det var den dagen...

Snacka om att var tog tiden vägen denna lördag. Men påtal om absolut ingenting så sprang jag häromdagen på en idé apropå den kära cirkelskäraren. Lamporna som syns på Anna Backlunds blogg vid hennes förövriga fantastiska mönster verkar vara lättplättiga att göra själv. Jag tycker det ser ut som skinn där på bilden och det vet i tusan om cirkelskäraren pallar med, men då finns säkert någon annan smart grej. Hursom, samma princip som här tänker jag. Och så brunt fuskskinn, fint det skulle bli. Och just det. Annas hem är med i senaste Family Living. Gillart som bara den.

Ha en fin lördagkväll! Här laddar vi för nedsläckning av avstängning av samtliga elektriska prylar, tv, dator, rubbet. Jag fick nyss förbud om diskmaskinen. Ska det va så ska det.

vi trotsar snön.

Picture. Amanda Pratt / Karen Magazine

Och så kom den tillbaka. Snön. Det var då väl typiskt.

Men vi lördagsdansar istället.

 

glad fredag i solen...

 

..och strax april, sug på den du..

 

Kombon Amanda Pratt och Katelyn Mooney är mina darlingar när det kommer till bilder. Får aldrig nog av dem.

det är fredag och vi säger tack.

Ni vet ju att våra mornar alltid spårar ur. På ena eller andra sättet. Det är alltid något på fyra barn och en mamma som kan gå käpprätt åt skogen.

 

Som frisyren. Alla dras väl med en risig hårdag mellan varven. Men Liv gör det jämt. Anser hon själv åtminstone. Det har gått så långt att hon skriver kom ihåg-lappar kvällen innan som "Börja med håret väldigt tidigt". Då fattar ni säkert nivån. De tusen tovorna går inte att reda ut, benan är fel, den höga tofsen är sned och det värsta av allt är när tuppkammarna är precis överallt. Tuppkammar är hennes benämning på småhåren som inte vill ligga slätt.  

Därför blir man en aning överraskad när hon på några sekunder flätar ihop ett par flätor och ett hårband på det. Och klar! Tack.

Förövrigt var hennes kommentar imorse rätt skön. Hon funderade på vilka sneakers som var bäst. De hade satt upp några plankor så man kunde klättra emellan kojorna de byggt i skogen vid skolan. "Vi är apor nämligen. Jag heter Monki. Smart va? Både min favoritaffär och apa liksom!" Typisk tweenie ena minuten och trädklättrande apa andra minuten. Skönt.

vem vill inte ha ett paris som ryms i en pastillburk?

Made By Joel är fullkomligt proppad med finurligt pyssel för kidsen. Älskar den sidan. Kan stanna där i evigheter.

Här är ett underbart Paris att printa ut, färglägga om man vill och sen sätta historier till.

Pictures. Made By Joel

Och dessutom ett Paris i ännu mer minimalt format. Att ta med på färden i en liten pastillburk. Sådant är perfekt vid restaurangbesök och annan väntan. Och sötaste presenten tycker jag.

Påtal om tålamodet-sviktar-kit. Pennor och små ritblock måste alltid finnas i väskan. Enkelt men inte att glömma. För lugnets skull.

Vackert i bloggvärlden idag var denna inne hos Today You Inspired Me och dessa bilder hos Husligheter. Så här borde världen alltid se ut.

nämen, det går bara inte.

 

Jag tog ett litet beslut häromdagen. Inte så världsomvälvande alls men ändå lite lättsamt i sinnet. Jag slutar affärsblogga. Min första tanke var att jag kunde var lite mer business där och slippa oron för att Mokkasin-bloggen skulle kännas som en reklampelare eller något åt det hållet. Men den där LittleCuteMokkasin-bloggen stressar mig så in i vassen, just bara för att jag inte hinner den. Så lika snabbt som den uppstod lika snabbt är den väck.

