Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2022-05

Deltagande eller Medverkan?

Hejsan! Jag noterade just nu denna rubrik på Huvudsidan. Det är säkert en rak översättning av engelskans Participation, som ju kan betyda mer än en sak. I det här fallet tycker jag att det svenska Medverkan skulle passa bättre? Gunboz (diskussion) 14 april 2022 kl. 06.08 (CEST)

Jag tror det ordvalet snarare härstammar från Wikipedia:Deltagarportalen. Testkonto 42 (diskussion) 14 april 2022 kl. 19.29 (CEST)

Jag tycker "Deltagande" passar bäst, men det kan bero på att jag vant mig. Fast jag känner att "medverka" är mer passivt eller utstakat. Man medverkar som skådespelare i en pjäs, men man deltar i allt arbete i uppsättningen. Ungefär så. LittleGun (diskussion) 17 april 2022 kl. 22.46 (CEST)

Om man tänker så blir ju deltagande mer korrekt. Sabelöga (diskussion) 18 april 2022 kl. 01.19 (CEST)

Veckans tävling om författare

Påskhelgen är inte över än, men en ny vecka har påbörjats - och med den även en ny Veckans tävling. Välkomna att skriva om författare i Wikipedia:Veckans tävling/Sörmländska författare! Det finns såväl rödlänkade som blålänkade artiklar att ta tag i, fotografier som önskas och även Wikidata-redigeringar är poänggivande. På torsdag blir det en fysisk skrivstuga i Nyköping med samma tema. Välkomna alla! /Sofie Sigrinn (diskussion) 18 april 2022 kl. 14.41 (CEST)

Sittande politiska ledare utan artikel

Baserat på ett inlägg i diskussionen ovan om rödlänkar har jag skapat några önskelistor över olika sorters politiska ledare som finns på Wikidata, men saknas på svenska Wikipedia. En intressant aspekt av detta är att man kan skapa uppdaterade listor över sittande världsledare som saknar artiklar. Befattningar kan sökas på flera sätt, bland annat med utgångspunkt från personer och från platser/områden, så det finns olika listor baserat på utgångspunkt.

Den längsta listan (Regeringschefer, baserat på plats) är i sin oavkortade version över 10000 namn lång, men många av dessa är borgmästare i små orter och dylikt och är således inte relevanta. Men av dessa finns det 463 som är ledare för något med mer är en miljon invånare, vilket borde göra dem relevanta.

Alla listorna är ordnade efter befolkningsmängd så att de största platserna kommer först. Vissa begrepp har använts lite luddigt, i synnerhet "statschef" som i många fall applicerats på delstatsledare.

• Statschefer (baserat på plats) - 50 saknade på platser med mer än en miljon invånare
• Statschefer (baserat på person) - 19 saknade på platser med mer än en miljon invånare
• Regeringschefer (baserat på plats) - 463 saknade på platser med mer än en miljon invånare, varav 63 kvinnor.
• Regeringschefer (baserat på person) - 115 saknade på platser med mer än en miljon invånare
• Borgmästare (variant 1) - 47 saknade på platser med mer än en miljon invånare
• Borgmästare (variant 2) - 54 saknade på platser med mer än en miljon invånare

Väsk ✎ 18 april 2022 kl. 12.41 (CEST)

Toppen! Mycket intressant, fanns flera som jag trodde vi hade artiklar på. Skulle kanske kunna ha något projekt/tävling på att beta av listorna. Gunnar Larsson (diskussion) 19 april 2022 kl. 10.27 (CEST)

Relaterat finns Wikipedia:Projekt Afrika/Afrikanska politiker påbörjad, geografiskt avgränsad till länder i Afrika men inte begränsad till nu sittande. Fritt att färdigställa så att listorna kan användas i artiklar eller som grund för tävlingar. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 19 april 2022 kl. 11.42 (CEST)

Ukrainaartiklar i förra veckans tävling

I förra veckans tävling blev det många artiklar kopplade till Ukraina. Tack till de som bidrog med artiklar och till de som förbättrade dem! Per W (diskussion) 18 april 2022 kl. 20.17 (CEST)

Och grattis till vinsten, Per W! LittleGun (diskussion) 18 april 2022 kl. 23.13 (CEST)

Tack! Det gällde att hålla ställningarna när Nalle&Lisa är i farten. Per W (diskussion) 19 april 2022 kl. 17.11 (CEST)

class=notpageimage

Jag la nyss till class=notpageimage till bilden Fil:Netflix area.svg på artikeln Netflix för att bilden i faktarutan ska visas i stället i förhandsgranskningar. Men detta har bara gjort att artikeln nu inte har någon bild alls i förhandsgranskningen. Hur gör man så att bilden i faktarutan visas istället i förhandsgranskningar? Sabelöga (diskussion) 19 april 2022 kl. 17.13 (CEST)

Politiker från X

Vi har kategorier med namnen Personer från X. I en sådan kategori kategoriseras artiklar om personer som är födda i denna ort/socken. Jag har precis startat en diskussion, som hellre bör föras här, i anslutning till artikeln on politikern Elisabet Knutsson. Den artikeln blev av en annan användare omkategoriserad från Personer från Näsums socken till Politiker från Helsingborg eftersom hon är född där. Jag ifrågasätter dock om det är en korrekt tillämpning av hur vi bör kategorisera? Även om hon är född i Helsingborg, är hon inte en politiker från Helsingborg. Hennes politiska gärning har utförts när hon har varit bosatt i Näsums socken. Jag anser att den nuvarande kategoriseringen är vilseledande. Borde inte politiker kategoriseras utifrån var de är bosatta när de verkar eller verkade som politiker? Stigfinnare (diskussion) 10 april 2022 kl. 22.59 (CEST)

Skulle vara konstigt om Arnold Schwarzenegger fanns i "Kategori:Österrikiska politiker under 2000-talet". Maundwiki (diskussion) 10 april 2022 kl. 23.16 (CEST)

Absolut. De ska kategoriseras efter var de verkat. Eller, om de verkat i exil, vilken gografisk plats de verkat för.--LittleGun (diskussion) 10 april 2022 kl. 23.26 (CEST)

Det blir väl också konstigt för det skulle ju göra att alla svenska riksdagpolitiker ska placeras i Kategori:Politiker från Stockholm? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 april 2022 kl. 18.52 (CEST)

Ainali: I just det fallet: Inte, eftersom de "verkat i exil", de företräder ju en valkrets. Dessutom aldrig "Politiker från Stockholm", möjligen "verksamma i Stockholm", men "exilgrejen" går alltså före. Men, det finns säkert varianter som inte är självklara. Det brukar vara så. LittleGun (diskussion) 14 april 2022 kl. 19.06 (CEST)

Nej, där håller jag inte med dig. De är inte utvalda för att verka för sin valkrets utan är tänkta att ta hand om hela Sverige intressen (även om många politiker gärna gör det ändå för att öka chansen till att bli omvald). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 april 2022 kl. 19.25 (CEST)

De representerar sin valkrets ändå. LittleGun (diskussion) 14 april 2022 kl. 19.52 (CEST)

@Ainali: Riksdagspolitiker (i Sverige) skulle jag säga att de är verksamma i (läs för) Sverige. Att riksdagshuset råkar ligga i Stockholm gör förhoppningsvis inte att en riksdagsledamot har Stockholm som sitt "verksamhetsområde", eller hur?

