Papers by Simon Johansson
"Synen på helande hos John Wimber", Ingång 1-2:2021, s. 26-35., 2021
Följande artikel är en studie av synen på helande hos John Wimber
(1934–1997), grundaren av Viney... more Följande artikel är en studie av synen på helande hos John Wimber
(1934–1997), grundaren av Vineyardrörelsen och del av
den s.k. tredje vågens pentekostalism under 1900-talet. Wimber
var en på många sätt inflytelserik person, även utanför Vineyard,
och hans teologi och praxis har påverkat både pentekostala kyrkor och
olika förnyelserörelser inom de mer historiska kyrkorna (Oasrörelsen
i Sverige är ett exempel). Det finns viktiga distinktioner i Wimbers syn
på helande i jämförelse med både klassisk pentekostalism och ”Word
of Faith”-rörelsen (i Sverige motsvarat av trosrörelsen).
Utgångspunkt och avgränsning för detta studium är Wimbers bok
Helandets kraft (originaltitel: Power Healing, 1986) som är skriven tillsammans med Kevin Springer.
"Anden i Johannesevangeliet", Ingång 1-2:2021, s. 59-68., 2021
Denna artikel kan ses som en introducerande genomgång av Anden
i Johannesevangeliet, med nedslag ... more Denna artikel kan ses som en introducerande genomgång av Anden
i Johannesevangeliet, med nedslag i några av de viktigaste texterna och
frågeställningarna. Det finns inte utrymme att redogöra för allt, eller ge
sig in i alla frågor som väcks, men det är min förhoppning att läsaren ska
inspireras till fortsatta studier.
"Tog ni emot helig Ande när ni kom till tro?" (Apg 19:2): En studie av Andemottagande och dess relation till omvändelse-initiation i Luk-Apg, 2020
This article discusses the reception of the Holy Spirit and its relation to conversion-initiation... more This article discusses the reception of the Holy Spirit and its relation to conversion-initiation in the Lukan corpus. The main conversation partners are James D. G. Dunn, Robert P. Menzies and Max Turner. I argue that for Luke, the gift of the Holy Spirit is given primarily for prophetic, charismatic power for ministry and mission, but also for the soteriological cleansing and renewal of the church; and that Spirit reception is a distinct part of the whole initiation process to Christian life that cannot necessarily or automatically be linked to any other specific part of this process.
Soteriologi och rättfärdiggörelse i Första Clemensbrevet och Brevet till Diognetus, 2020
Första Clemensbrevet och Brevet till Diognetus, en tidig och en sen text i de s.k. apostoliska fä... more Första Clemensbrevet och Brevet till Diognetus, en tidig och en sen text i de s.k. apostoliska fäderna, innehåller avsnitt som uppvisar likheter med paulinska texter om rättfärdiggörelse. Åsikterna går dock isär gällande huruvida dessa texter (speciellt 1 Clem.) utgör ett avsteg från (en korruption av) Paulus, eller om de står i kontinuitet med honom. Jag menar att kontinuiteten är större än ofta gjorts gällande (åtminstone i många protestantiska sammanhang), men att det även finns några avgörande skillnader, t.ex. avsaknaden av Andens soteriologiska och helgande verk i 1 Clem. och den anti-judiska attityden i Diogn. Många av skillnaderna mellan texterna kan förstås bättre utifrån deras skilda historiska och sociokulturella kontexter; t.ex. betoningen på nödvändigheten av rättfärdiga gärningar i 1 Clem. utifrån dess närhet till judisk tradition, och den mot-himlen-förskjutna eskatologin i Diogn. utifrån dess sannolika datering.
