Psychological interpretations of the Bible

Psykologisk exegetik har haft dåligt rykte, och det finns resonabla skäl till detta. Under modernismen har relationen mellan psykologi och teologi/exegetik ofta präglats av misstänksamhet, inte minst p.g.a. Sigmund Freuds religionskritiska inställning och materialistiska utgångspunkt. Exegetiken har under samma tid dominerats av historisk-kritisk metod, med lite utrymme för andra angreppssätt och modeller – inte minst gentemot teorier som inom de egna leden uppfattats som spekulativa och anakronistiska. Detta trots att psykologin först utvecklades som en underdisciplin av teologin. Freuds lärjunge, Carl Jung, var dock mer öppen och positiv till både religion i allmänhet och Bibeln. I och med postmodernismen och uppbrottet från det historisk-kritiska monopolet inom exegetiken finns det idag större öppningar och acceptans för bruket av psykologiska modeller/teorier. Ökad metodpluralism (inte bara filologiska och källkritiska analyser), förståelse av läsarens/uttolkarens betydelse i den hermeneutiska processen (sedan Gadamer och Ricoeur), och en mer positiv syn på religionens potentiellt transformerande funktion har bidragit till detta. En liten notis kan göras angående det aktuella fenomenet Jordan Peterson, som ironiskt nog blivit populär bland konservativa kristna och (tidigare) anhängare av den s.k. ny-ateismens företrädare (Sam Harris, Richard Dawkins m.fl.). Oavsett vad man anser om Peterson, så har han bidragit till ökat intresse för bibliska berättelser tolkade genom en psykologisk-jungiansk lins; vilket reser frågor som kyrkan bör kunna bemöta och besvara.

Biblical studies has made strides in drawing meaningful connections between systemic poverty in the biblical worlds and today. However, perhaps just as important as connecting the tools and effects of these systems is understanding a human trait that makes their implementation possible: our propensity to act cruelly toward those of lower status. This essay draws upon psychological research on privileged contempt to offer an interpretive and heuristic model that responds to Job's lament, "those at ease have contempt for misfortune." The model of privileged contempt is first deployed as an exegetical tool through which to consider the potential psychological underpinnings of biblical texts that admonish abuses of privilege. Its lens is then shifted to offer a biblical critique of the anti-poor and anti-marginalized attitudes found in the new politics of Trumpian Republicanism.

Статья посвящена развитию психологической герменевтики в рамках психоаналитической теории. С этой точки зрения рассматриваются подходы Карла Абрахама, Людвига Леви, Георга Гроддека, Карла Густава Юнга, Отто Ранка. В широкий оборот вводится ряд новых материалов.

Вниманию предлагается один из интереснейших фрагментов книги Древермана "Структуры зла", которая была первым крупным сочинением автора и принесла ему широкую известность. Эта книга - один из ярких образцов психологической герменевтики в том виде, как она разрабатывалась в рамках глубинной психологии.