--Larske (diskussion) 14 april 2022 kl. 19.13 (CEST)

Frågan är väl vad vi vill att kategorin ska handla om? Jurisdiktion eller arbetsort? Är det det förra är ju Näsums socken ovan också tokigt. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 14 april 2022 kl. 19.27 (CEST)

Samma hände med gamle vänsterpartisten Jörn Svensson, efter att han avlidit i höstas blev han kategoriserad som "politiker från Köpenhamn" eftersom han var född där. Logjohn (diskussion) 11 april 2022 kl. 01.11 (CEST)

Ett snarlikt problem med den kategoriseringen är Niklas Svensson, som har kategorin "personer från Asarums socken". Den socken uppgick i Karlshamns stad 1967, och Niklas är född 1973... (att han sedan åtminstone sedan innan förskolan 1979 varit bosatt i Pukavik, Sölvesborgs kommun, fram till vuxen ålder är en annan femma. Källa på tidpunkten för flytt saknas, men jag har fotobevis från vår klass 1979 i Norje förskola). Adville (diskussion) 11 april 2022 kl. 02.21 (CEST)

Det är olyckligt med den här typen av otydliga kategorinamn. Hur "från" ska tolkas bör framgå av respektive kategorisida och borde kanske, via en mall, upprepas på samtliga sidor för underliggande kategorier. Se Kategori:Personer efter geografiskt område och tillhörande diskussionssida.

Personer födda i X och Personer verksamma i X är lite mindre otydliga kategorinamn än Personer från X. Se även Wikipedia:Problematiska_kategorier#Kategori:Svenska_präster_efter_församling som delvis berör detta problem och där "praxis" för var "från" betyder tas upp liksom exempel på att denna "praxis" inte tillämpas konsekvent. Att "interwikin brukar gå till språkversioner där det är tydligt vad som menas" ser jag som ett klart underbetyg till svenskspråkiga Wikipedia, vi måste kunna ha en tydlig kategorisering som förklaras här.

-- Larske (diskussion) 11 april 2022 kl. 03.04 (CEST)

Jag tycker att alla dessa "födda i X" är att betrakta som kuriosa. Dessa kategorier tillför inte uppslagsverket något. Däremot är "verksamma i X" intressant, då det handlar om personer som på något sätt har påverkat platsen "X". Generellt tror jag att vi ägnar för mycket tid åt kategorier jämfört med den nytta dessa tillför läsarna och skribenterna. Om vi ska ha kvar "födda i X" så bör dessa kategorier bara vara på personnivå, inte yrkesnivå, t ex skulle Elisabeth Knutsson (som diskussionen började med) vara "Personer födda i Helsingborg" och "Politiker verksamma i Skåne län". Kitayama (diskussion) 11 april 2022 kl. 03.40 (CEST)

Jag tycker att en kategorisering av personer efter födelseort inte tillför någonting relevant utan snarast är förvirrande. Det gäller i högsta grad politiker, men också andra personer som finns med i uppslagsverket på grund av sin gärning, som kan vara knuten till en eller flera andra platser. Jag har tidigare påpekat problemet vad gäller arkitekter. Om kategorisering efter födelseort ska finnas kvar så stödjer jag @Kitayamas förslag. --Chandra Varena (diskussion) 11 april 2022 kl. 07.21 (CEST)

Jag instämmer ej. För många socknar finns det bara någon enstaka person som har Wikipediaartikel och dessa är mycket välkända inom lokalsamhället. Däremot för stor orter och i mer nutid kan jag hålla med. Yger (diskussion) 11 april 2022 kl. 08.08 (CEST)

@Yger är personerna välkända i de lokalsamhällen där de är födda eller där de har levt sina liv och utfört sin gärning?--Chandra Varena (diskussion) 11 april 2022 kl. 08.13 (CEST)

Där de är födda, eller rättare där de gick i skolan. Yger (diskussion) 11 april 2022 kl. 08.14 (CEST)

Då kan man ju lösa det enligt @Kitayamas förslag, så att det är tydligt att kategorin handlar om just födelseort.--Chandra Varena (diskussion) 11 april 2022 kl. 08.18 (CEST)

Yger: Nu har jag egentligen inget emot kuriosa, men just att det är intressant för några i en liten socken, utan annan påverkan på gärningen än att någonstans måste man ju vara född, är ju just definitionen kuriosa. Så visst är födelseorten kuriosa.

Annars har Larske rätt, kategorinamnen och hur de beskrivs eller används skapar förvirringen. Språkligt är det inte fel att kalla Schwarzenegger en österrikisk politiker, eftersom han är östterrikare och politiker. Men det läses i första hand som en politiker verksam i österrikisk politik, eftersom det brukar höra ihop. LittleGun (diskussion) 11 april 2022 kl. 08.32 (CEST)

Jag ser det inte som kuriosa. Som person präglas man mycket från sin uppväxtmiljö, så det är en relevant uppgift för förståelse av individen (men knappast födelseplats) Yger (diskussion) 11 april 2022 kl. 09.12 (CEST)

Som Yger svarar så är det "där de gick i skola" som är det viktiga. Mitt exempel med Niklas här ovan: han är välkänd som Sölvesborgare och håller på Mjällby, döpt sitt barn till Valje (ett samhälle delvis i Sölvesborg). Om han är född i Asarum (eller de menar karlshamns stad... dvs på BB på Karlshamns lasarett, där alla Sölvesborgare föddes på den tiden, även hans klasskamrat, jag) det kan jag inte svara på utan att fråga. Jag tror "uppväxt i" är tydligare för personer födda då mer centrala sjukhus byggdes, annars är typ alla Sölvesborgare födda efter den tiden antingen födda i Karlshamn eller Karlskrona, inte någon annan plats. Adville (diskussion) 11 april 2022 kl. 08.33 (CEST)

Kategorier fungerar bäst när det är någorlunda tydligt vad de skall innehålla och tillföra läsaren. Var politiker varit verksamma är vanligen någorlunda enkelt, och värdet i att ha kategorierna väger lätt upp frågan om hur man skall göra i tveksamma fall. Var någon är född är kuriosa, men det är i alla fall vanligen utan tveksamheter. Men var någon är uppväxt? Jätteknepigt att definiera, speciellt för personer som inte är starkt förknippade med en plats - skall vi börja ta fram definitioner om hur länge man skall ha bott någonstans, och i vilka levnadsår? Så egentligen tror jag det vore bäst att bara kategorisera på landsnivå.

andejons (diskussion) 11 april 2022 kl. 09.28 (CEST)

Jag håller inte med om att födelseort och dödsort är kuriosa. Tvärt om är det ju en av de mest grundläggande biografiska uppgifterna och brukar därför anges i första meningen i ingress. Självklart ska personer också kategoriseras som det. Men vi har skjutit oss själva i foten när vi har skapat otydliga kategorieringar som "Personer från X" i stället för det mer entydiga "Personer födda i X". På den punkten är italienskspråkiga Wikipedia ett föregångsexempel. En kategori för var någon är född, en kategori för var någon dog samt en eller flera kategorier för var någon var/är verksam. /ℇsquilo 11 april 2022 kl. 10.49 (CEST)

