Feliway kan ge våra älskade katter en lugnare nyår och hjälpa till vid andra problem

Snart är 2019 till ända och det är dags att fira in det nya året 2020. För många blir det en festlig afton med god mat och dryck, trevligt umgänge, glada miner och medan man räknar ner sekunderna till tolvslaget lyses himlen upp av ett ljusspel av fyrverkerier i mängder och sprakande ljud och öronbedövande smällar. Ett riktigt vackert skådespel på himlavalvet, ja för visst är det stämningsfullt att titta på under tiden som klockan slår tolv slag och det nya året tar sin början, men dessvärre har dessa fyrverkerier en mindre glamorös baksida på ett flertal sätt. Under några få minuter avfyras raketer världen över och stora ekonomiska summor går upp i rök. Pengar som kunde gått till något mer betydelsefullt, som t.ex. till att hjälpa människor i nöd, sjukvård, naturkatastrofer eller att hjälpa utrotningshotade djur. Tyvärr bidrar även fyrverkerierna till svarta rubriker i tidningarna dagarna efter nyår, som handlar om raketer som hamnat fel och orsakat bränder och om barn och vuxna som skadats svårt, ibland med men för livet. Det värsta med fyrverkerierna är allt lidande som de orsakar för både vilda djur, våra husdjur och även för människor, vilket man inte alls verkar ägna en tanke åt när man bränner av den ena raketen efter den andra, med öronbedövande ljud på nyårsnatten, men ibland även dagarna före och efter nyår. Innan jag blev sambo med mina två älskade katter trodde jag mest att det var hundar som mådde dåligt av fyrverkerier och smällare. Jag var i alla fall dåligt insatt i följderna av människors nyårsunderhållning på nyårsnatten. Många djur mår dåligt och blir väldigt stressade av allt smällande under nyåret, liksom en del människor som upplever nyårsnatten som mycket skrämmande, bland annat personer som levt i krigsdrabbade länder. Dessutom kan rester av fyrverkerier hamna i både vilda och tama djurs mag- och tarmsystem och leda till allvarliga, inre skador.

Min första katt Tindra har hunnit bli 13 år och den första nyårsnatten som hon bodde hos mig blev en fruktansvärd upplevelse för henne, men även för mig. Jag var inte alls beredd på att en katt kunde reagera så starkt på fyrverkerier och jag mådde så dåligt av att se henne så uppstressad och rädd och inte veta vad jag skulle göra för att lugna henne. Tindra sprang fram och tillbaka i lägenheten. Ena stunden låg hon längst in under sängen i sovrummet och nästa satt hon och tryckte bakom duschdraperiet på toaletten och så höll hon på att springa fram och tillbaka en lång stund utan att kunna fly undan det som skrämde henne. Så höll hon på tills jag kom på att jag kunde öppna dörren in till klädkammaren. Där kröp hon så långt in hon kunden komma och gömde sig bakom några lådor och kom ut först framåt småtimmarna. Det måste varit en traumatisk upplevelse för en liten katt. Året därpå hade även min katt Ängla flyttat in hos oss, men hon var inte lika skärrad av fyrverkerierna.
Tindra led igenom ytterligare ett par nyårsaftnar innan jag upptäckte Feliway, som innehåller en syntetisk kopia av kattens naturliga feromoner. När katten mår bra och är lugn så ansiktsmarkerar den och lämnar ansiktsferomoner när den gnider sitt ansikte mot möbler och andra föremål i hemmet och utomhus. Feliway gör katten lugn och gör att den känner sig trygg och tillfreds. Feromonerna kan även få katten att sluta med oönskade beteenden, som att kissa på andra ställen inomhus än i sin låda, klösa på möbler och bråka med andra katter. Feromonerna finns som spray och som en kulformad plastbehållare med en liten flaska, som innehåller vätska med feromoner. Kulan med flaskan sätts i ett vägguttag i det rum där katten vistas mest och när vätskan blir varm sprids feromonerna i luften. Behållaren med Feliway ska helst sitta i vägguttaget några dygn både före och efter nyår för att ge maximal effekt.
Efter att jag började använda Feliway har vi haft mycket lugnare nyårsaftnar och Ängla och Tindra har bara legat under sängen en liten stund kring tolvslaget. Jag drar även ner persiennerna för fönsterna på kvällen och har på tv:n på lite högre volym än normalt, fram tills att smällandet har avtagit. Det är viktigt att inte själv stressa upp sig och göra en stor grej av smällandet, då det också kan stressa våra fyrbenta vänner.
Feliway spray använder jag när katterna ska till veterinären. Då sprayar jag i transportburen eller på en av de medföljande papperskatterna och hänger den i buren. Det har hjälpt Tindra, som oftast varit väldigt stressad och orolig inför både bilfärden och den vanliga årskontrollen hos veterinären. Feliway kan du bland annat köpa på apoteket. Kulan och flaskan med Feliway kostar närmare 400 kr, men jag tycker det är värt varje krona, för att mina katter ska kunna fira en lugnare nyår och må bra. Använder man den bara vid nyår räcker den flera år och sedan behöver man bara köpa ny flaska med feromoner. Tyvärr har kulan och flaskan ändrats något och därför passar inte nya flaskan i den gamla kulan med elkontakten. På bilden nedan ser du den gamla varianten som är lila. Den nya är vit. Kulan med Feliway uppnår full effekt först efter 24 timmar från att den kopplats in i vägguttaget och ska vara inkopplad dygnet runt. Tänk på att din katt kan bli skrämd när du släpper ut den dagarna kring nyår, då det tyvärr avfyras raketer och smällare andra tider än just vid tolvslaget på nyårsafton.
Jag hoppas att de nya reglerna, som innebär att man behöver tillstånd för att avfyra fyrverkerier, gör att det blir något mindre raketer, men jag är mycket tveksam. Tack till de butiker som slutat sälja fyrverkeripjäser.
Förhoppningen är att du och dina fyrfota vänner och övriga tama och vilda djur får ett lugnt och skönt Gott Nytt År.
Läs mer om Feliway på www.feliway.com/se