Judisk magi under andra templets period, och frågan om Jesus från Nasaret var en judisk magiker, 2020
Mycket tyder på att det fanns en ganska stark tradition av judisk magi och judiska magiker. Även ... more Mycket tyder på att det fanns en ganska stark tradition av judisk magi och judiska magiker. Även Nya testamentet vittnar om detta: ”Där [på Cypern] träffade de på en jude som utövade magi, en falsk profet vid namn Barjesus. […] Elymas, trollkarlen – det är vad hans namn betyder – gick emot dem och försökte hindra ståthållaren från att komma till tro.” (Apg. 13:6b, 8). Det är därför inte särskilt konstigt att också Jesus från Nasaret, kopplat till hans rykte att vara undergörare och exorcist, har anklagats för – eller påståtts vara – en judisk magiker, både i antikristen polemik och av vissa som forskar kring ”den historiske Jesus”. Enligt evangelierna mötte Jesus denna typ av kritik redan under sin livstid (Matt 12:22–24; Mark. 3:22; Luk 11:14–16). I följande arbete ska jag först undersöka judisk magi under andra templets period och söka sammanställa en överskådlig bild av fenomenet, för att sedan besvara frågan om Jesus från Nasaret kan anses ha varit en judisk magiker.
"Tog ni emot helig Ande när ni kom till tro?", 2019
Did you Receive the Holy Spirit when you Believed? – Spirit Reception and its Relation to Convers... more Did you Receive the Holy Spirit when you Believed? – Spirit Reception and its Relation to Conversion-Initiation in the Lukan Corpus, by Simon Johansson.
This thesis engages in the debate between Pentecostals and non-Pentecostals on the issue of Spirit reception and its relation to conversion-initiation in the Lukan corpus and examines the different positions through a close reading and linguistic analysis of the relevant texts. It argues that for Luke, the gift of the Holy Spirit is given primarily for prophetic, charismatic power for ministry and mission, but also for the soteriological cleansing and renewal of the church; and that Spirit reception is a distinct part of the whole initiation process to Christian life that cannot necessarily or automatically be linked to any other specific part of this process. This position is separate from both the classical Pentecostal and other prominent non-Pentecostal positions, including James D. G. Dunn’s.
Keywords: Spirit baptism/reception, Pentecostal vs. non-Pentecostal Debate, Luke–Acts, James D. G. Dunn.
En Bibelteologi om några av de stora dragen i Bibeln, 2019
En Bibelteologi om några av de stora dragen i Bibeln: Frågor om Gud, Guds folk, Guds folks framti... more En Bibelteologi om några av de stora dragen i Bibeln: Frågor om Gud, Guds folk, Guds folks framtid, och Bibelns centrum. Med tillägg: (1) Relationen mellan Gud, skapelsen och människan i Gamla testamentet; (2) En bibelteologi över Joels bok; (3) Interpretation av Psaltarpsalm 137.
Ta emot helig Ande: En exegetisk och bibelteologisk studie av hur Joh 20:22 ska tolkas, utifrån Johannesevangeliet som helhet och i relation till Apg 2:1-4., 2017
This study seeks to answer the question: how should John 20:22 be interpreted – as John’s descrip... more This study seeks to answer the question: how should John 20:22 be interpreted – as John’s description of how the promises of the Spirit are fully fulfilled in the life of the disciples, or as something else, i.e. an event or experience of the Spirit where these promises are not fully fulfilled? I have studied John 20:22 in its literary context and in the wider context of the whole Gospel to see how John speaks about the Spirit and what he says about when and with what consequences the Spirit will be given. I have also compared what John and Luke writes about the Spirit and his coming. My conclusion is that John 20:22 is about how Jesus gives the Spirit to the disciples and they receive the new life/new birth, but it is not a description of how all the promises connected to the Spirit are given. Some of them are to be fulfilled later.