När jag fick frågan av Stigfinnare ang Elisabet Knutsson, började jag själv fundera i liknande banor som Kitayama har föreslagit ovan, då ordet från kan tolkas på väldigt många sätt. YesDi (diskussion) 11 april 2022 kl. 11.37 (CEST)

Födelseort och dödsort är definitivt inte kuriosa för den enskilda personen. Det ska framgå av artikeln. Det jag menade är kuriosa är vilka personer med artikel i Wikipedia som är födda i Uppsala/Stora Skedvi/etc. Men - vi kan lägga den delen av diskussionen åt sidan. Låt oss diskutera "Y från X". Dessa borde ersättas med "Y födda i X". Så långt tror jag att vi kan få konsensus i den här debatten. Det som det kan finnas delade meningar om är om vi ska ha endast "personer födda i X", kompletterat med "Y verksamma i X" eller om vi ska ha "politiker födda i X", "justister födda i X" o.s.v. Jag föredrar alternativ 1 - "personen är född i Stora Skedvi, verksam som präst i Dalarna och Västmanland". Kitayama (diskussion) 11 april 2022 kl. 13.05 (CEST)

Bara som komplement, vi har diskuterat detta minst en gång tidigare och också då varit överens om detta Födda i verksamma i. Men det rann ut i sanden då det är en jättesak ta itu och ändra. Yger (diskussion) 11 april 2022 kl. 13.15 (CEST)

Om konsensus finns för att ändra "X från" till "X födda i" oavsett vad X är (personer, politiker, skådespelare etc.) så är det något jag och min AWB kan ägna oss åt när lsjbot-geo-städningen är klar. Jag är bra på tråkiga rutingöromål. Kitayama (diskussion) 11 april 2022 kl. 13.36 (CEST)

Lite OT, ℇsquilo,Yger, et al: Jag vet att det är ortoligt viktigt för många wikipedianer med exakta födelsedata. Jag håller helt enkelt inte med, och just Ygers motivering (liten socken, därför känt där), var ju definitionen av kuriosa. För att man är född någonstans betyder inte att man ar någon relation alls till den platsen. Och åtminstone förr så var det ju BB:S placering, inte där modern var mantalsskriven som registrerades.

Sen hänger jag ju upp mig på det där med exaktheten. För förståelsen räcker ju "småstad i Småland" och född 1973, vilket jag hävdar med en dåres envishet.

Men exaktheten går att få fram och är tacksam, därför har vi valt det av slentrian och traditiondet uppfattas som basfakta; inte för att det ger annat än kuriosa, egentligen. Och även tidningar skriver ju ålder "Sven, 63, besökte biblioteket".

Nu när vi tycker det är viktigt, blir det också viktigt att vi är tydliga i kategoreiern. Det blir fel om det i kategorierna ser ut som att Schwarzenegger varit verksam partipolitiskt i Österrike, när han (hittills "bara") varit guvernör för en amerikansk delstat. LittleGun (diskussion) 11 april 2022 kl. 14.27 (CEST)

@Kitayama: Det är inte så lätt som att bara ändra namnet på en sedan länge inkonsekvent använd kategori och sedan ändra kategoriseringen "rakt av" för de artiklar som nu ligger i kategorin, det riskerar att göra det hela ännu värre genom att en person flyttas från en otydligt avgränsad kategori till en tydligt avgränsad, men i vissa fall helt fel, kategori. "Fel i en tydlig kategorisering" är nog värre än "möjligen fel i en otydlig kategorisering".

Eftersom "X från Y" har använts för en massa personer som inte är födda i Y, jag listade några exempel i Wikipedia:Problematiska_kategorier#Kategori:Svenska_präster_efter_församling på personer som ligger i Kategori:Personer från Stockholm men inte är födda i Stockholm, ibland inte ens födda i Sverige, blir det fel om dessa flyttas till Kategori:Personer födda i Stockholm. Det måste för varje enskild artikel som ska flyttas från "X från Y" till "X födda i Y" göras en kontroll avseende födelseplatsen. En sådan kontroll kan göras "automatiskt" för artiklar som är kopplade till Wikidataobjekt som har egenskapen födelseplats (P19). Men om uppgiften inte finns i Wikidata är det svårare i och med att hur födelseplatsen skrivs i ingressen inte är 100 procent stringent. Därmed inte sagt att det inte bör göras när det gäller "Personer från Y". När det gäller yrken, till exempel "Präster från Y", menar jag att de som personer kan kategoriseras efter födelseort, men som verksamma i yrket bör de i stället kategoriseras i "Präster verksamma i Y". Det sistnämnda kan också vara svårt att åstadkomma med någon större grad av automatik eftersom det inte alltid är skrivet på samma sätt i ingressen var, det vill säga Y, en person varit verksam. Larske (diskussion) 11 april 2022 kl. 16.13 (CEST)

Tack för en tydlig förklaring av problematiken. Då är det inte lika lätt... Kitayama (diskussion) 11 april 2022 kl. 16.19 (CEST)

Som en illustration till mitt förra inlägg:

• Länk till fråga som ger en karta med födelseplats (P19) markerade för Wikidataobjekt som är kopplade till en artikel som i svwp ligger i Kategori:Personer från Stockholm

Klicka på en kartprick för att se vem pricken avser.

-- Larske (diskussion) 11 april 2022 kl. 16.28 (CEST)

För att komplicera det hela än mer är det ju (särskilt inte med våra tiders förlossnirgsvårdskris)inte helt ovanligt att personer föds under resa i bil/flygplan/buss/på fartyg eller helt enkelt under fotvandring t ex på flykt. Då blir definitionen ännu svårare att göra, om man utgår från själva födelseplatsen. Liv Ullmann föddes tillfälligtvis i Tokyo men skulle ju ingenstans klassas som japan för det. Men jag anser inte att sådana bakgrundsuppgifter skulle vara kuriosa utan är betydelsefulla för den fulla bilden av någon. Sedan finns det, som sagt, också de som flyttat runt hela sin uppväxt med korta tider på varje plats. Ja, många faktorer att inkludera.--Bemland (diskussion) 11 april 2022 kl. 20.16 (CEST)

Födelseplats anges i folkbokföringen till den hemadress modern var skriven på, så det är inte BB, eller om du är på turistresa, turistorten. Några få år på 1950-talet var det inte så men annars har detta "altid" gällt Yger (diskussion) 11 april 2022 kl. 21.18 (CEST)

Men vi är inte folkbokföringen. Vi kan förvisso ange födelseort för den som vill gå till arkiven och forska, men då får man vara mycket tydlig med det. I fall när någon har avlidit vid resa långt från hemmet vore det absurt att ange hemorten som dödsplats utan ytterligare kommentarer.

andejons (diskussion) 11 april 2022 kl. 23.12 (CEST)

Håller med om att vi inte är folkbokföringen. Jag har inga problem med att vi anger basfakta genomgående, men eftersom vi inte är folkkbokföringen och den faktiska relevansen för exakthet i uppgifterna är tveksam så ska vi vara lyhörda när någon vill tona ner detta.