Fixa snabbt och lätt "Sofus pikantsill" till julbordet

Om du inte är klar med julmaten inför morgondagen tipsar jag här om en enkel sillinläggning, som du fixar på en halvtimma. Jag har tidigare haft receptet på min blogg, bland annat det året som jag hade julkalender med olika jultips varje dag, men jag tycker det är värt att lägga ut receptet igen. Även om du inte brukar laga mat så ofta och aldrig lagt in sill kan jag lova att du enkelt fixar "Sofus pikantsill" och den brukar verkligen bli omtyckt. Följ receptet till punkt och pricka, så får du ett utmärkt resultat. Receptet har jag hämtat från min mammas receptpärm, där hon till och med skrivit "mycket god" på receptsidan. Det går lika bra att använda en burk 5-minuterssill istället för att koka egen lag och lägga sillen i och du kan fixa sillen bara några timmar innan den ska avnjutas. Lycka till!

Recept
Sofus pikantsill
4-6 urvattnade sillfileer eller hoppa över lagen och använd en burk 5-minuterssill
Lag:
1 skivad gul lök
10 st krossade svartpepparkorn
1 dl ättiksprit
1½ dl vatten
1 dl socker
Marinad:
1 dl Heinz ketchup (Använd inget annat märke. Då blir sillen inte lika god.)
1 msk tomatpure
½ dl olja
1 pressad vitlöksklyfta
1 tsk kapris
½ finhackad gul lök

Gör såhär:
1. Koka upp lagen. Låt den svalna och häll den över sillfileerna, som får stå kallt under natten.
2. Ta upp sillfileerna och skär i smala bitar och lägg i en skål.
3. Blanda ingredienserna till marinaden och slå över sillbitarna.
4. Låt stå kallt några timmar innan servering och garnera med äggklyftor.

Jul- och nyårshälsning 2019

I år kunde jag tyvärr inte skriva några julkort och skicka med posten, då min tumme opererades på luciadagen och högerhanden och underarmen är i gipspaket. Jag hade förhoppningar om att kunna skriva och skicka iväg mina julkort efter operationen, men jag kan inte ens hålla i en penna och skriva så att det blir läsbart. Därför blir det bara en hälsning via sociala medier i år. Kanske inte så bara.

