Alla stigar leder till templet

I rådande värme ids man inte göra värst många knop. 

Jag har jobbat vidare med att få en stigslinga över tempelkullen där det tidigare var återvändsgata. Kan nog bli bra när jag fått dit lite fler klivstenar.

 Det är fler i familjen som gillar att ligga i utesängen och läsa...

 Sonen har röjt bland sina saker och skänkt en lajvmask till trädgårdsprydnad. Den har redan börjat rosta i svetsfogarna.Det gör sig fint ihop med rosen, som jag tror är den vitrosa varianten av honungsros, tycker jag.

myggebiten, myggebiten, usch, usch, usch

Nu blommar Ingrid Bergman, och jag har semester. Rosen köptes en sommar för länge sedan när jag och dottern var på Österlen och hon blev förälskad i den: "Åh, mamma! Det är en prinsessros!" Och det är det ju.
På semestern ska man ligga på utesängen och lyssna på humlorna. Fast jag får inte ligga ifred för myggen.
Jag smäller rätt många mygg.Känner mig på gränsen till ond när jag släcker så många liv utan att äta upp dem.

Den lilla pyttegölen vi gjorde till grodorna, så de skulle få vara ifred för hungriga fiskar, har inte haft några grodbesök men myggen har hittat ett eldorado.Jag behöver öva min ödmjukhet och tänka att det är bra för småfåglarna med mycket mygg och att de, fåglarna alltså, sedan hjälper oss att hålla efter larver och bladlöss på växterna.

Tänk om...

Jag har plockat sju sorters vilda blommor på vår tomt men vet inte om jag ska lägga dem under kudden precis.
Jag har ju redan världens bästa herr Otteskrufv! Han har idag återuppväckt motorgräsklipparen, så nu ser det nästan prydligt ut hos oss (utom kirskålskullen förstås).

Nej, de får allt nöja sig med att stå på bordet och vara vackra som de är.
Glad midsommar alla följare och andra som tittar in.
Klappa nu händerna för små grodor, raketer, mygg och allt annat och ha en riktigt trevlig helg!

Drippen dropp och droppen drapp

Det regnar. Uppifrån och ner.Lagom mycket .
Växtligheten blir mer distinkt i färg och form när allt är lika belyst, utan skuggor.Vackert.
Visst kan det vara trist med regn i flera dagar, men idag känns det OK.
Särskilt som jag kan vara ute och knalla med mitt gula paraply och kippande stövlar.Det gillar jag.
Jag känner mig lite som nalle Puh när jag går runt och tittar till det som växer.Tiddelipom!

Vad var det för fröställningar i förra inlägget?Inte helt lätt att avgöra när fotografen är en sådan amatör, men här är "facit":

Körvel, kabbeleka, akleja, pion

P.S. Tack för ormtipset Helena, det fungerar här också.

Frön är inte alltid kul

Hjälp! Jag hinner inte riktigt med att ta bort fröställningar på det som blommat över. Somligt behöver kraften till att etablera sig ordentligt och somligt vill jag faktiskt inte ha plantor av överallt.

Visst är det fåfängt att tro att jag kan bestämma hur planteringarna ska befolkas, men jag försöker ändå.

Vi kör en liten frågesport vetja!Bara för att det är kul med en utmaning.

Från vilka växter har jag klippt?

Rätta svaren i nästa inlägg.

Herr och fru Aruncus dioicus

 Tänk, så amatörbotanist jag är så fattade jag ändå inte först att det var herr och fru jag hade fått.
Jag trodde först att den ena var angripen av något, men hittade inget som såg ut som ohyra och i Maj-Lis utmärkta bok stod heller inget som passade in.
Då tänkte jag att det var olika sorter, men hittade ingen information som stämde där heller.
Sedan började hjärnan fungera som den brukar göra i fält med en okänd växt framför sig och då gav det sig.
Den heter ju dioicus!
Det betyder ju tvåkönad!
Översta bilden visar honblomman och den nedre hanens yviga vippa.
Lite pinsamt?!
Det är väl inte så vanligt bland kultiverade perenner att de har han och honblomningen på olika plantor?
Först blev jag lite besviken att inte få de härliga vipporna på alla bestånden, men nu är jag glad för de fröplantor som dyker upp och kan fylla ut i vår "djungel".
Det är en härligt djunglig växt!