Det var BB som satte födelseplats för för mig och min syster (två första siffrorna i fyrsiffriga personnumret). Födda på 1960-talet. LittleGun (diskussion) 13 april 2022 kl. 08.05 (CEST)

Det står om detta på Födelsehemort och i denna länk anges att efter 1 maj 1961, är det alltid moderns hemförsamling som gäller. Men verkligheten behöver ju inte helt överensstämma med kartan Yger (diskussion) 13 april 2022 kl. 08.22 (CEST)

Wikipedia är inte folkbokföringen. Hade vi varit det skulle ju relevanskraven kunna fara och flyga. Men för den som vill gå till arkiven och forska är just orsaken till att vi behöver ha exakta födelsedata, nämligen kravet på verifierbarhet. /ℇsquilo 13 april 2022 kl. 10.44 (CEST)

Om folkbokföring vore ett oavvisligt krav för verifierbarhet skulle vi behöva radera mängder av biografiska artiklar. Och i det sammanhanget är den fråga man vill ha svaret på "var är X född?", inte "vilka är födda i Y?". Men det jag första hand vänder mig emot är "från X" med dåligt definierad betydelse.

andejons (diskussion) 13 april 2022 kl. 13.10 (CEST)

FRÅN kan alltså tolkas som:

• Födelseort (faktisk)
• Födelseort enligt moderns folkbokföring
• Den / de platser där man vuxit upp och gått i skolan (på vilken nivå?)
• Den / de platser där man har bott
• Den/de platser där man har haft sin för wikipedia relevanta verksamhet.

Oavsett vad av detta man anser viktigt så är det, enligt min uppfattning, uppenbart att ordet "från" är så otydligt att det inte bör användas för kategorisering. Låt oss se på en fiktiv person. Varifrån är hen?

Hen är född i Växjö där hen bodde i två månader. Hen bodde i Jönköping till 11 års ålder och sedan i Kalmar fram till studentexamen. Hen studerade teologi på Uppsala universitet och var sedan i många år verksam som präst i tre olika församlingar i Uppland och Västmanland. Vid 58 års ålder blev hen kyrkoherde i en församling i Göteborg. Efter sin pensionering flyttade hen till Västerås, där hen engagerade sig i lokalpolitiken och valdes in i kommunfullmäktige. Chandra Varena (diskussion) 13 april 2022 kl. 13.28 (CEST)

Givetvis är folkbokföring inte något oavvisligt krav, skulle bli svårt med artiklar om Jesus eller Aristoteles i så fall. Men jag ser inget positivt med att utelämna information som ger verifierbarhet i de fall där sådan information finns. När det gäller otydligheten i ordet "från" håller jag helt med dig. /ℇsquilo 13 april 2022 kl. 15.00 (CEST)

ℇsquilo; just Jesus är ju världens mest kända folkbokförelse. LittleGun (diskussion) 13 april 2022 kl. 17.51 (CEST)

Jag stöder förslaget att byta ut "från" mot "födda i" så att det blir entydigt. Eventuella felkategoriseringar får hanteras efterhand. Tostarpadius (diskussion) 13 april 2022 kl. 13.36 (CEST)

Chandra Varenas exempel är bra, likaså Tostarpadius förslag om namnändring av kategorierna. Per W (diskussion) 13 april 2022 kl. 14.39 (CEST)

Det där med "eventuella felkategoriseringar får hanteras efterhand" känns inte så bra. Det handlar om att gå igenom mer än 100 000 biografier som ligger i någon "X från Y"-kategori för att hitta vilka som egentligen skulle ligga i "X verksamma i Y".

Jag ser helst att artiklar som Oscar Ellqvist inte, inte ens för att "efterhand hanteras", flyttas till Kategori:Fotografer födda i Stockholm (enligt artikeln flyttade han till Stockholm vid 22–23-årsåldern).

• Länk till fråga som ger en lista på alla (just nu 7 349) kategorier som ligger i kategoriträdet Kategori:Personer efter ort.

För att undvika risken att en biografi flyttas från en otydligt avgränsad från-kategori till en tydligt avgränsad - men fel - födda i-kategori, skulle vi kunna skapa parallella kategorier för "X födda i Y" samt förbjuda nyinläggningar av artiklar i kategorierna "X från Y" och nyskapande av sådana kategorier. Sen kan alla 7 349 kategorier ovan, som till exempel Kategori:Fotografer från Stockholm, betas av och tömmas genom att dess artiklar, efter en lämplig kontroll, flyttas till "X födda i Y" och/eller "X verksamma i Y". En artikel får finnas i högst en "födda i"-kategori, men kan finnas i fler "verksamma i"-kategorier om det bedöms vara relevant. Tömda "X från Y"-kategorier kan slutligen tas bort.

-- Larske (diskussion) 13 april 2022 kl. 15.43 (CEST)

Jag anser inte att vi bör ha kategorier av typen "X verksamma i Y" utan "X med anknytning till Y", där "X födda i Y" är en underkategori. Det överensstämmer även bättre med hur det hanteras på andra språkversioner. Med tanke på att de allra flesta ligger under sin födelseort och interwikin mestadels är anpassad efter det ser jag inget problem med en flytt till det senare med justeringar i efterhand, men jag kan även acceptera en flytt till det förra med efterföljande korrigeringar. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2022 kl. 08.51 (CEST)

Alternativt föreslår jag att vi fortsätter som tidigare. Jag anser inte att kategorier bör ersättas, tömmas och raderas numera när vi kan flytta dem. Tvärtom skulle jag gärna att se att fler redan borttagna kategorier återställdes. Tostarpadius (diskussion) 14 april 2022 kl. 11.16 (CEST)

Kategorierna "Personer från X" kan absolut bytas ut av en bot mot "Personer födda i X" eftersom kategorierna varit felaktigt döpta från början och hela tiden använts med födelseort som grund. (Ursäkta mitt sena inhopp i diskussionen.) /Pontuz (diskussion) 19 april 2022 kl. 21.19 (CEST)

@Pontuz: Det stämmer tyvärr inte att kategorierna har använts så konsekvent som du skriver. För exempel på motsatsen se mina inlägg ovan från 11 april 16.13 och 16.28. Larske (diskussion) 19 april 2022 kl. 21.27 (CEST)

Jag ber om ursäkt att jag tydligen farit med osanning. / Pontuz (diskussion) 19 april 2022 kl. 21.58 (CEST)

Länkar i signaturer

Jag tycker att vi i riktlinjerna för personliga signaturer borde införa att signaturer endast ska länka till användarsidan och/eller användardiskussionssidan. (Kanske till några ytterligare ställen, såsom att skicka e-post till användaren eller att se användarens bidrag.) Enligt de nuvarande riktlinjerna kan man lägga in en länk till vad som helst i sin signatur. Det står endast att man bör länka till användarsidan och/eller användardiskussionssidan. Svensson1 (diskussion) 20 april 2022 kl. 19.46 (CEST)

Instämmer med dig Svensson1. Jag kände inte till att riktlinjerna tillät annan länkning (eller att man kunde ändra den), men tycker det verkar vara lämpligt med en enhetlig standard där. Lucie Manette ^(Diskussion) 20 april 2022 kl. 20.49 (CEST)

Omvalsmånad pågår + nyval

Jag påminner helt träaktigt om att det i och med att det är första månaden i ett nytt kvartal också är reguljär omvalsperiod för ett antal admins, där vi nu även fått en nominering till ett nyval.