I en och samma Ande är vi alla döpta för att höra till en och samma kropp: En studie i hur ecklesiologin påverkas av pneumatologiska perspektiv, hos Jürgen Moltmann och Yves Congar, 2016
Den övergripande frågeställningen i denna uppsats har varit att se på hur pneumatologiska utgångs... more Den övergripande frågeställningen i denna uppsats har varit att se på hur pneumatologiska utgångspunkter eller perspektiv påverkar ecklesiologin. För att göra det har jag valt att studera två teologer som har med just pneumatologiska perspektiv i sin teologi om församlingen, den reformerte Jürgen Moltmann och den romersk-katolske Yves Congar, och låtit dem svara på tre analysfrågor som har med relationen mellan pneumatologi och ecklesiologi att göra. Tanken var att genom att låta dem svara på dessa frågor, så skulle vissa gemensamma nämnare framträda, gemensamma nämnare som inte i första hand beror på deras kyrkliga tradition eller sammanhang utan på att de båda utgått från eller använt sig av pneumatologiska perspektiv. Efter att ha analyserat Moltmann och Congar utifrån dessa frågeställningar, framträdde speciellt tre gemensamma drag. Det första är en betoning på församlingen som en gemenskap. Detta är en gemenskap som är skapad av Anden och erfarenheten av Anden bland de troende. Det andra är en tanke om alla medlemmars deltagande i församlingens gemensamma tjänst, att alla medlemmar har olika gåvor som är till för att bygga upp den gemenskap församlingen är samt tjäna församlingens uppdrag i världen. Detta uttrycker sig i en mångfald av gåvor i en enhet, och en enhet i mångfalden. Det tredje är en viss kritik mot hierarkiska strukturer i församlingen, speciellt om dessa gör så att den ’karismatiska gemenskapen’ och dess uttryck inte får utrymme.
Book Reviews by Simon Johansson
Recension av Skapad skapare av Patrik Hagman, 2022
Recension av David Bentley Harts översättning av Nya testamentet, 2021
Synen på helande hos John Wimber, 2018
Jag har valt att studera synen på och teologin kring helande hos John Wimber (1934-1997), grundar... more Jag har valt att studera synen på och teologin kring helande hos John Wimber (1934-1997), grundaren av Vineyard-rörelsen och del av den s.k. tredje vågens pentekostalism under 1900-talet. Wimber var en på många sätt inflytelserik person, även utanför Vineyard, och hans teologi och praxis kring det karismatiska har påverkat både pentekostala/karismatiska kyrkor och olika förnyelserörelser inom de mer "historiska" kyrkorna (Oasrörelsen i Sverige är ett exempel). Det finns viktiga distinktioner i Wimbers syn på helande i jämförelse med både klassisk pentekostalism och "Word of Faith"-rörelsen (i Sverige motsvarat av trosrörelsen). Utgångspunkt, och även avgränsning, för detta studium är Wimbers bok Helandets kraft (originaltitel: Power Healing; första utgivningsår: 1986) som är skriven tillsammans med Kevin Springer. Boken består av tre delar som besvarar olika frågor: (1) Varför botar Jesus sjuka? (2) Vilka sjukdomar botar Jesus? (3) Hur botar Jesus sjuka genom oss? samt en avslutande appendix. Den tredje delen är mycket praktisk och innehåller en genomgång av vad Wimber kallar ett "integrerat arbetssätt för helande", en slags metod-tillämpad teologi-för bön för sjuka. Boken tar också upp den kontroversiella och infekterade frågan om varför inte alla blir helade. Jag kommer först redogöra för de stora dragen i boken kring Wimbers syn på helande; sedan granska detta utifrån de tre olika perspektiv som anges i denna uppgift, nämligen (1) Bibeln, (2) teologi (dvs. hur Wimbers teologi passar in i ett större system och hur det förhåller sig till andra teologiska system), samt (3) själavård/pastoralt.