In the eye of the tiger?

Frasse ser allt och vet precis vad som händer och var matte håller på och joxar.

 Plötsligt är han bara där (fast jag inte visste att han gått ut) och undrar vad jag gör. Ibland vill han upp i famnen men lika ofta bara ha leksällskap.

Inte mycket verkar undgå hans tigerögon,  han har koll på det mesta.

Jag är ganska bra på kattiska, men allt han vill säga begriper jag inte.

En påminnelse om kvarglömda dynor innan det började regna hade ju varit toppen...

Kända och okända

Nu blommar fingertutor hos oss. Först ut är de gula. Både små och stora.

En nyinflyttad blågull,Polemonium, som inte är blå utan gul med dragningar åt rött på utsidan har också gått i blom. Vad heter den tro? Härdighet?

Givaren hade inte namnet och jag är inte bekant med den sedan tidigare.Kanske du kan fylla min

 kunskapslucka?

Temperaturskillnader

I luften ute är det 15 grader svalare än i förra veckan, dvs ca 15 grader!
I min kropp är det alldeles för varmt, nära 39 grader.
I vattnet i vår lilla damm är det antagligen runt 20 grader och det är tydligen lektemperatur för guldfiskarna.

Först simmar hanarna tätt efter och jagar honan.

Sedan omringar de henne och försöker få den bästa platsen.

Förra veckans värme räckte för att mogna fram de första vita smultronen. De är nog perfekta för mig idag, fyllda med vitaminer som de är!

I övrigt får jag nöja mig med att heja på rosensticklingarna där de hänger i trädet utanför och blir vaggade till drömmar om att bli en vacker buske.

Hej! Här är jag!

Det är inte bara rabarberknopp som vill opp.

 Också en funkias blomma kan sträva mot ljuset. Ser du så glad han är att komma över kanten?

De här stövlarna vart också glada att få göra lite mer nytta efter att ha blivit både urvuxna och torrspruckna. Nu vaktar de planteringarna vid altanbygget.

Snöboll?

Tur att det blivit lite svalare så att de inte smälter direkt...

Silversalvian har startat sin blomning och om humlorna orkar så kan det bli frö att samla in.Det är kul med en salvia som blommar vitt.

I fjol hann jag inte med, plötsligt var stänglarna torra och fröna borta. Antagligen drog myrorna iväg med dem till något ställe som fröna inte gillade för de har inte grott av sig själva någonstans.

PUH!

Det var varmt igår! Termometern visade över 30 grader. Vi hällde kall saft i termosar, hängde ut Trädgården öppen-flaggan och satte oss i skuggan. Skulle några orka ta sig hit och hälsa på?

Jo, det kom faktiskt några entusiaster! 

De höll sig under träden och blickade ut mot solen och vad som fanns att se. 

Aicha var som allra vackrast på morgonen men hade redan bleknat och blivit bedagad.

I växthuset, som betraktades på håll, stortrivs druvorna i värmen.

 Också Rosa foetida bicolor verkar trivas och tappar inte färgerna.
 Fast... svartfläcksjukan trivs den också...

  När jag först hörde om den rosen var det när mamma berättade om en ros som hon mindes från sin barndom. Jag trodde inte på henne när hon sa att den var gul på utsidan och orangeröd på insidan. Olika färg på ut och insidan? Nej, hon hade aldrig sett den sedan och hade inget namn på den så det var nog ett "korrigerat" minne från en lycklig tid. Men se så fel jag hade.

Dagens primadonna

För er som inte kan komma hit idag när trädgården är öppen är här en bild på dagens primadonna.

