rapport.

 

För ovanlighetens skull gick jag och blev sjuk. Och tillsammans med diverse strapatser, kalasbjudningar och brådskande sysslor, kom det minst sagt i olämpligaste laget. Fast så är det väl alltid. Men det värsta är att trots jag intalat mig själv åt det allra bästa om att jag är friskare än någon annan, så känner jag mig fortfarande som en hängig trasa på minus tiotusen i energi. Och jag tittar ut på solen som tvärvägrar att smälta väck den sista snön och tänker nu får det vara nog. Både på vinter och sjukligheter. Fast det var just lättare sagt än gjort..

 

1. Jag rafsade bort allt fult på mitt skrivbord och tittade bara på en fin liten hörna. Men inte kände jag mig friskare för det.

2. Plåster.

3. Och en virkad vimpel som får mig att tänka på indiansommar fast det är långt kvar dit.
4. Famille Summebelles Paris-serie är här. Ni kanske minns New York. Och påtal om det, om jag inte blivit sjuk så hade det redan varit säljstart för Famille Summerbelles tapeter. Nu blir det i veckan.

5. Det kommer så mycket fina saker till affären. Det värsta är att jag inte orkar peta in dem där på något vis just nu. Men kanske imorgon. Det här är ett nytt märke och det är kanske bland det finaste jag har sett fylla-i-böcker-väg.

6. Små presenter..

7. Blommor överallt efter att vår finaste Livis har gått och blivit tio år.

 

softblogging.

Jag kände att jag behövde lägga mig till med en ny kategori. En latmaskkategori. Ni vet en sådän man tar till när man verkligen överväger att blogga överhuvudtaget. När orden är som bortblåsta och sinnet tomt. När man egentligen inte ens vet vad man ska plåta så man bara tar något, hipp som happ liksom. Och när man i själva verket egentligen borde man dra något gammalt över sig. Men om man nu ändå inte känner för det så kan man ta till denna - softblogging. Då får jag liksom lov att slänga in några bilder utan rim och reson. För det har jag bestämt alldeles av mig själv. Det är ju det fina med att ha en egen blogg. Och kommer det inte ett enda futtigt ord så är man nöjd och glad ändå och behöver inte skämmas för det. I annat fall kan man göra så här:

 

1-2. Barnens julstrumpepresenter. Som de alldeles hade glömt bort att vi köpte i Paris. Härifrån.
3. Min darling till låneklocka från min mamma. Och tre andra älskliga saker som en osedvanlig vacker present från Fide Fajans, ett armband från Lite Kalabalik och ett annat från  Ettika.
4. Ett upprepad virkat körsbärsarmband.
5. Yttersidorna på Smeg-kylskåp är magnetiska. Och det är tydligen bra mycket bättre än att framsidan är det. För första gången i min kylskåphistoria har vänstra sidan blivit anslagstavla. Av viktigheter.


Så var det med det.