Du som vill påverka vilka som blir admins, klicka på WP:AAB. / Anhn ✎ 21 april 2022 kl. 09.04 (CEST)

Vem är det

Av Vem är det har jag nu även scannat årgång 2001. --LA2 (diskussion) 19 april 2022 kl. 00.15 (CEST)

Fantastiskt! Stort tack! / Pontuz (diskussion) 19 april 2022 kl. 09.00 (CEST)

Tack! /Julle (disk.) 19 april 2022 kl. 12.05 (CEST)

Tack för det! Historiker (diskussion) 19 april 2022 kl. 19.57 (CEST)

Stort tack FYI vi kopplar en del riksdagsledamöter i WD till Runeberg

• ex. Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum (Q22083543) => SPARQL
• men även till Statskalendrar i Runeberg ex. Sveriges statskalender / 1877 sid 72-78 --> SPARQL

se vidare GITHUB

- Salgo60 (diskussion) 22 april 2022 kl. 10.35 (CEST)

Amblycerus-kategorier

Hello, I don't speak Swedish, but I noticed that Kategori:Amblycerus (which contained only the page Amblycerus) and Kategori:Amblycerus (Chrysomelidae) (with some species) seem to be about the same thing. So I think that one should be deleted. I have already disconnected the first one from Wikidata. --Bdijkstra (diskussion) 22 april 2022 kl. 15.50 (CEST)

2022 WMF Board of Trustees election - Call for Candidates

You can find this message translated into additional languages on Meta-wiki.

Fler språk • Hjälp till att översätta till ditt språk

The Board of Trustees seeks candidates for the 2022 Board of Trustees election. Two seats, formerly selected by affiliates only, are to open to be renewed by a combined process involving affiliates and communities alike. Read more on Meta-wiki.

The 2022 Board of Trustees election is here! Please consider submitting your candidacy to serve on the Board of Trustees.

The Wikimedia Foundation Board of Trustees oversees the Wikimedia Foundation's operations. Community-and-affiliate selected trustees and Board-appointed trustees make up the Board of Trustees. Each trustee serves a three year term. The Wikimedia community has the opportunity to vote for community-and-affiliate selected trustees.

The Wikimedia community will vote to fill two seats on the Board in 2022. This is an opportunity to improve the representation, diversity, and expertise of the Board as a team.

Who are potential candidates? Are you a potential candidate? Find out more on the Apply to be a Candidate page.

Thank you for your support,

Movement Strategy and Governance on behalf of the Elections Committee and the Board of Trustees, DBarthel (WMF) (diskussion) 25 april 2022 kl. 15.26 (CEST)

Veckans tävling - Källor 2022 II

Den här veckan pågår Veckans tävling Källor 2022 II. Välkomna att tävla och hjälpa till med att förbättra Wikipedias trovärdighet!--Historiker (diskussion) 25 april 2022 kl. 21.29 (CEST)

Plural av kummel

Ett långvarigt redigeringskrig pågår i Söderarms skärgård, där användare Harka, Larske och Kitayama hävdar att plural av kummel i betydelsen sjömärke är kummel, medan användare Esquilo hävdar att så inte är fallet. Se även Diskussion:Söderarms skärgård. Tacksam om någon annan språkkunnig kan titta på detta. --Kitayama (diskussion) 27 april 2022 kl. 17.02 (CEST)

Enligt Svenska Akademins Ordlista är plural av ett kummel (sjömärke, stenröse) = flera kummel. Det stämmer även med min språkkänsla. Däremot är plural för en kummel (fisk) = flera kumlar. // jorchr 28 april 2022 kl. 02.39 (CEST)

Ord i neutrum som slutar på konsonant brukar ha s.k. nollplural, ”ett bord, flera bord”. ”Ett kummel” fungerar i detta fall som ”ett tvivel” eller ”ett segel” som har pluralformerna ”flera tvivel”, ”flera segel”. Således även ”flera kummel”. SAOL/SO/SAOB anger alla tre pluralformen ”kummel” tydligt (~ i SAOL anger att formen är med grundformen, så ”pl. ~” betyder ”plural kummel”, detsamma gäller ”=” i SAOB.) I SO är pluralformen explicit utskriven. —Lundgren8 (d · b) 28 april 2022 kl. 13.35 (CEST)

Källorna här säger entydigt att kummel=stenröse,grav,sjömärke är t-genus medan fisken är n-genus.

Min personliga språkkänsla säger inte emot, utom i betydelse grav. Där tycker min språkkänsla att n-genus är lika så gott eller kanske att föredra. Eller är det så att jag vet att grav är n-genus som spiller över? Testkonto 42 (diskussion) 28 april 2022 kl. 14.34 (CEST)

Jag har personligen alltid sagt "kummel" i plural när det gäller sjömärken. Jag tittade i den utbildningslitteratur jag har för förarintyg/kustskepparintyg m.m. och konstaterar att man även där uteslutande använder "kummel" i plural. Rasmus ²⁸ 28 april 2022 kl. 18.23 (CEST)

Kvalitetsmätningen maj för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2021-01-01 0 0 3 3 1 636 0,18 % 2021-02-01 0 0 0 0 1 635 0,00 % 2021-03-01 0 0 0 0 1 637 0,00 % 2021-04-01 0 1 0 1 1 637 0,06 % 2021-05-01 0 1 0 1 1 639 0,06 % 2021-06-01 0 0 1 1 1 641 0,06 % 2021-07-01 0 0 0 0 1 664 0,00 % 2021-08-01 0 1 1 2 1 663 0,12 % 2021-09-01 0 0 1 1 1 663 0,06 % 2021-10-01 0 0 1 1 1 666 0,06 % 2021-11-01 0 0 0 0 1 666 0,00 % 2021-12-01 0 0 1 1 1 666 0,06 % 2022-01-01 0 0 0 0 1 662 0,00 % 2022-02-01 0 0 1 1 1 665 0,06 % 2022-03-01 0 0 0 0 1 664 0,00 % 2022-04-01 0 0 1 1 1 669 0,06 % 2022-05-01 0 0 1 1 1 672 0,06 % Nu A + B C + D E + F 1 806

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel i svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel i svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp

Vid månadsskiftet fanns det en avvikelse mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata.

• Fel av typ F: Artikeln Tanzania är sedan 1 april kategoriserad som Rekommenderad i Wikipedia men saknar motsvarande flaggning i Wikidata.

-- Larske (diskussion) 1 maj 2022 kl. 07.14 (CEST)

 Fixat Belteshassar (disk) 1 maj 2022 kl. 09.09 (CEST)

Tack till Belteshassar för det. Sidan på wikidata var låst så jag kom inte åt den. Tack för åtgärden!NnieAndersson (diskussion) 1 maj 2022 kl. 12.31 (CEST)

Digitaltmuseum

Det verkar som projektet "Välfärdsstaten analyserad" som jobbar med Riksdagstrycket kommer att identifiera folk i Riksdagen och sätta det samma som ett Wikidata Q-nummer --> det blir nog enormt enkelt för oss i framtiden att hitta när/vad en person i Wikipedia som har pratat i Riksdagen har sagt...