Men hur gör jag nu då. Jag bloggar nog på lite om affären härinne också. Sådär mellan varven. Lite som jag gjort innan. Eftersom den liksom hör ihop med mig. Och känner ni att gudars vad hon tjatar, så får ni verkligen ryta till på skarpen, tack.

 

Den här lilla vita stugan flyttar runt härhemma hos oss. Ibland är det postsamlare, ibland är det bokhylla och ibland viktiga saker förvaring. Men nästan alltid flyttar det in någon liten värld där bredvid allt det andra. Och man kan ju inte vara alldeles säker på vad som försiggår, eller har snarare ingen aning. Ser ut att vara en aning hätsk stämning mellan superhjälten i mantel och Tom på brädan.

Jag gillar verkligen  Eva Schildts dockhus för Playsam. Därför är jag extra glad att jag äntligen har dem i affären igen. Finns på plats under dagen.

Ja, lite sådär affärsmässig kanske jag är ibland. Hoppas det går för sig. Annars, ryt!

 

Och kolla - superhjälten är inte alls så elak som det såg ut.

kitchen mirror. del 2.

Det här blev faktiskt härligt. Nästan så pass härligt att jag började fundera på en spegelvägg a´la 80-tal, ni vet med sådana där svarta pluppar i skarvarna. Fast inte i köket utan till Nomi att göra danssteg framför.

Och nu har jag provsprätt också. Och faktiskt ingenting hamnar där på spegeln (om man nu inte spolar rakt på ett kastrullock ca en millimeter från kranen...). Men så har vi också en väldigt djup jättediskho och en extradjup bänk. Den är 76 centimeter och 25 centimeter bakom själv diskhon. Och det borde vara standard om man frågar mig.

colette.

Ibland springer man på gamla bilder...

Skyltfönster på Colette.  Inspirerad av pågående modevecka. I Paris alltså. Då det begav sig.

Colette är väl kul och sådär. Fast mest för tidingarna och böckerna. Resten blir lite väl överansträngt. Fast ungarna kunde ha bosatt sig där. Bland 700 000 kronors klockor och sedvanliga Bic-pennor. Och bubbelplastalmanackor. Speciellt vid de där almanackorna. Det har väl liksom inte undgått någon nöjet av bubbelplast. Men när de sitter på 500 kronors almanackor så blir man så illa tvungen att undgå det hela. Hur frestande de än må vara.

kitchen mirror.

Jag kan knappt bärga mig tills jag får den här idén i backen. Det kommer att kännas som om vi diskar vid ett öppet fönster. Sådär som man ska göra på landet. Imorgon kanske den sitter där...hoppas.

drömfasad.

 

Picture. Lisa Rinnevuo

Lydmar Hotel i Stockholm har Lisa Rinnevuo fasad.

Magiskt coolt Lisa!

Se mer här och varför. Och bor du lyckligtvis i stan så kvista absolut dit framåt kvällen och natten. Visas både tisdag och onsdag mellan 20.30 och 3.00.

finmärken.

Jag är kanske världens enklaste att ge presenter. Blir väldigt glad för det lilla. Som för blåbärsriset av Camilla. Och som när K kom hem med ett ark med frimärken häromdagen. Han skulle nog inte kalla det present, trodde nog mest jag skulle gilla.

Och å så fina. Fotokonst på frimärken gillas. Det är foton av Sune Jonsson, Gunnar Smoliansky, Denise Grünstein, Annika von Hausswolff och Christer Strömholm. Bildurval i samarbete med Moderna Museet.

all about pom poms.

Man kan ju nästan tro att jag är lite besatt över att göra pom poms. Räknade till nästan tio inlägg där man kunde skymta lite fluffigheter. Kanske är det för att det är fasligt enkelt pyssel. Som liksom inte kan gå snett. Alla kan liksom. Jag lovar. Alla kan. Och enkelt pyssel med elegant resultat är ju sannerligen prima.

Det enda problemet har väl varit snyggpappret. Silke i finaste färgerna är bristvara tydligen. Men så kom de då tillslut. Högarna med snyggsilke. Ovikt. Gillas och är lyxigt att slippa gå loss med strykjärnet.