Drafts by Simon Johansson
Den beundrandevärde hjälten som varnande exempel: Ambrosius tolkning av Simson-berättelsen, 2022
För Ambrosius är det uttalade syftet med att återberätta Simson-berättelsen i Brevet till Vigiliu... more För Ambrosius är det uttalade syftet med att återberätta Simson-berättelsen i Brevet till Vigilius att använda den som en morallektion. Han uppmanar biskop Vigilius att lära de kristna att inte gifta sig med främlingar (d.v.s. icke-kristna) utan välja make/maka från kristna hushåll, och efter att ha gett råd även i några andra frågor kommer han snabbt tillbaka till detta tema: ”There is hardy anything more deadly than being married to one who is a stranger to the faith”. Simson får sedan fungera som ett varnande exempel: han var nasir, mäktigare än någon annan och redan från födseln utrustad med övermänsklig styrka genom Guds Ande – det är ingen tvekan om att Ambrosius uttrycker stor beundran för Simson – men trots detta blev han bedragen av en kvinna och föll från nåden.
Följande arbete består av två delar (som delvis överlappar varandra): först ska jag i några punkter sum-mera vissa karaktäristiska drag i Ambrosius Simson-berättelse, inklusive hur Simson och Delila porträt-teras; sedan ska jag utifrån en jämförelse av Ambrosius återgivning med Domarboken (kap. 13–16) och Josefus (Antiquitates 5:275–317) se på hur hans tolkning är beroende av dessa.
Flera perspektiv på en man med många ansikten, 2022
Det följande är referat av artiklar ur antologin: Erik Eynikel och Tobias Nicklas (red.), Samson:... more Det följande är referat av artiklar ur antologin: Erik Eynikel och Tobias Nicklas (red.), Samson: Hero or Fool? The Many Faces of Samson, TBN 17, Leiden: Brill, 2014, ss. 1–128. Det alla artikelförfattare i Samson: Hero or Fool? är överens om är att berättelsen om Simson sticker ut från övriga berättelser i Domarboken och att Simson är en mångfacetterad karaktär som inte är helt lätt att placera i en färdig kategori; de flesta verkar också anse – som redaktören Erik Eynikel påpekar i förordet (s. vii) – att dikotomin hjälte eller dåre är för enkel (ändå behöll man den i titeln!), och att det kanske är bättre att tala om Simson som hjälte och dåre. Därför är det inte konstigt att berättelsen om Simson har tolkats och representerats på så många olika sätt; ambivalensen finns med redan i den bibliska texten.
Naturvetenskap och kristen tro, 2020
Bokrapporter och frågeställningar som rör förhållandet mellan naturvetenskap och kristen tro/teol... more Bokrapporter och frågeställningar som rör förhållandet mellan naturvetenskap och kristen tro/teologi.
Didache 11:3-13:7 (övers. Simon Johansson), 2020
Följande är en översättning av den del av Didache som behandlar hur församlingen ska förhålla sig... more Följande är en översättning av den del av Didache som behandlar hur församlingen ska förhålla sig till resande apostlar (eller "utsända" som de i denna översättning kallas) och de som gör anspråk på att vara profeter och tala "i Anden". Didache är en tidig kristen text som vanligtvis dateras till någon gång mellan 70-150 e.Kr., och ger en intressant inblick - om än en begränsad sådan - i vissa fenomen och problem som existerade i den tidiga kristna rörelsen. De två huvudprinciper som tillämpats i översättningsarbetet, och som delvis står i spänning med varandra, är följande: (1) Översättningen ska vara trogen den grekiska grundtexten och ge en viss "känsla" för dess historiska kontext; (2) Översättningen ska vara lättläst med ett "språkligt flyt" på svenska. Målet är att både den student som har viss inledande/grundläggande kunskap i koinegrekiska och den (kyrkohistoriskt) intresserade lekmannen ska ha behållning av översättningen. Noterna fokuserar på att presentera översättningsmöjligheter och bejaka den första principen. Ord i kursiv text finns inte i grekiskan utan är tillagda med hänsyn till princip två, för att göra läsningen jämn och smidig samt tillföra klarhet (oundvikligen uttrycker dessa tillägg också i många fall översättarens tolkningsval). Vid ett fåtal ställen är samma grekiska ord översatt med olika svenska ord, för att inte läsningen ska upplevas repetitiv. Textens stilnivå är delvis svårbedömd; det rör sig inte om höglitterär prosa, och min bedömning är att det är en ganska vardaglig grekiska. Detta återspeglas i översättningen.