Vitafire?

Jag har för mig att hon heter Vitafire, men kan ha blandat ihop damen med någon annan (jag har så svårt för att minnas namn). De första tre åren stod hon bara och "kände in scenen" men nu har hon kommit igång och blommar ut i full stass. Det blir succé och utsålda hus vid varje framförande.

Men hon börjar få konkurrens...

I det blå

Om du kan så skynda dig till Botaniska i Uppsala. Deras kinesiska kulle är helt blå av olika arter av Corydalis! Det är så vackert att man smälter (om man inte gjort det av värmen redan)!
Det är fröer insamlade på några kinesiska berg som grott och gått till blomning nästan alla på en gång. Och så många olika! Snacka om att bergvallmo har en underbar färg men dessa är snäppet värre, jag menar bättre!

Men OJ då!

Vår sammetshortensia har inte klarat de två senaste vintrarna. Det var tre döda pinnar som stack opp och vi väntade och väntade, men intet liv. Till slut bestämde vi att där skulle få stå en magnolia istället.
En "Susan" införskaffades på Löta i Eskilstuna och några säckar surjord på Rölunda och så upp med sammetshortensian. Som då visade sig ha ett nytt litet skott allra längst ner under gamla löv och annat bröt! 

Ser du pytteskottett till vänster om mittenpinnen?

 Hoppsan!
Nejdå, inte hade vi tänkt slänga dig lille vän, bara flytta dig till en bättre plats...
Med "Susan" otåligt väntande på den utlovade gropen blev det till att hitta en ny plats åt hortensian. Förhoppningsvis kommer den att klara vintrarna bättre på den nya platsen och alla blir nöjda.

Susan

Susan stod i knopp vid inköpet (inte optimalt, jag vet) och har tackat för platsen hon fick med att öppna knoppen på skuggsidan, mot hortensian. Är det bara för att retas, eller?

Till sist vill jag berätta om en tulpan vi har. Den har blommat länge och har en stor blomma som öppnat sig så bladen fallit isär.När jag skulle beskriva blomman för en kamrat sa jag att den lite liknade en magnolia. Visst gör den?

Holländsk magnolia?

FFG x3

Idag har jag tre stycken För Första Gången att rapportera:
1) Jag var ute och åkte och passade på att "våldgästa" en bloggerska på vägen. Hon hade så mycket fint och roligt att titta på och prata om. Tack snälla Helena som tog emot mig på kort varsel!Du kan se en del av det jag fick se om du tittar in hos Helenas hem o trädgård.
Jag hittade även till Löta trädgård och fick med mig lite skoj därifrån.
När jag kom hem och skulle bereda plats till nyinköpen upptäckte jag dessa:
2) Jag fick den av min syster som sa att det var en iris, men jag har haft den i flera år och trott det var en tuva gräs för den har aldrig blommat. Pyttesmala blad och blommor långt ner i tuvan. Någon som vet vad den kan heta?

 3) Denna iris har jag också haft några år utan blom, men WOW, den var värd att vänta på! Inget namn här heller. Det är ofta så när jag får av någon som fått av någon som...Bilden är tyvärr både oskarp och aningen ljus, bladen är vita med ljusblå kant.

Titta så fint!

När jag kom hem från gårdagens plantbytarkväll med trädgårdssällskapet så hittade jag denna mitt på gången.
Den har stått  obrukbar sedan en vinter då den blev stående med för fuktig jord som frös sönder den i fyra delar.
Nu har herr Otteskrufv fixat spännen och stålband som håller ihop delarna! Gulle honom!Jag hittar nog snart något att sätta i den.

 Och i växthuset blommar min pipviolbuske, Iochroma cyaneum. 
Jag fick några skott i höstas av en trädgårdsbekant och av de två som utvecklade rötter har ett överlevt. 
Det har blommat några gånger med enstaka blommor i vinter men nu kommer blommorna i riktiga knippen som de ska.