Så nu finns det buntar i affären. Med 45 ark i olika färgkombinationer. Det är en jättebunt som räcker antingen till 3 stora och väldigt täta. Eller 6 stora och inte lika täta men absolut lagom. Eller till massor av en ännu mindre variant. Och vill man göra girlanger med mini-poms så kommer du långt. Fem meter brett ribbat bomullsband följer också med. 

Och de färdiga kiten finns såklart kvar. Med medföljande instruktion. Färdigvikta, färdigklippta och med tunna sidenband knutna om. Tre stycken blir det med måtten 45, 47 och 50 i diameter.

Tuggummirosa, Vanilj, Ljung, Mint, Vitt, Puder, Dusty Green...

Och Mokkasin paketen går från beige till multi. Eller något åt det hållet. Är det vår så är det.

 

Och så lite...

PomPomInpspiration

Once Wed via Tant Johanna

Martha Stewart
Video via Weronica & Helena

En annan variant i tyg

Pom Pom som business

Mini garland

Pom Poms i tyll
Ibland är det banden man vill åt

måndagstänk.

Näe, jag tar inte mitt pick och pack och drar. Bokstavligt.

Det är snarare en tanke. Eller rätt många. Hur ska man ha det. Egentligen. 

vinnare!

Då var det äntligen färdigtävlat! Om de två lådorna med fina kalasgrejor och den superbra boken. Vad kul att så många tävlade, tack!! Och wow vilka härliga saker ni har att fira härnäst. Det märks att ni har fattat galoppen - mer kalas åt folket! Och ni som inte vann - alltihopa finns på ICA. Till värsta bästa priserna faktiskt. Tips - se nedan!

Här kommer kommentarerna som tillhör de två vinnarna.

Jag vill fira mig själv som fyller 30 snart, hade tänkt ha ett pastellkalas då. Hade ju passat perfekt!

och

Jag ska fira allt man kan fira om JAG vinner detta fina! Våren, barnen, 75 åringen, livet och påskharen!

Någon som känner igen sig? Grattis och hurra till er!

Maila era adresser mig på [email protected].

 

Priser på närmaste ICA. Bok 49.90kr Kit 99kr Duk 24.90kr Papper 19.90kr

sandlådor behöver inte vara fyrkantiga.

Under högar av höstlöven så fanns den ju. Våren minsann. Och de små, små knopparna av det ena och andra som liksom inte orkade upp under sörjan av vinterblöta löv. Men K har krattat och krattat och hela trädgården känns som ny. 

Och så var det ju det där med sandlådan. Våra barn har alltid avgudat sand. Det var samma även när vi bodde i stan. Det finns inte en sandlåda de inte har hängt vid. Egentligen vet jag inte alltid vad storheten är men det har något med byggandet att göra. Och geggandet. Så när vi flyttade hit så var vi ju tvungna att ha en sandlåda. Och vi gjorde en rund, med stora stenbumlingar runt. Och det är väldigt fint.

Och ni vet väl att de absolut bästa sandsakerna hittar man på loppis. För att inte tala om de absolut bästa lekstugegrejorna. Jag tror inte att jag bloggade om förra sommarens loppistur när vi kände att vi behövde hotta upp den där lilla stugan lite grann. Vi kom hem med gamla kameror (kameror utan film måste vara en av jordens bästa leksaker), några käppar, ett turkost paraply, en kikare, mjölkkannor, kastruller och kaffekannor. Tavlor och en röd pall, högar av serietidningar och kartböcker, en gammal klocka och ett syskrin. Massor av kul grejor var det i alla fall för en budget av 130 kronor.

Och så hojtar jag till lite högt. En och en halv timme kvar tills kalastävlingen stänger! Seså, in på FB nu meddetsamma!

det är såklart.

 

Det är soligaste och värsta våriga lördagen. Trots spruckna discokulor och magsjukor.