Som ett steg 2 i detta så försöker jag nu senaste månaden ge feedback till Digitaltmuseum om dom har en bild på en riksdagsledamot att det är samma som Wikipedia/Wikidata se GITHUB salgo60/Wikidata_riksdagen-corpus/issues/42

Önskan att fler ligger på och ser till att vi kopplar ihop oss eller om ni har andra tankar / ideer... det verkar som Digitaltmuseum är lite på

- Salgo60 (diskussion) 25 april 2022 kl. 08.11 (CEST)

Motioner skrivna i riksdagen länkas eller ej

Våra artiklar bör inte innehålla alltför många detaljer. Att som nu sker lägga in enskilda motioner är i allmänhet olämpligt. Endast om de varit särskilt uppmärksammade bör de nämnas. Jag överväger att återställa en del av de senaste ändringarna. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2022 kl. 20.44 (CEST)

Tostarpadius tycker inte riksdagsledamöters motioner skall länkas vad tycker ni andra? Jag förstår inte Tostarpadius motivering, jag tycker det ger ett mervärde att kunna läsa vilka frågor dom drev och hur dom formulerade sig. Ofta skrevs det inte så många motioner och Wikipedia som har artiklar om många begrepp är en perfekt plats där saker kan förklaras. Jag tycker kanske att vi t.om. kan ha kategorier så man kan se vilka som drev tullfrågor etc...

• källa på motioner skrivna finns i boken "Tvåkammar-riksdagen 1867–1970 (Q110346241)" där anges antal "egna" motioner och inom vilka områden
• för personer som deltog i riksdagen "1867 till och med år 1899" finns det dokumenterat i ett personregister länk vilka motioner dom skrivit

Koppling till motioner görs med mall så det är enkelt att hitta

• Spårningskategori Mall:Riksdagensdokument

Annan tanke hade Ainali att vi skall ha metadata om alla motioner skrivna i Wikidata. Idag har vi från 1970 och framåt om jag fattat rätt och dom har Sveriges Riksdag dokument (P8433) --> att i Wikidata har vi idag metadata om 296 913 Riksdagsdokument --> att nu anges huvudtema på en del motioner --> att i Wikidata kan vi hitta "motionärer som skrivit motion 2009- och deras ämnen har med järnvägsinfrastrukturen att göra" lite mer om detta

- Salgo60 (diskussion) 2 maj 2022 kl. 15.40 (CEST)

Försiktigt positiv. Om man själv vill dyka ner i riksdagsprotokollen borde det här vara en stor hjälp. Samtidigt är det lite på gränsen av Wikipedias uppgift. Edaen (diskussion) 2 maj 2022 kl. 15.50 (CEST)

Kanske blandar Salgo60 Wikipedia och Wikidata? Att lägga in metadata och länka till alla motioner på Wikidata tror jag inte någon på Wikipedia är emot. Att lista alla enskilda motioner på Wikipedia tycker även jag är tveksamt. Att ha en extern länk till en lista som skapas dynamiskt över alla motioner kanske är en kompromiss som går att få att fungera och kanske kan ge mervärde. Eller en kollapsad lista. LittleGun (diskussion) 2 maj 2022 kl. 16.19 (CEST)

som det är nu länkas någon per ämne dom skrivit ex.

• så skrev Elof Biesèrt om tullfrågor enligt "Tvåkammar-riksdagen 1867–1970 (Q110346241)" länk

Motioner: 11 egna, bla om tullfrågor, järnvägsfrågor o yrkesinspektionen. En motion avsåg införandet av proportionellt valsätt vid utskottsval(1905L)

• då länkas Riksdagsdokument D12O147 (pdf enklare att läsa)- Salgo60 (diskussion) 2 maj 2022 kl. 16.25 (CEST)

Det där är ett felaktigt sätt att källbelägga på. Om det i "Tvåkammar-riksdagen 1867-1970" explicit står "Elof Biesert skrev flera motioner om tullfrihet", gärna med någon kontext. Då är det "Tvåkammar-riksdagen 1867-1970" som är källa.

Som det nu är källbelägger du att han skrev motioner om tullfrihet med ett exempel på en motion han skrivit, då blir det egen forskning och avsaknad av sammanhang. Ett exempel är inte samma sak som en källa. Det framgår inte i den källan att såna motioner var av vikt för hans gärning. Motionen kan användas som om dess innehåll används till det som står på Wikipedia.

Jämför en skribent som skrivit en enda artikel med ekonomi och skatter men annars genomgående skriver om militära frågor. Då blir det fel att skriva att hans område är ekonomi [källa en artikel om skatter] och militära frågor [källa en artikel om miltiär fråga]

Men jag backar från det här innan du blir alltför irriterad på grund av budbäraren. Men du behöver förstå skillnaden mellan källa och extern länk på Wikipedia. LittleGun (diskussion) 2 maj 2022 kl. 16.39 (CEST)

Jag har inga problem med synpunkter... jag håller med att vi borde ha in "Tvåkammar-riksdagen 1867–1970 (Q110346241)" som källa

• Larske började hjälpa mig med en mall till den boken men det dog tyvärr ut....

och det jag anger är många ggr ett exempel om inte motionen anges direkt som i artikeln Alfred Petrén där Motion 1924:16 Första kammaren refereras.....

- Salgo60 (diskussion) 2 maj 2022 kl. 17.07 (CEST)

@Tostarpadius Jag förstår inte riktigt, var är det som motionerna felaktigt har lagts in / vilket är det felaktiga syftet? (Utgår från att man kan använda motioner som källa, till exempel när man skriver om ATP-debatten, svenskt NATO-medlemskap och Kvinnlig rösträtt liknande, där det har hög relevans som källa.) OJH (diskussion) 2 maj 2022 kl. 16.52 (CEST) (Jag läste inte överrubriken, missförstod. Det var inget, jag har inget att tillägga.) OJH (diskussion) 2 maj 2022 kl. 16.53 (CEST)

Artiklar om svenska kommuner disponeras om utifrån skissen på WP:GEO

Det finns en skiss på sidan Wikipedia:Att skriva om geografi ("WP:GEO") med ett förslag på hur man kan disponera en artikel om en artikel om en ort eller ett område. Det är inget problem om man förstår att det är ett förslag och att orter, områden och indelningar skiljer sig åt på olika sätt som gör att denna disposition inte alltid är tillämplig. Nyss verkar det dock ha dragits igång ett projekt för att disponera om artiklar om svenska län och kommuner utifrån denna skiss. Jag märkte exempelvis Bjuvs kommun före och efter. Jag kan märka flera problem med detta:

• Rubriken "Administrativ historik" ändras till "Historia", vilket gör att beskrivningen av den administrativa historiken med tiden kommer blandas med andra historiska uppgifter.
• Rubrikerna "Indelningar" och "Tätorter", är ganska viktiga för att förstå svenska kommuner och bor därför oftast ligga tillsammans ganska högt upp. Nu har de istället separerats och hamnat på märkliga ställen. "Indelningar" får den något missvisande rubriken "Administrativ indelning" och läggs under "Styre och politik", trots att distrikten sällan har politisk betydelse i svenska kommuner. "Tätorter" flyttas långt ner och blir en underrubrik till "Demografi", jag antar att den hamnat där eftersom den innehåller befolkningsmängd.
• "Styre och politik" ska enligt mallen vara en av de första rubrikerna så alla uppgifter om politik hamnar där. Artiklarna om svenska kommuner brukar ha ganska välutvecklade politikavsnitt som helt dominerar artikeln om den hamnar längst upp.
• Rubriken "Kommunvapen" försvinner. Texten flyttas från nästan högst upp i artikeln till nästan längst ner och under en underrubrik till "Traditioner" kallad "Kultursymboler och viktiga personligheter". Min uppfattning är att det är något märkligt att kalla ett kommunvapen för en "kultursymbol".