Från krukväxt till julgran på några minuter

Dagarna går fort och nu är det bara några få dagar kvar till den stora dagen, självaste julafton. Jag har pyntat en del hemma i min lilla lägenhet och lite julstämning tycker jag allt att jag känner, men tyvärr finns det en del som saknas för att jag ska vara riktigt nöjd. På luciadagen opererades min tumme på högerhanden, då den var försliten vid tumbasen och det nästan inte fanns något brosk kvar, vilket gjorde att tummen "gled ur led" och jag hade värk trots att jag tog starka värktabletter. Nu är handen och större delen av min underarm gipsad. De fyra fingrarna, utöver tummen, är fria så att jag kan röra dem, liksom övre leden av tummen. Det är i alla fall så att jag kan använda handen något, om än väldigt begränsat, och det är tur det eftersom jag inte kan räta ut fingrarna på min vänsterhand, vilket till viss del beror på att en nerv skadades vid en operation av min AV-fistel för många år sedan. Operationen av tummen var planerad sedan ett par veckor tillbaka så jag hade trots allt fått fram den stora adventsljusstaken, ljuskransen i sovrumsfönstret var upphängd och min dörrdekoration, med mängder av små, röda kulor, hann komma på plats på lägenhetens ytterdörr. Dessutom hade jag planterat ett flertal olika sorters amaryllislökar, några vita hyacinter och två julrosor och täckt jorden med grönmossa och kuddmossa. Några gamla tomtar, som jag köpte på en julloppis några dagar före operationen, hade jag ställt fram på den rödvita duken på köksbordet. Så långt var jag nöjd, men som den optimist jag emellanåt är var det en hel del som jag tänkte fixa efter att tummen var opererad och stabiliserad i gips. Ja, ja, min envishet har varit bra många gånger genom åren, för att kämpa mig igenom jobbiga strider mot diverse sjukdomstillstånd. Jag inbillade mig själv att jag helt säkert kunde skriva mina julkort, slå in julklapparna, dekorera klart mina blomsterarrangemang och ta fram mina egenhändigt handmålade tomtar och slutligen skulle ju granen fixas klart. Nu blev det inte riktigt som jag planerat eller snarare blev ingenting som jag tänkte mig under veckan som nu gått efter att tummen opererats. Jag har haft väldigt ont i handen efter operationen, då jag inte fick den smärtlindring som jag bad om och som jag fått vid flera av de över 35 operationer, som jag av olika anledningar tvingats genomgå tidigare i livet. Efter telefonkontakt med flera olika personer och telefonsvarare inom vården, kvällen efter operationen, fick jag svaret att återgå till mina värktabletter, som jag tagit i 15 år, men med högre dos. Det hjälpte tyvärr inte. Dagen därpå satt jag 3 timmar på akutmottagningen, efter att jag varit 5 timmar på dialysmottagningen och haft min behandling. Åkte hem med ytterligare en värktablett, men dubbel dos mot vad jag tagit vid tidigare operationer. Tack och lov hjälpte pillerna mot smärtan, men jag började må alltmer illa, dåligt över lag och psyket dalade. Vid nästa dialys, två dagar senare, ändrade även min dialysläkare smärtlindringen, satte in tabletter mot illamående och en annan mot sura uppstötningar och magont. Dagen därpå tog jag bara mina värktabletter som kroppen är van vid. Smärtan har klingat av även om jag har ont, men illamåendet har gjort att jag knappt ätit något och psykiskt mår jag sämre än på länge. Jag skulle ju bara genomgå en liten operation av tummen. En enkel match i jämförelse med flera andra ingrepp jag fått vara med om.
Ja, ja, nu är det gjort och det är bara att köpa läget hur jobbigt det än känns och jul blir det ju oavsett. Jag kan inte säga att jag är en stor älskare av själva julafton, men jag trivs med att pynta och göra fint hemma under hela advent och jag fullkomligt älskar allt som har med blommor och växter att göra och och göra arrangemang m.m. Utöver att jag tycker att det är roligt får det mig även att må bättre psykiskt. Därför har jag trots allt fått fram lite dekorationer att sätta i mossan kring mina blomsterarrangemang. Jag lyckades få fast ett rödvitrutigt band kring en apelsin, efter lite trixande, och ikväll fick jag till slut stuckit i några hela kryddnejlikor i den, så att det sprider sig en härlig juldoft i lägenheten såhär dagarna innan jul.
Så var det ju det där med julgranen. Någon stor gran har jag inte haft plats med de sista åren. Det är fullt med pelargoner på balkongen även vintertid och att ha gran inomhus med två katter och alla deras prylar är inte så lätt, men gran ska det vara till jul, så är det bara. För flera år sedan köpte jag en rumsgran och den har sedan dess fått agera julgran varje jul och däremellan står den på ett litet bord innanför fönstret i vardagsrummet, som vilken annan krukväxt som helst. Vid första advent täckte jag jorden i krukan med kuddmossa och hängde en liten, batteridriven ljusslinga mellan grenarna. Sedan blev den stående. När jag var liten satte vi in och pyntade granen först på lillejulafton, men den traditionen håller jag inte på längre. Som en hel del annat skulle rumsgranen pyntas efter operationen och nu står den trots allt klar, min lilla julgran. Grenarna är veka och man kan bara hänga lite sparsamt med pynt på dem. I år har jag valt stjärnor i vitmålat trä och andra med silverglitter. På översta grenen sitter en vit fågel med sidensvans, som jag ärvt efter min farmor. Sedan har jag valt att dekorera kuddmossan i krukan med små julgranskulor. Kulorna har tunna ståltrådar, som man lätt sticker ner i mossan. En liten julfigur i form av en vitklädd flicka med lite glitter har också fått ta plats i krukan. Den ligger lös uppe på mossan, men man kan enkelt använda limpistol om man vill fästa någon dekoration på mossan eller så limmar man på en kort blompinne eller ståltråd i pyntet så att man kan fästa det. Tyvärr gick min limpistol sönder i början av december, så det står överst på listan över det jag ska inhandla när min hand är återställd. Tycker man som jag om att pyssla är limpistolen ett måste. Nu står i alla fall granen på plats och mitt långfinger ska få vila från tangentbordet. Nu återstår det att försöka slå in julklapparna, men jag tror tomten får dela ut dem utan papper. Krafterna behövs bättre till att orka ta mig till min syster med familj i Malmö på julafton. Jag hoppas verkligen att jag ska må lite bättre då. Att skriva på min blogg skingrar tankarna en stund, speciellt under dialysen, och jag tackar för att du ville läsa inlägget till dess slut, trots att det blev en del läsning om min tumme.