Jag var visst tydligen tvungen att kläcka ur mig den där klassiska "jag ber om det" kommentaren på Ica häromdagen. Nämen nää, vi har knappt varit sjuka på hela vintern. Det är faktiskt inte klokt vad friska vi har varit. Magsjuka vet jag inte när vi hade. Och när vi hade det så var det sådär snabbt övergående att det nästan inte märktes.

Smart drag. Och den här magsjukan märks vill jag lova. Men än så länge har bara två av sex insjuknat. Det gäller att vara glad för det lilla.

Och ett tips.

Jag vet att den är jättegammal och att vi är  hopplöst sent ute. Men så makalöst bra. Och bilderna, vilka fantastiska bilder rakt igenom. Så makalöst vackert. Se Slumdog Millionaire om ni inte sett den.

Och se absolut inte den här. Snacka om att luta sig tillbaka på att föregångaren var en bestseller. Skruttigt, megaskruttigt.

hemlighetsmakeri.

En av de allra finaste presenterna man kan ge en alldeles ny liten människa är den allra enklaste. Fyll en liten låda med små saker från nu. Från nutiden liksom. Att spara till framtiden, med förbestämt öppningsdatum. Tänk till, vad är nu och vem är du. Vad kan förklara nuet om sisådär arton år. Härlig hemlighet att göra, eller hur?

Det ska vara små saker. Inget komplicerat alls. Förstasidan från dagstidningen, ett litet handskrivet brev kanske om vad du gjorde den här dagen, en teckning från någon, ett blandband.

Någon sak du gjort själv, en bit av en tapet eller ett tyg, några foton, en liten lapp med nedskrivna tankar. Dina egna tankar eller kanske någon annans tankar... Precis vad som helst.

Som våren självt är de nya plåtväskorna från Belle & Boo. Sockersött. Perfekt att stoppa nutida finheter i.

Ha en fin helg i solen!

om en månad.

28 april 2011

24 april 2011

23 april 2009

UnderbaraClara drömde om sommaren häromdagen och tyckte att det nästan kändes som science fiction. Och jag kan bara hålla med. Det är allt nästan lite åt det magiska hållet att det alltid kommer en sommar. Och en vår. Hur dyster och lång och i grådassigaste laget vintern än har varit.

Förra året längtade jag nästan ihjäl mig efter våren. Jag köpte blommiga kjolar och nya sneakers redan i januari och tapetserade om med fåglar i affären fast jag visste att jag skulle stänga. Allt för att snabba på det hela. Och det hjälpte visst. För herre jisses så härligt det var redan i slutet på april. En månad kvar alltså. Tills körsbärsträden gör världen rosa. En alldeles rosa, fluffig låtsatsvärld fast på riktigt. Det slår banne mig science fiction med hästlängder.

Å andra sidan. När K och jag gifte oss 15 maj 1999 så snöade det och inte en endaste liten knopp hade slagit ut och inte ett blad var grönt. Men äsch, det var då det.

de gör sig himla bra på väggen.

Nästan alltid när jag tar in nya saker till affären så gör jag det lite på chansning. Nästan aldrig har jag klämt och känt på det innan. Mest för att de flesta sakerna inte finns i Sverige och för att jag inte har tiden att flänga och fara. Det sker missar men inte jätteofta. Väldigt ofta blir jag däremot väldigt glad. För att verkligheten överträffade bilden.

Precis så var det med Ingela P Arrhenius tallrikar i melamin. Å så himla fina. Allihopa är precis lika fantastiska. Och jag är ganska så överförtjust i just den här typen av tallrikar. Kanske för att det skulle blivit så sjukt mycket papperstallrikar i vår familj om vi inte hade haft en kär och väldigt använd melaminservis. En herrans massa kalas blir det, hundratals picknickar och för att inte tala om alla fikastunder i träkojan, lekstugan, och under , och i äppelträden. Med andra ord, inte alltid läge för finporslinet.

Sprillans nya är de på plats i affären! Tillsammans med en annan söt nyhet från samma Ingela.  

jag har bönat och bett och sagt att jag kan betala jättemycket pengar.