Hade det bara gällt en artikel hade jag nog återställt själv, men nu verkar det vara ett projekt som omfattar alla artiklar om kommuner och län, så det måste nog diskuteras innan det återställs. Jag skulle också vilja höra vad folk tycker om dispositionen på WP:GEO eftersom jag tidigare sett liknande omdisponeringar i mindre skala. Jag tycker det är en okej guide för att strukturera storstäder och länder där det finns så mycket att skriva att en urvalshjälp kan vara av godo, men den blir snabbt trubbig och olämplig om den ska appliceras på mindre orter och politiska indelningar. Väsk ✎ 30 april 2022 kl. 10.20 (CEST)

Instämmer beträffande rubriken och innehållet i adm historik. Detta har även återkopplats på ändrarens diskussionssida. Yger (diskussion) 30 april 2022 kl. 10.58 (CEST)

För min del spelar det som sagt egentligen ingen roll. Men det känns viktigt att artiklarna har någorlunda likadan struktur. Vad avser länsvapnet så beror det på att det just är en symbol. Vill ni ha den någon annanstans, så är det ok med mig. Vas gäller avsnittet Administrativ historik hade jag helst lagt den tillsammans med Administrativ indelning så man fick en bakgrund. Vill ni istället kalla den Administrativ historik så är det också ok för mig. Det är ju snabbt gjort att ändra.NnieAndersson (diskussion) 30 april 2022 kl. 11.13 (CEST)

Avsnittet är ju om historiken för just kommunen som organisation/admområde från 1971, och GEO säger historik skall vara först. Så bra om du kan ändra (tillbaks) Yger (diskussion) 30 april 2022 kl. 11.20 (CEST)

 Åtgärdat Avsnittet historia är omdöpt till Administrativ historik.NnieAndersson (diskussion) 30 april 2022 kl. 11.34 (CEST)

"Administrativ historik" är bakgrund till kommunens nuvarande form och beskriver de kommunbildningar som föregår den. Detta har inte så mycket med de nuvarande distrikten att göra, så de behöver inte beskrivas tillsammans.

Vi har redan en utarbetad praxis för svenska kommuner som är utarbetad efter vad som är relevant för dessa. Skissen på WP:GEO är inte utarbetad efter detta, utan har gjort en avvägning som bygger på länder och större städer.

Ett exempel: WP:GEO lägger "Styre och politik" ganska högt upp eftersom det är en viktig aspekt när man ska beskriva länders styrelseskick. Där får man reda på viktiga uppgifter som om landet är en monarki eller republik. Uppgifterna i svenska kommuners politikavsnitt handlar om valresultat och vem som varit KSO under vilken period. Det är fakta som bör finnas i artikeln, men som inte alls är av samma vikt. Olika ämnen kräver olika disposition.

Den hårdmallade versionen av Bjurholms kommun innehåller också fler märkligheter när en kommun behandlas som om den vore ett land. Uppgifter om förskolor i kommunens huvudort har lagts till under rubriken "Utbildning och forskning", trots att det inte finns någon info om forskning. Rubriken med statistiska uppgifter om "Utländsk och svensk bakgrund" har ändrats till "Migration". Rubriken "Vänorter" har ändrats till "Internationella relationer", trots att den fortfarande bara innehåller en lista över vänorter. Väsk ✎ 30 april 2022 kl. 11.51 (CEST)

Spontant kan jag tycka att det hade varit snyggt att invänta någon form av konsensus innan man började återställa. WP Geo är ändå en etablerad sida som används för struktur. Någon konsensus om att allt ska återställas verkar inte ha nåtts.NnieAndersson (diskussion) 30 april 2022 kl. 15.48 (CEST)

Dispositionsskissen är bara en del av WP:GEO. Om man läser texten ligger huvudfokus snarare på att man bör se till att hålla nere antalet rubriker och i detta hänseende är dina förändringar kontraproduktiva. För Bjurholm ökade exempelvis antalet rubriker från 20 till 27. De förändrades ytterligare genom att rubrikerna blev mer generella och beskrev innehållet mindre precist.

Jag har försökt hitta något som blev bättre av de här förändringarna, men av vad jag kan se har alla förändringar försämrat artiklarna och gjort dem svårare att läsa. Jag har nog listat ett dussin exempel på problem ovan av vilka ett bemöttes. Jag frågade mig för här om det fanns någon tanke bakom att just denna disposition skulle vara optimal för svenska kommuner, men har hittills inte fått något svar. Jag hade väl egentligen bara tänkt göra en varsam återställning av Bjuv, men det blev två till, vilket kanske var lite förhastat av mig. Men konsensus är först och främst något som ska sökas, inte något vars frånvaro kan blockera. Trots ett antal inlägg här och på din diskussionssida har jag hittills inte sett ett försök att förklara varför de här förändringarna skulle göra artiklarna bättre och mer lättlästa. Väsk ✎ 30 april 2022 kl. 16.41 (CEST)

Jag måste säga att jag vet inte vad jag ska förklara mer än vad jag har gjort, det finns en struktur som har diskuterats- flera gången bara i år och det finns en diskussionssida till den artikeln (WP Geo) och så finns det en hel massa länder, städer, regioner osv som är organiserade enligt den strukturen. Å andra sidan finns det en hel mängd med röriga kommunartiklar där bedolkningsutveckling ligger i ett avsnitt som kallas natur och en massa annat. Jag har pausat vidare ändringar tills vi kommer överens om något. Jag har sagt som tidigare, mig spelar det ingen roll, bara det är lika. Men att generellt bara skriva att allt är dåligt och i princip löjliggöra någon som försöker göra något positivt efter en etablerad struktur än knappast konstruktivt. Vad jag menar är att det är lättare om alla geografiartiklar har ungefär samma struktur, det blir mycket lättare att gå in och komplettera när man känner strukturen precis som det blir lättare för läsaren.NnieAndersson (diskussion) 30 april 2022 kl. 16.52 (CEST)

Just svenska kommuner är väl inte först och främst geografi-artiklar? Testkonto 42 (diskussion) 30 april 2022 kl. 17.18 (CEST)

Jag tycker att det är viktigt att varje artikel har en tydlig struktur. Det underlättar läsningen och gör det också lättare att komplettera och redigera artikeln på ett konstruktivt sätt. Däremot är jag tveksam till att den ska vara lika oavsett objekt. Vad som är relevant att alls ta upp varierar mycket mellan olika platser, och förståelsen och överskådligheten kan bli sämre om man försöker klämma in infon under standardiserade rubriker.--Chandra Varena (diskussion) 30 april 2022 kl. 17.19 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag tog upp frågan i det här forumet eftersom det i grunden gäller dispositionsskissen på WP:GEO som ju är en allmän sida. Jag vill såklart att inte att Nnie ska ta min kritik av dispositionsskissens allmängiltighet personligt, jag misstänker att det inte är Nnie som skrivit den.

Om det stämmer att det finns artiklar där befolkningsutveckling ligger i ett avsnitt som heter "Natur" så ska det självklart ändras omedelbart. Jag kollade snabbt de kommunartiklar som disponerats om, men kunde inte hitta något sådant exempel. Jag kan inte se att den grundläggande dispositionen för våra kommunartiklar skulle vara särskilt dålig, men det finns såklart vissa fall där det spretar och det finns vissa ämnen utan fastställd plats.

