan Willingness To Pay (W...

Abstrak Penelitian ini dilatar belakangi dari hasil diskusi dengan dosen, data awal berupa angket dan pengamatan di kelas tentang perbedaan tekanan pada P1 dengan P2 dan media pembelajaran yang tepat khususnya untuk materi hukum Pascal. Media yang dikembangkan berupa manometer sederhana yang dirancang khusus sebagai media yang efektif dan efisien dimana selain bisa sebagai alat demonstrasi juga bisa digunakan untuk mengukur berapa besar perbandingan tekanan masing-masing penampang terhadap luas penampangnya. Setiap fluida selalu memberikan tekanan pada semua benda yang bersentuhan dengannya. Air yang dimasukan ke dalam suntikan dan mengalir ke selang akan memberikan tekanan pada dinding selang. Dari hukum Pascal diketahui bahwa dengan memberikan gaya yang kecil pada penghisap dengan luas penampang kecil dapat menghasilkan gaya yang besar pada penghisap dengan luas penampang yang besar. Prinsip inilah yang dimanfaatkan pada peralatan teknik tersebut yang banyak dimanfaatkan manusia dalam kehidupan misalnya dongkrak hidraulik, pompa hidraulik, dan rem hidraulik. Langkah-langkah penelitian dilakukan peneliti sampai tahap uji coba alat. Pengambilan data validasi media pembelajaran menggunakan instrument berupa angket kepada ahli media dan ahli materi. Hasil penelitian dengan pengembangan media pembelajaran diharapkan mampu meningkatkan kemampuan berfikir kritis mahasiswa dan mahasiswi khususnya dalam pelajaran Mekanika Fluida pada materi hukum Pascal. Kata kunci : Tekanan, Fluida, Hukum pascal A. PENDAHULUAN 1. LATAR BELAKANG Latar belakang dibuatnya paper ini adalah untuk memenuhi tugas Mekanika Fluida sebagai nilai Ujian Akhir Semester. Dalam pembuatan alat dan paper ini kelompok kami melakukan diskusi dengan dosen pengampu, dan akhirnya kami memliki sebuah ide untuk menganalisa perbedaan tekanan pada Tangki Lumpur dengan Tekanan Pada Area pengkondisian dalam sistem sirkulasi lumpur pemboran, dan kami pun mengaplikasikannya kedalah sebuah alat sederhana yang kami buat. Proses pembuatan alat peraga manometer sederhana ini sangat sederhana dan relatif mudah. Alat dan bahan yang mudah ditemukan dan harganya terjangkau, menjadikan alat ini mudah

A Bachelor degree paper from University College Lillebaelt in Odense, Denmark.

Det famøse engelske ordsprog; ”you can lead a horse to water but you can't make him drink” eller på dansk
”Man kan føre en hest til truget, men man kan ikke tvinge den til at drikke” (Glosbe u.å.), mener jeg er ret
dækkende til at beskrive udfordringen for de fleste lærere i folkeskolen.

Enhver undervisningssituation er kompleks og har et væld af ydre og indre faktorer der påvirker, komplicerer og til tider begrænser elevernes
dannelses- og læringsproces. Forskningsresultater viser at elevernes udbytte af undervisningen i høj grad afhænger af motivationsniveauet. ”Motivation siges at udgøre grundlaget for al menneskelig virksomhed
og er en forudsætning for at vi skal kunne præstere noget” (Hassmén, Hassmén & Plate 2005: s. 123). 

En omfattende undersøgelse af idræt i folkeskolen fra 2004, foretaget af Danmarks Evalueringsinstitut (EVA), viste tendenser til at eleverne i udskolingen mistede interesse og motivation for faget.  Eleverne er
overvejende glade for idræt. Faget giver dem mange både kropslige og sociale udfordringer, men i udskolingen sker der markante ændringer i deres opbakning. En del ældre elever vil helst være fri for at
deltage i undervisningen. På enkelte skoler er nogle elevers holdning så negativ at de bliver omtalt som destruktive, dominerende og ødelæggende for de elever der gerne vil undervises. De hæmmer en alsidig undervisning og er så stærke at de får lov til at bestemme (EVA 2004:7).