Stora kottar blir enkelt till gnistrande julpynt

Nu är det hög tid att julpynta hemmet, i alla fall för de flesta. En del har som tradition att plocka fram tomtar och annat pynt och sätta in granen redan till 1:a advent, medan andra väntar med att pynta till veckan före jul. När jag var liten var det strikta regler hemma hos vår familj att adventsljusstakar och stjärnor togs fram kvällen före 1:a advent och tändes först dagen därpå på söndagen. Sedan väntade vi fram till lille julafton då vi tog in granarna, som vi varit och huggit i skogen hos släktingar. Jag och min syster hade varsin liten gran på våra rum och de pyntade vi själva, men den stora granen hjälptes hela familjen åt att klä. Sedan var det nästan tävling om vem som vaknade och kom ur sängen först på julaftonens morgon och tände ljusslingan i granen, för vi hade som tradition att det var först på julaftons morgon som den fick tändas.
Tyvärr har jag inte haft någon stor gran hemma hos mig de senaste åren. Sedan katterna flyttade in har jag inte plats för en gran i min lägenhet och efter att jag började odla och samla på pelargoner tar de upp all plats på min balkong även vintertid. Nu pyntar jag istället min rumsgran, som jag haft i flera år, med en liten ljusslinga och hänger silverglittrande stjärnor på de tunna, små grenarna. Jorden har jag täckt med kuddmossa och sedan dekorerat.
Jag har en del små tomtar och annat pynt i lägenheten, men främst gillar jag att dekorera med julens blommor, som hyacinter, tazetter och flera olika sorters amaryllisar, som jag driver upp själv. Sedan finns det en hel del vackert  i naturen, som jag tycker om att ta in och pynta med på olika sätt, bland annat olika sorters mossa, grenar, kottar och fröställningar. Tyvärr har jag ju problem att gå och har lite dålig balans vilket gör att jag inte vågar ge mig ut i skogen på egen hand. Därför passade jag på att köpa kuddmossa, grön mossa, ett par grenar med små kottar på och två stora kottar, när jag var på Lilla Böslids julmarknad för några veckor sedan.
Jag hade redan en idé om vad jag skulle använda kottarna till när jag köpte dem, men sedan har de blivit liggande i brist på ork och tid. På luciadagen ska jag operera tummen, då den glider ur led, och vara gipsad i 5 veckor, därför plockade jag fram mina kottar häromdagen för att hinna pyssla lite innan högerhanden hamnar i paket. Tanken var att sätta kottarna i varsin lerkruka med mossa och att de skulle få lite snöig finish. Jag letade fram två gamla krukor, som jag köpt i en antikaffär i Halmstad för flera år sedan. Sedan fyllde jag krukorna med jord och täckte jorden med vanlig grön mossa. För att kunna få kottarna stadigt på plats i krukorna fäste jag en decimeter lång bit av en blompinne i botten på varje kotte, med hjälp av en limpistol. Jag ville att kottarna skulle se vintriga och riktigt frostiga ut och penslade dem därför lite slarvigt med matt hobbylack och strödde sedan rikligt med konstsnö runtom dem, som fastnade i lacken. Jag rev ur en tidningssida och la på bordet innan jag strödde över snön på kottarna för att lättare kunna samla ihop och hälla tillbaka överflödig snö i påsen. När lacken torkat stack jag försiktigt ner pinnarna med kottarna på i krukorna. Avslutningsvis satte jag fast vita brodyrband med nålar i kanten på krukorna och mina kottdekorationer var klara.
I Sverige gäller allemansrätten, men man får inte lov att bryta grenar från träd, plocka stenar eller stora mängder mossa och ta med hem. Det bör man tänka på om man ger sig ut i skog och mark för att plocka hem lite naturmaterial att julpynta med. Läs mer om vilka lagar och regler som gäller på Naturvårdsverkets sajt här.