Församlingens roll i evangelisation och mission enligt Paulus, 2017
Det är ingen tvekan om att Paulus tog sitt eget uppdrag att sprida evangeliet på största allvar; ... more Det är ingen tvekan om att Paulus tog sitt eget uppdrag att sprida evangeliet på största allvar; intensiteten i hans missionsarbete och vad han själv säger om det lämnar inga tvivel (1 Kor 1:17; 9:16b, 19, 23;
Jesus från Nasaret, 2018
Del av slutsatsen: Allt sammantaget är det intressant att se hur mycket de flesta är överens om a... more Del av slutsatsen: Allt sammantaget är det intressant att se hur mycket de flesta är överens om att vi faktiskt kan veta (med stor sannolikhet) om den historiske Jesus–från de konservativa Wright och Evans till de mer skeptiska Sanders, Fredriksen och Wassén & Hägerland. [...] Förutom Borg är de övriga överens om bl.a. följande: (1) Jesus var en första-århundradet-judisk-profet; (2) Jesus hade ett apokalyptiskt/eskatologiskt budskap med Guds rikes snara ankomst i centrum; (3) Jesus hade lärjungar; (4) Jesus var känd som helare och framförallt exorcist; (5) Jesus var mycket judisk, och var inte någon motståndare till vare sig Templet (och offren), Torah eller renhetsföreskrifterna (de är dock inte helt överens om Jesu exakta relation till dessa)–han är dock, likt GT-profeterna, innovativ; (6) Tanken på Jesus som Messias måste ha gått tillbaka till tiden innan avrättningen, främst eftersom han dödades av Pilatus som ”judarnas konung”; (7) Jesus blev avrättad av politiska skäl; (8) Efter Jesu död blev hans lärjungar på något sätt övertygade om att han uppstått.
Man skiljer sig åt främst i frågor som rör Jesu självförståelse–såg han sig själv som Messias?, förstod han att han skulle dö?, vad menade han med att kalla sig själv Människosonen? etc. Det ligger väl lite i själva sakens natur att det är svårt att veta vad Jesus tänkte, speciellt då han själv inte efterlämnat några skriftliga källor. [...]
Angående evangeliernas historiska trovärdighet anser jag att det finns några viktiga poänger som lyfts fram av några författare (Evans; Keener): (1) Evangelierna verkar inte vara alltför snabba att hitta på material som passar deras egen senare situation, som t.ex. frågan om omskärelse av hednakristna och huruvida dessa skulle hålla Torah; (2) Att de innehåller teologi, förkunnelse, förklaringar tillagda i efterhand m.m. utesluter inte att de också innehåller historiskt material, och betyder inte att de hittat på vissa saker; faktum är att all historieskrivning är selektiv, och mycket historieskrivning utöver evangelierna har tydliga syften utan att för den skull vara osann; (3) De tidiga källorna–Markus och Q–som de andra synoptikerna använt sig av skrevs i en tid då ögonvittnen med stor säkerhet fortfarande levde; (4) När man inte redan i förväg avfärdar en stor del av evangeliematerialet utan låter allt ”ligga på bordet” för granskning, samt beaktar de kontexter evangelierna själva ger sina berättelser, så visar det sig att det kan ge upphov till fruktbara och plausibla hypoteser som både passar in i den judiska kontexten och kan förklara olika skeenden.