Men nej, tapetbordet är inte till salu. Min pappa är bestämd på att det endast är ett tretton år gammalt tapetbord som inte duger till något annat än att limma tapeter på. Ena benet behöver dessutom svetsats, bara en sådan sak. Och jag säger att han faktiskt hållt det här bordet alldeles hemligt fast det var precis ett sådant här jag ville ha. Men han hävdar att jag sa att det var tvungen att vara antikt. Inte ett tretton år gammalt bara. Så nej, svaret är nej. Punkt.

Men eftersom vi har en väldigt stor vind så erbjöd jag min pappa bästa förvaringsstället för det lilla tapetbordet. Jag kånkar upp det själv, jag svetsar med om det skulle behövas bara det får stå däruppe. Listigt. Jag kan ju inte riktigt säga, bytt är bytt och kommer aldrig mer igen. För vi har ju liksom inte bytt något. Men det är ju nästan samma sak. Eller lite i alla fall. Pyttelite då.

det är tävling och alla balla underbara drömkalas.

Igår lanserades finaste kalasboken ALLA BALLA KALAS och en massa flott tillbehör. Det är ett superkreativt team som ligger bakom alltsammans och jag kan bara säga hurra vad bra det är! Mängder av festliga guldkantstips och jag tar till mig de allra flesta med ren och skär förtjusning. Det är finurligt, det är påhittigt, det är härligt och framförallt det är inte svårt eller krångligt! Allt är easy-peasy och kommer att fixa festernas fest i många hem framöver.

Det är programledaren och superfixaren Isabelle McAllister, Family Livings kreativa chef och art director Christina Breeze Le Guellaff, programledaren och författaren Ann Söderlund som ligger bakom hela alltet. Men en jättedos av kreativtet har de fått till en av de bästa kalasböcker jag har läst. Och då har jag läst många. Det är precis såhär det ska vara. Enkelt, glatt och fantastiskt påhittigt! Det är då kalasen blir de grymmaste i mannaminne.

Det handlar inte om inhyrda clowner och ponnys. Det handlar inte om att langa fram värsta kosingen för att ställa till med kalas. Det handlar inte om att vara fastlåst vid spisen och baka sjutton sorters kakor och  tjusiga tårtor. Och det handlar överhuvudtaget inte om kravfyllda kalas som jagar varje förälder med stresshets. Nepp, bara kul! Fantastiskt kul till och med.

 

Boken har teman på olika kalas. Men inget står skrivet i sten. Blanda hejvilt bland idéerna eller plocka en eller två idéer när andan faller på. För det ni vet väl vad som gäller? Mer kalas åt folket! Ingenting är för litet att fira. Fira hösten med Fantomen-packning, fira solen med en 6-kamp, gratta förstadagspensionären med en godisråtta och sätt glans på sommarvardagen med ett cirkuskalas. Gör`et bara!

 

Allt är plåtat på ett lite magiskt och osedvanligt härligt vis av Jenny Brandt (dosfamily) och Erik Josjö. Hela upplägget med bilderna och den grafiska formen gör allt enkelt och så galet inspirerande att du har lust att ställa till med kalas på direkten. Alltsammans är ett unikt samarbete med Ica där också allt kommer att säljas. Konceptet består förutom boken av ett kalaskit för sex festprissar med allt du behöver. Muggar, tallrikar, servetter, godispåsar, blåspipor, glasögon i glassigaste stilen. Det finns även presentpapper och duk, allt till mycket överkomliga priser.

Och som smarrigaste grädden på moset så har jag två kit att lotta ut till er! Varje kit består av Alla balla kalas-boken, kalas-låda, presentpapper och duk. Det enda ni behöver göra är att följa denna länk in till Facebook - dela tävlingsmeddelandet på "share" och lämna en kommentar därinne om vem eller vad firar du härnäst. Vi tävlar till söndag kväll klockan 20.00 Prick!

Pictures: Jenny Brandt, Erik Josjö and some by me.