Gör en risgrynspudding om du får gröt över

Härom dagen kokade jag risgrynsgröt. Det är lättare att koka några fler portioner gröt än att bara koka någon enstaka till mig själv, men det blev lite mer än vad jag hade tänkt mig. Visst kan man köpa färdigkokt gröt, men jag tycker att den man kokar själv är helt klart godare. Det tar i och för sig en timma innan gröten är klar, men det är inte svårt att koka gröt och den sköter sig så gott som själv när den står och sväller på spishällen. Att beräkna hur mycket mat som går åt till ett julbord är inte lätt. Oftast blir det en hel del mat över, som man får äta i flera dagar efter julafton och det kan bli lite trist. Jag är ingen storätare och även fast jag körde hem till pappa och gav honom lite gröt och saftsås, hade jag en del gröt kvar i kylskåpet. Istället för att slänga den bestämde jag mig för att göra risgrynspudding, vilket jag aldrig gjort tidigare. Det kan väl inte vara särskilt svårt och det var det inte heller, men det fanns en hel del olika recept på risgrynspudding, när jag sökte på internet. Jag minns att min mamma brukade ha russin i puddingen, men det tyckte jag inte om. Jag hittade bland annat recept på risgrynspudding smaksatt med rivet citronskal eller kardemumma. Jag valde det sistnämnda, då jag gillar smaken av kardemumma i både bakverk och efterrätter och jag blev verkligen nöjd med resultatet efter att jag provsmakat puddingen med vispad grädde och jordgubbssylt. Får du gröt över tycker jag verkligen att du ska prova på att göra en risgrynspudding enligt receptet nedan för den var väldigt lätt att göra och blev riktigt god.   

Recept
Risgrynspudding 4 personer

Ingredienser:
400 g risgrynsgröt (Jag kokade gröten enligt receptet på risförpackningen)
1 dl vispgrädde eller mjölk
2 ägg
2 msk socker
1 tsk kardemummakärnor
1 krm salt
smör till formen

Gör såhär:
1. Värm ugnen till 200°C.
2. Smöra en ugnsfast form.
3. Stöt kardemummakärnorna i en mortel. Det går bra att använda färdigmald kardemumma, men hela kärnor som mortlas ger mer smak.
4. Rör ihop gröt, vispgrädde, ägg, socker, salt och kardemumma till en jämn smet och häll i formen.
5. Grädda mitt i ugnen i c:a 50 minuter. Täck med aluminiumfolie om puddingen får för mycket färg innan den är klar. Känn med en sticka så att den är färdig inuti och inte kladdig.
5. Servera puddingen lätt ljummen med jordgubbssylt och vispad grädde eller saftsås med hallon eller jordgubbar.