Nytestamentlig teologi, 2019
Följande är ett försök att på ett nyanserat och problemmedvetet sätt analysera vad nytestamentlig... more Följande är ett försök att på ett nyanserat och problemmedvetet sätt analysera vad nytestamentlig teologi är, relaterat till frågan om grunden för dess legitimitet, samt utforska frågan kring hur den bör bedrivas. Dessa frågor är nära sammankopplade med varandra. Det råder ingen tydlig konsensus kring vad begreppet står för - eller om nytestamentlig teologi ens bör bedrivas, med frågetecken både kring avgränsningen till den nytestamentliga kanon och möjligheten eller lämpligheten att ägna sig åt just teologi inom disciplinen; och är det en teologi eller flera teologier vi talar om? Det är med andra ord lätt att fastna i prolegomenafrågor, något som också speglas i den litteratur jag kommer att referera till och stå i dialog med. Utifrån det perspektiv vi har idag, vill jag föreslå att det finns ett fält i spänningen mellan modernt och postmodernt tänkande som är fruktbart för vidare diskussion.
Med Jesus och Jung i öknen: en jungiansk och biblisk tolkning av Matteus 4:1-11., 2018
Det är inte oproblematiskt att kombinera jungiansk texttolkning med mer konventionella exegetiska... more Det är inte oproblematiskt att kombinera jungiansk texttolkning med mer konventionella exegetiska metoder. Medan historisk-kritisk metod fokuserar på vad som är bakom texten, utgår man i det jungianska perspektivet istället från att texten är en manifestation av det kollektiva undermedvetna, universella arketyper, för mänskligheten gemensamma strukturer i psyket – författarens medvetna intention blir därmed inte allt vad texten kan betyda. Inte sällan tenderar jungianska tolkningar att gå utanför traditionella, ”ortodoxa”, kristna lärosatser, och tona ner det redemptiva (återlösande/försonande) i texterna (vad Kristus gjort för oss) till förmån för en läsning som mer handlar om att imitera Kristus och stimulera personlig transformering.
I denna tolkning av ovanstående bibeltext – Matteus version av Jesu prövning i öknen – vill jag visa att det går att fruktbart kombinera jungiansk och historisk-kritisk hermeneutik i vad jag kallar en modifierad jungiansk texttolkningsmodell, inom ramarna för en ”klassisk” kristen tro; samt argumentera för tesen att prövningen är nödvändig för uppfyllelsen av Jesu kallelse och att det öknen symboliserar är en nyckel i all personlig och andlig tillväxt.
Uploads
Papers by Simon Johansson
(1934–1997), grundaren av Vineyardrörelsen och del av
den s.k. tredje vågens pentekostalism under 1900-talet. Wimber
var en på många sätt inflytelserik person, även utanför Vineyard,
och hans teologi och praxis har påverkat både pentekostala kyrkor och
olika förnyelserörelser inom de mer historiska kyrkorna (Oasrörelsen
i Sverige är ett exempel). Det finns viktiga distinktioner i Wimbers syn
på helande i jämförelse med både klassisk pentekostalism och ”Word
of Faith”-rörelsen (i Sverige motsvarat av trosrörelsen).
Utgångspunkt och avgränsning för detta studium är Wimbers bok
Helandets kraft (originaltitel: Power Healing, 1986) som är skriven tillsammans med Kevin Springer.
i Johannesevangeliet, med nedslag i några av de viktigaste texterna och
frågeställningarna. Det finns inte utrymme att redogöra för allt, eller ge
sig in i alla frågor som väcks, men det är min förhoppning att läsaren ska
inspireras till fortsatta studier.
This thesis engages in the debate between Pentecostals and non-Pentecostals on the issue of Spirit reception and its relation to conversion-initiation in the Lukan corpus and examines the different positions through a close reading and linguistic analysis of the relevant texts. It argues that for Luke, the gift of the Holy Spirit is given primarily for prophetic, charismatic power for ministry and mission, but also for the soteriological cleansing and renewal of the church; and that Spirit reception is a distinct part of the whole initiation process to Christian life that cannot necessarily or automatically be linked to any other specific part of this process. This position is separate from both the classical Pentecostal and other prominent non-Pentecostal positions, including James D. G. Dunn’s.
