Visar inlägg med etikett svartbjörk. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett svartbjörk. Visa alla inlägg

fredag 2 september 2011

Betula nigra 'Little King' - växtporträttet 4

Betula nigra 'Little King' i Chicago Botanic Garden

I östra USA förekommer fyra olika björkarter i det vilda. Flera av de nordamerikanska björkarna är intressanta för odling också hos oss i norra Europa. Vanligast i kultur är pappersbjörken, Betula papyrifera. Även svartbjörk, Betula nigra, och gulbjörken, Betula alleghaniensis, odlas en del medan körsbärsbjörken, Betula lenta, är betydligt ovanligare.

Svartbjörken, Betula nigra, hittar man på fuktiga växtplatser i USA, vid kärr och längs åar, kring sjöar och i dalsänkor där grundvattnet ligger nära ytan.

Betula nigra 'Little King' är en intressant dvärgform som introducerades 1991 av King Nursery i Illinois. Den blir sällan mer än 6-7 meter hög och utvecklar ett kompakt, bonsailiknande växtsätt.


Betula nigra 'Little King'



Kortfakta om svartbjörken

Artnamn: Betula nigra
Trivialnamn: svartbjörk
Namn i ursprungslandet: River Birch, Black Birch, Red Birch, Water Birch
Familj: björkväxter, Betulaceae
Ursprung: östra och centrala Nordamerika
Förekomst: från östra Texas, norrut längs Mississippi till nordöstra Iowa och vidare österut till New York och i alla stater söder därom.
Livsform: lövfällande träd
Utseende: medelstort, snabbväxande, ofta flerstammigt träd, sällan mer än 20-25 meter högt. Barken som är raggig och bronsbrun till rosabrun som äldre gråsvart, flagnar i olikstora remsor. Kronan kan ofta se lite risig och rörig ut med många smågrenar som går kors och tvärs åt alla håll. Bladen som sitter strödda längs smågrenarna är brett triangulära med en bred bas och är dubbelt tandade precis som hos Betula pendula. De är ca 4-8 cm långa och mörkgröna på ovansidan och något mer ljust gulgröna undertill. Gula höstfärger, men svartbjörken tillhör inte de bästa björkarna när det gäller vacker höstfärg. Fäller också bladen relativt tidigt.
Blomning: han- och honhängen under våren, släpper de tvåvingade fröna under sensommaren.
Ståndort: fuktiga till våta växtplatser, vid åar, sjöar, kärr, diken och i sänkor. Ibland på torrare platser.
Växtplats i trädgården: kan odlas betydligt torrare utan problem, helst en öppen inte allt för skuggig plats, trivs bäst på mullrika, lätt kemiskt sura eller neutrala jordar, alkaliska förhållanden kan orsaka klorotiska blad, tål lerjord och längre översvämningar. Kronan inte särskilt vindtålig, efter kraftiga vindar ligger ofta massvis av smågrenar på marken.
Härdighet: varierar beroende av proviniens, härdiga former finns i handeln. USA zon 3b-9a, Europa zon 3-9, Sverige zon I-V.
Förökning: arten förökas enklast med frö som ska sås som nymoget, ljusgroende, fröna gror vanligen inom tre veckor, äldre frön kan kallstratifieras i två veckor innan sådd, kloner och namnsorter måste förökas vegetativt, både okulering, ympning och i viss mån sticklingar förekommer.
Användning: som solitär eller i små grupper, som inslag i ett östamerikanskt woodland, vid mosskanten eller dammen. Placeras så att den vackra, flagande orangebruna barken kommer till sin rätt. Svartbjörk tål höga temperaturer bättre än många andra björkar och kan därför med fördel användas i södra USA, Australien och i Sydeuropa. Namnsorten 'Little King' kan användas som storbonsai. Fröna äts av många småfåglar. Vårplantering är att föredra.
Undertaxa: flera selektioner förekommer på marknaden.
'Little King' (Fox Valley) kompakt växande dvärgform
'Summer Cascade', form med kraftigt hängande huvudgrenar och skott, lågväxande, hittad av John and Daniel Allen på Shiloh Nursery i Harmony, North Carolina
'Studetec' (TECUMSEH COMPACT®), dvärgform med överhängande grenar från Studebaker Nurseris i Ohio
'Cully' ('Heritage®), snabbväxande selektion med mycket vacker rosavit bark, resistent mot björkbarkborren
'Shiloh Splash', en ny variegerad form med breda vita bladkanter, vacker bark, funnen på Shiloh Nursery i Harmony, North Carolina
'Dura Heat', lik vildformen men något lägre, tål värme och torka bättre, barken vitare än hos arten med ljusrosa flagnande remsor, god resistens mot vedparasiter
Etnobotanik: veden är ganska lös och lätt, men vanligen full av kvisthål och anses inte vara särdeles värdefull för kommersiellt bruk. Stundom görs dock möbler av svartbjörkens lätta ved.