Låt stearinljus och ljusslingor sprida julstämning på flera sätt

 








Nu när det är advent och julen närmar sig tycker jag om att pynta hemma i min lilla lägenhet och självklart tar jag fram en del julkulor och mina porslinstomtar, som jag har målat själv. Eftersom jag älskar blommor blir det ingen jul utan hyacinter, stora och annorlunda amaryllisar som jag driver upp själv och sedan dekorerar jag lökväxterna, min rumsgran och en och annan plantering med grön- och kuddmossa, vilket jag tycker är väldigt vackert.

 
















Det allra viktigaste till advent och jul, för att få den riktiga stämningen, är ändå adventsljusstaken, kransen med små ledlampor, belysningen på balkongen och små och stora ljusslingor lite överallt i lägenheten, men självklart även levande ljus. När det är som mörkast under året här uppe i Norden älskar jag verkligen ljuset från alla små lampor och ljus. De sprider ett speciellt sken inne i lägenheten, som vanlig belysning inte ger. Jag har små, batteridrivna slingor bland annat i min rumsgran, i en murgrönan på båge och i några glasburkar på kökshyllan. Utöver dem har jag en slinga virad runt gardinstången över fönstret och balkongdörren i vardagsrummet och en väldigt tunn 9 meter lång slinga med 160 ljus, som slingrar sig kring tavlor på väggen och in på några hyllplan i bokhyllorna. De två sistnämnda har jag framme hela året om, även om de inte är tända så mycket på sommarhalvåret.


















Levande ljus passar ju även de att ha framme året om, men jag tycker att det är något speciellt att tända dem i december, både för att höja mysfaktorn och att sprida ljus och värme, speciellt på kvällarna när det är kallt i lägenheten. För att få lite härlig juldoft i vardagsrummet brukar jag dekorera med stjärnanis, kanelstänger, hela kryddnejlikor och torkade skivor av clementiner. Jag har satt ett mindre blockljus i en glascylinder och lagt nötter och julkryddor runtom, vilket både är fint och luktar gott, speciellt när ljuset är tänt.
Jag gillar att gå på loppisar, inte för att jag letar efter något speciellt utan för att jag hoppas på att hitta några spännande fynd. Klart glas är något som jag tycker är vackert, speciellt när det får stå där ljuset faller på det. Jag köper gärna äldre pressglas eller glas med enkelt slipade mönster.

 
















För några månader sedan hittade jag några likörglas på fot med slipade stjärnor, som jag tyckte var så söta. Jag har en del udda glas som jag köpt på lopps tidigare, som jag delvis använder att dricka i men också till efterrätter som pannacotta och fromage. Jag dricker inte likör så jag visste först inte vad jag skulle använda glasen till, men de var ju så söta. Plötsligt slog det mig att de troligen var lagom stora att sätta värmeljus i. För 7 kr/st köpte jag 2 glas och hittade även 2 små koppar i pressglas, som jag tror är tänkta att dricka varm punsch i. Häromveckan hittade jag ytterligare två glas med slipade stjärnor, lika dem jag köpt tidigare. Som jag trodde passade värmeljus perfekt att ha i mina loppisfynd. Nu står de i grupp på soffbordet och några i en hylla med glasskivor. Jag blev verkligen nöjd med mina köp när jag tänt värmeljusen i dem. När man dukar till jul och nyår kan det vara fint att sätta ett glas med ljus i vid varje kuvert på bordet. Att ha flera olika sorters glas gör absolut inget.















Jag är väldigt försiktig med levande ljus eftersom jag lever tillsammans med två katter. Helst vill jag ha ljus i lyktor på bordet, i ljushållare på väggen eller hängande i fönstret, så att katterna inte riskerar att komma för nära och bränna sig eller i värsta fall att det tar fyr i pälsen. Ibland har jag ljus på soffbordet, men då har jag bara de tända när jag sitter i soffan och har koll på vad Tindra och Ängla gör. Katterna verkar vara rädda för ljusen, men jag chansar inte utan håller uppsikt på både ljusen och katterna. Oavsett om man har husdjur eller barn hemma ska man ju alltid ha uppsikt när man har levande ljus tända. En lapp på ytterdörren med texten "Släck ljusen" är bra att ha som påminnelse när man går hemifrån.
Hoppas att du får en stämningsfull advent- och jultid med många ljus!