Keywords: Spirit baptism/reception, Pentecostal vs. non-Pentecostal Debate, Luke–Acts, James D. G. Dunn.
Book Reviews by Simon Johansson
Drafts by Simon Johansson
Följande arbete består av två delar (som delvis överlappar varandra): först ska jag i några punkter sum-mera vissa karaktäristiska drag i Ambrosius Simson-berättelse, inklusive hur Simson och Delila porträt-teras; sedan ska jag utifrån en jämförelse av Ambrosius återgivning med Domarboken (kap. 13–16) och Josefus (Antiquitates 5:275–317) se på hur hans tolkning är beroende av dessa.
Man skiljer sig åt främst i frågor som rör Jesu självförståelse–såg han sig själv som Messias?, förstod han att han skulle dö?, vad menade han med att kalla sig själv Människosonen? etc. Det ligger väl lite i själva sakens natur att det är svårt att veta vad Jesus tänkte, speciellt då han själv inte efterlämnat några skriftliga källor. [...]
Angående evangeliernas historiska trovärdighet anser jag att det finns några viktiga poänger som lyfts fram av några författare (Evans; Keener): (1) Evangelierna verkar inte vara alltför snabba att hitta på material som passar deras egen senare situation, som t.ex. frågan om omskärelse av hednakristna och huruvida dessa skulle hålla Torah; (2) Att de innehåller teologi, förkunnelse, förklaringar tillagda i efterhand m.m. utesluter inte att de också innehåller historiskt material, och betyder inte att de hittat på vissa saker; faktum är att all historieskrivning är selektiv, och mycket historieskrivning utöver evangelierna har tydliga syften utan att för den skull vara osann; (3) De tidiga källorna–Markus och Q–som de andra synoptikerna använt sig av skrevs i en tid då ögonvittnen med stor säkerhet fortfarande levde; (4) När man inte redan i förväg avfärdar en stor del av evangeliematerialet utan låter allt ”ligga på bordet” för granskning, samt beaktar de kontexter evangelierna själva ger sina berättelser, så visar det sig att det kan ge upphov till fruktbara och plausibla hypoteser som både passar in i den judiska kontexten och kan förklara olika skeenden.
I denna tolkning av ovanstående bibeltext – Matteus version av Jesu prövning i öknen – vill jag visa att det går att fruktbart kombinera jungiansk och historisk-kritisk hermeneutik i vad jag kallar en modifierad jungiansk texttolkningsmodell, inom ramarna för en ”klassisk” kristen tro; samt argumentera för tesen att prövningen är nödvändig för uppfyllelsen av Jesu kallelse och att det öknen symboliserar är en nyckel i all personlig och andlig tillväxt.
(1934–1997), grundaren av Vineyardrörelsen och del av
den s.k. tredje vågens pentekostalism under 1900-talet. Wimber
var en på många sätt inflytelserik person, även utanför Vineyard,
och hans teologi och praxis har påverkat både pentekostala kyrkor och
olika förnyelserörelser inom de mer historiska kyrkorna (Oasrörelsen
i Sverige är ett exempel). Det finns viktiga distinktioner i Wimbers syn
på helande i jämförelse med både klassisk pentekostalism och ”Word
of Faith”-rörelsen (i Sverige motsvarat av trosrörelsen).
Utgångspunkt och avgränsning för detta studium är Wimbers bok
Helandets kraft (originaltitel: Power Healing, 1986) som är skriven tillsammans med Kevin Springer.
i Johannesevangeliet, med nedslag i några av de viktigaste texterna och
frågeställningarna. Det finns inte utrymme att redogöra för allt, eller ge
sig in i alla frågor som väcks, men det är min förhoppning att läsaren ska
inspireras till fortsatta studier.