Der kan ligge mange forskellige årsager bag elevernes manglende motivation. Det kan måske skyldes, at der mangler variation eller klare mål i undervisningen, at læreren er mangelfuld på gejst eller er for
autoritær, at eleven har en følelse af manglende kompetence i faget eller at eleven mangler udfordringer m.fl. Fælles for dem er, at de kan komme til udtryk i manglende engagement, interesse for faget og
deltagelse i undervisningen, hvilket kan få konsekvenser for opnåelsen af de formulerede mål for faget og elevens generelle fysiske aktivitet (Helmke et al. 2008).

Den gymnasiale deroute skyldes givetvis komplekse forhold. Men den falder sammen med den reformpædagogiske vækkelse der siden 90'erne invaderede gymnasiet og med 2005-reformen overtog det. Den repræsenterer i dag den herskende pædagogiske tænkning på området, og den har fatalt vendt op og ned på en ellers dominerende moderne og progressiv forståelse af uddannelse og undervisning. For reformpædagogerne er mantraet som bekendt at ’ingen kan lære nogen noget’ – kun eleven kan lære SIG noget. Derfor omlægningen af lærerrollen fra underviser til coach/ konsulent/ sparringspartner der overvåger og faciliterer det der på nyplatonisk dialekt hedder 'læring'. I reformpædagogik-pioneren John Deweys reception af dette førmoderne platonisk/rousseauistiske nonsens om selv-avlende ’læring’ blev der endvidere tilføjet idéen om at barnets glade legen og fusken skulle hyldes som 'forskning' og tages alvorligt som sådan.
Samme Dewey var skarp pragmatisk filosof, men som pædagogisk teoretiker kom hans populistiske socialisme til at dominere. ’Viden’ og ’dannelse’ var borger-lige begreber, kun egnet til at fremme underklassens mindreværd. Ganske modsat marxisten Gramsci der anså erhvervelsen af grundig, kritisk, universel faglig viden som forudsætning for autonomi og frigørelse, mente Dewey at den ideelle skole skulle baseres på et 'minimum af viden og et maksimum af færdigheder' (læs ’kompetencer’), gerne med udgangspunkt i det lokale og i elevens egen person. Denne ideologiske, førvidenskabelige opfattelse af skole og undervisning er kommet til at præge dansk uddannelsestænkning, og den karakteriserer træffende gymnasiets tivolisering i dag.
Imidlertid er der indtruffet det glædelige at en nyt gymnasieforlig, forhandlet på plads i efteråret 2016, ser ud til at markere et vendepunkt. Forligspartierne har i præambelen til loven understreget vigheden af et gymnasium der satser på kvalitet og faglig fordybelse. Det er Oplysningens idealer der igen præger forståelsen af skolens opgave. Og flere politiske ordførere har explicit betonet at det er reform-pædagogikken i dens alliance med New Public Management og Konkurrencestat der skal gøres op med. Endnu står tilbage at se implementeringen af reformen der træder i kraft fra skoleåret 2017. Uden tvivl vil der være modstand fra folk i ministeriet og fra den pædagogisk-administrative industri der har skaffet sig magt og indflydelse i takt med gymnasiets pædagogisering. Men retningen er udpeget, og det er afgørende. For hvad Holberg sagde om det omvendt proportionale forhold mellem antallet af jurister og retssikkerheden i et samfund, gælder også for skolen: jo flere pædagoger, jo ringere uddannelsesniveau.
Det følgende udvalg af pædagogikkritiske tekster fra de sidste 20 år har været mit beskedne bidrag til den kamp der bestemt ikke er overstået. Udgangspunktet er mit eget ståsted som dansklærer: en marxistisk-lacaniansk forståelse af menneske og samfund forankret i vor tids paradigmeskift i human- og socialvidenskaberne, sædvanligvis betegnet som ’den sproglige vending’. Herfra har det været en fascinerende oplevelse at kigge ud over et pædagogisk landskab hvis rådende teo-rier hører hjemme i Romantik og Platonisme. Den fascination vil jeg gerne dele.

Friluftslivets bevægelseskulturer er i det senmoderne samfund reserveret til grundskoleniveauet, og vi skal se til vores nordiske brødre i Norge og Sverige for at se en implementering af friluftslivet på gymnasieniveau. Denne rapport er en fagligt funderet undring over netop dette, og et forsøg på at skabe et tværfagligt samspil imellem bevægelsesfagene som idræt og sprogfagene, som engelsk.