Speciellt godis och snacks till jul

Vid den här tiden på året har det blivit allt mer populärt att företag marknadsför speciella godissorter, som smak- och utseendemässigt starkt förknippas med julen och som säljs under en begränsad tidsperiod. Själv tänker jag främst på Cloettas JuleSkum, de rosa tomtarna med vitt skägg. Sedan ett tiotal år har de även årstomtar med ny smak varje jul.
Marabou har i år en chokladkaka med små bitar av pepparkaka i sitt sortiment. För något år sedan lanserade Anthon Berg tre nya godisvarianter lagom till jul. "Marzipan Dark Chocolate" är en marsipankula med ett tunt lager mörk choklad och ett vitt, krispigt skal, som får den att se ut som en liten snöboll. "Hazelnuts Milk Chocolate & Winter Spices" är en kula med mjölkchokladklädd hasselnöt med ett tunt rödskimrande skal smaksatt med julkryddor. Den tredje varianten "Almonds Milk chocolate Cinnamon" är som namnet säger en mjölkchokladklädd mandel med ett tunt vitt skal smaksatt med kanel. De två första har jag själv smakat och de var riktigt goda. Jag tycker att de är lagom stora då jag föredrar små godisbitar och de var heller inte överdrivet söta.
Fazer har kommit med en ny smak på sina populära Dumlekolor nämligen Dumle Caramel Cranberry, alltså Dumle Karamell Tranbär. Jag gillar fortfarande originalet bäst och då främst den avlånga, platta klubban. Utöver de sorter som jag nämnt ovan finns mängder med lösgodis förknippade med julen, marsipangrisar, chokladtomtar, en mängd olika julkalendrar med diverse godis. Ja, det finns verkligen ett väldigt stort utbud med julgodis, som lockar både barn och vuxna.

När jag veckohandlade förra veckan gick jag förbi en hylla med en vintrig nyhet från OLW. Cheezsnowballz är vita ostbågar i rund form med smak av vit cheddarost och sourcream. Jag backade tillbaka med vagnen och efter lite övervägande la jag till slut en påse i min vagn. Väl hemma öppnade jag påsen direkt, hällde ut några snacks på diskbänken och stoppade en snöboll i munnen och sedan ett par till. Jag gillar OLW:s originalostbågar, men snöbollarna blev definitivt inte någon ny favorit i mitt tycke, mest på grund av tillsatsen av sourcreamsmaken. Istället för att slänga påsen tog jag med den till dialysen och bjöd några av sjuksköterskorna på ostbollarna. Provsmakningen resulterade i lite blandade åsikter, både positiva och negativa.
Även Estrella har kommit ut med en nytt, tillfälligt julsnacks. Det är JULGRANAR eller snarare spröda konformade Somberos med smak av gräddfil, vitlök och mild jalapeno, som till största delen innehåller majsmjöl. Estrella har sedan fem år tillbaka haft julchips med smak av lagrad julost i sitt sortiment, som finns i handeln under en begränsad tid vid jul. Jag har själv inte smakat någon av dessa julsnacks ännu.
Ytterligare en julnyhet hittar du på läskhyllan. Coca cola har kommit ut med Coca cola zero, denna gången smaksatt med kanel. Det låter som en märklig smakkombination, men jag ska inte uttala mig om den då jag inte kunnat smaka på den. Jag tål nämligen inga sötningsmedel utan mår illa och får en äcklig smak i munnen av att äta eller dricka produkter som innehåller dessa ämnen, vilket har att göra med att jag inte har någon njurfunktion. Oavsett om det är med eller utan sötningsmedel tycker jag att läskedrycker är på tok för söta och inte släcker törsten, vilket jag måste tänka på då jag bara får dricka en halvliter om dagen, vätskan i maten inräknad, då jag helt saknar urinproduktion och därför behöver dialysbehandling 4 ggr/vecka. Tyvärr blir man törstig av både godis och snacks, men jag passar på att njuta av lite jordnötter och godis under dialysbehandlingarna. Mina två julkalendrar innehåller choklad, den ena med fina, handgjorda praliner och bakom luckorna i den andra döljer sig olika likörpraliner. De passar jag på att smaska på när jag dricker lite te på kvällarna. Många har bland annat olika allergier, är gluten- eller laktosintoleranta, avstår från att äta kött och fisk eller har andra problem som gör att de inte kan äta och dricka vad de vill, men det gäller att passa på och njuta av det man kan, även när det är jul. Det är viktigt att fråga julens gäster om de kan äta allt och om så inte är fallet får man anpassa maten man bjuder på. Då blir julen bra mycket trevligare för alla.