This thesis engages in the debate between Pentecostals and non-Pentecostals on the issue of Spirit reception and its relation to conversion-initiation in the Lukan corpus and examines the different positions through a close reading and linguistic analysis of the relevant texts. It argues that for Luke, the gift of the Holy Spirit is given primarily for prophetic, charismatic power for ministry and mission, but also for the soteriological cleansing and renewal of the church; and that Spirit reception is a distinct part of the whole initiation process to Christian life that cannot necessarily or automatically be linked to any other specific part of this process. This position is separate from both the classical Pentecostal and other prominent non-Pentecostal positions, including James D. G. Dunn’s.
Keywords: Spirit baptism/reception, Pentecostal vs. non-Pentecostal Debate, Luke–Acts, James D. G. Dunn.
Följande arbete består av två delar (som delvis överlappar varandra): först ska jag i några punkter sum-mera vissa karaktäristiska drag i Ambrosius Simson-berättelse, inklusive hur Simson och Delila porträt-teras; sedan ska jag utifrån en jämförelse av Ambrosius återgivning med Domarboken (kap. 13–16) och Josefus (Antiquitates 5:275–317) se på hur hans tolkning är beroende av dessa.
Man skiljer sig åt främst i frågor som rör Jesu självförståelse–såg han sig själv som Messias?, förstod han att han skulle dö?, vad menade han med att kalla sig själv Människosonen? etc. Det ligger väl lite i själva sakens natur att det är svårt att veta vad Jesus tänkte, speciellt då han själv inte efterlämnat några skriftliga källor. [...]
Angående evangeliernas historiska trovärdighet anser jag att det finns några viktiga poänger som lyfts fram av några författare (Evans; Keener): (1) Evangelierna verkar inte vara alltför snabba att hitta på material som passar deras egen senare situation, som t.ex. frågan om omskärelse av hednakristna och huruvida dessa skulle hålla Torah; (2) Att de innehåller teologi, förkunnelse, förklaringar tillagda i efterhand m.m. utesluter inte att de också innehåller historiskt material, och betyder inte att de hittat på vissa saker; faktum är att all historieskrivning är selektiv, och mycket historieskrivning utöver evangelierna har tydliga syften utan att för den skull vara osann; (3) De tidiga källorna–Markus och Q–som de andra synoptikerna använt sig av skrevs i en tid då ögonvittnen med stor säkerhet fortfarande levde; (4) När man inte redan i förväg avfärdar en stor del av evangeliematerialet utan låter allt ”ligga på bordet” för granskning, samt beaktar de kontexter evangelierna själva ger sina berättelser, så visar det sig att det kan ge upphov till fruktbara och plausibla hypoteser som både passar in i den judiska kontexten och kan förklara olika skeenden.
I denna tolkning av ovanstående bibeltext – Matteus version av Jesu prövning i öknen – vill jag visa att det går att fruktbart kombinera jungiansk och historisk-kritisk hermeneutik i vad jag kallar en modifierad jungiansk texttolkningsmodell, inom ramarna för en ”klassisk” kristen tro; samt argumentera för tesen att prövningen är nödvändig för uppfyllelsen av Jesu kallelse och att det öknen symboliserar är en nyckel i all personlig och andlig tillväxt.
oss. En lärjunge till Jesus är en som har en personlig relation med honom och följer honom. Detta innebär att låta Jesus vara Herre i livet och att lära sig av honom. En sak Jesus vill lära oss tidigt i vår vandring med honom är att leva generösa liv – på alla områden. Han vill också lära oss att förtrösta helt på Gud, vår Fader och Försörjare, vilket inkluderar ekonomins och givandets område.
En av de texter som mest utförligt behandlar givande i Nya testamentet
är två kapitel i Andra Korintierbrevet. Dessa utgöra grunden för vad vi ska gå igenom i denna skrift.