Våra artiklar om små och medelstora svenska kommuner brukar ha den här indelningen för basfakta (med mina kommentarer om varför jag tror den dispositionen gjorts):

• (Inledning)
• 1. Administrativ historik (läggs överst eftersom det ger bakgrund till kommunens uppkomst)
• 2. Kommunvapnet (WP:GEO har inte denna rubrik alls eftersom den utgår från länder och storstäder där vapnet har en egen artikel, vilket svenska kommunvapen sällan har. Men den är ändå viktigt som kommunens symbol.)
• 3. Demografi (Befolkningsutveckling och befolkningssammansättning.)
• 4. Indelningar (Hur kommunen delas upp i mindre enheter.)
• 5. Tätorter (Var folk bor i kommunen)
• 6. Politik (Ett stort och tabelltungt segment med mestadels flyktig info som hamnar längre ner för att inte dominera)

Vänorter brukar läggas i ett eget avsnitt längst ner eftersom det inte riktigt passar någon annanstans. Om det finns ett avsnitt om geografi eller natur kan tätorter läggas under geografiavsnittet. Om det finns ett historikavsnitt kan "Administrativ historik" vara den första underrubriken där. Men mallningen brukar inte vara hårdare än så och det behöver den inte vara. Generellt tror jag det är fel väg att gå att hävda att något så variationsrikt som "geografiartiklar" ska hållas till en och samma mall. Väsk ✎ 30 april 2022 kl. 17.41 (CEST)

@Testkonto 42: Nyfiken fråga; Vad tänker du ska finnas i dessa artiklar om det inte är geografiartiklar? Och @Chandra Varena: och @Väsk: förvisso håller jag med om att man ska anpassa innehållet, men någon form av grundläggande struktur är ju alltid bra... och då tänker jag att överrubrikerna Namn, Historia, Geografi, Styre och politik, Ekonomi och Infrastruktur samt Kultur är rätt bra att utgå från. Sen tänker jag att den bör vara lika oavsett vilken (Geografi) artikel det rör sig om sen att det finns variationer, det kommer det ju att göra. Men man ska inte behöva leta för att hitta Befolkningsutvecklingen under natur till exempel (och nej jag vet inte vilken artikel det var, men det är inte den enda som varit märklig). Det ser också ganska illa ut att ha 5 rubriker per artikel där det står 2 rader. Är ni med? För mig är det inte viktigt om avsnittet Historia ligger först eller sist eller om det bestäms att bedolkningsutveckling ska ligga under natur (även om det är märkligt), MEN... att det finns en bas känns viktigt.NnieAndersson (diskussion) 30 april 2022 kl. 17.50 (CEST)

Jag tror det kan vara stor nytta inte minst för att underlätta kvalitetskontroll- och märkning att det finns en given standard för de artiklar där någon är villig att göra ansträngningen att lyfta artikeln till utvald status. Sannolikt är det därför bra att speca en standard för länder samt för svenska kommuner, tätorter osv. Men det ska förstås inte vara en standard. Då blir det nog lätt tokigt. 🐲 Bowser (disk) 30 april 2022 kl. 17.55 (CEST)

Jag gick igenom all kommunartiklar för et antal år sedan för att ge en likartad struktur och innehåll. Mycket det som Väsk anger. (och efter de rubrikerna, om näringsliv, kommunikationer mm). Då huvuddelen av kommunerna skapades 1971/1974 blev de inget om natur sjöar mm (det ryms inom sockenartiklarna), men ändå var det ligger och omgivande kommuner etc. Från detta blev det sedan undantag för de kommuner som var oförändrade sedan de var socknar, som Huddinge kommun. Det jag la in för 10 år sedan har väl med tiden blivit lite ändrat och mer ojämnt så en ny ansning ser jag som positivt. Och att vid den nya ensningen kunna se olika på några sker än det varit. Jag tycker själv fakta om vapnet är för dominerande i nuvarande struktur. Yger (diskussion) 30 april 2022 kl. 18.05 (CEST)

@NnieAndersson: Tvinga in samma mall på alla typer tror jag inte på. De svenska kommunerna beskrivs som att de bildades i början på 70-talet ur andra organisationer. Geografin beskrivs då bättre i andra artiklar. New York beskrivs att den började som en nybyggar-bosättning på 1600-talet. Amerikanska städer är urbana enheter med lite utrymme för att beskriva naturen, för den finns nästan alltid i den icke-inkorporerade omgivningen. Anpassa mallen efter verkligheten, inte tvärtom! Skapa inte tomma rubriker bara för att det ska passa en mall, likt i filmartiklarna där det ofta är mer rubriker än text. Testkonto 42 (diskussion) 30 april 2022 kl. 19.55 (CEST)

@Testkonto 42: Jag måste säga att jag inte riktigt förstår vad du menar nu. Tänker du att det är geografiavsnittet som blir fel? Eller vad tänker du ska finnas I artiklarna?NnieAndersson (diskussion) 30 april 2022 kl. 20.06 (CEST)

Jag tänker att artiklar ska anpassas till verkligheten, inte tvärtom. Vi ska inte ha rubriker om internationella relationer i artiklar om orter. Det hör hemma i artiklar om länder. En rubrik-hierarki om administration och politik när artiklarna saknar brödtext om det, ska inte läggas till bara för en policy säger så. New York har en mening om att staden har en borgmästare och vad denne heter (vilket motsägs av faktarutan). Det är knappt det motiverar en egen rubrik. Finns det mer naturliga ställen att beskriva naturen, så lägg det där. Testkonto 42 (diskussion) 30 april 2022 kl. 20.19 (CEST)

@Testkonto 42: Nu tror jag inte att någon pratar om tomma rubriker. Vill du ha vänorter under underubriken vänorter är det en sak. Det är fortfarande en internationell relation. Men jag förstår inte riktigt problemet med resten. Att ha en generell struktur och vill du kalla vänorter med underrubriken vänorter så kan den fortfarande vara organiserad under en rubrik som kallas styre och politik. Men att bara ha en "överrubrik" med två ord under blir lite fånigt, om du frågar mig.NnieAndersson (diskussion) 30 april 2022 kl. 20.23 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Väldigt stora förändringar har gjorts, till synes utan förståelse för vad som är kännetecknande för just (svenska) kommuner och utan föregående diskussion. Väsks kritik är adekvat och bestickande. Massändringarna är mycket olyckliga. Kommunartiklarna var redan väldigt genomarbetade och välstrukturerade, bl.a. genom Ygers insatser. Jag föreslår att massändringarna återställs och att frågan diskuteras ordentligt innan nya förändringar görs. Diskussionen får gärna utgå från Väsks förslag ovan som är genomtänkt och relevant. /Ascilto (diskussion) 30 april 2022 kl. 20.28 (CEST)

Jag stöder en återställning. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2022 kl. 20.38 (CEST)

Det finns säkert undantag, men just vänorts-delarna brukar vara extremt dåligt underhållna, med bara listor med flaggor och länkar som inte alltid leder till rätt plats. De ställen där jag lyckats reda ut det har visat på väldigt lite verksamhet, och att det ibland inte ens benämnts som "vänort", utan som något annat. Det mest bestående effekten av vänortssamarbetena har oftast blivit att man har en flagga extra i kommunförrådet. Så vart det med den internationella relationen!

Kommunerna häromkring har nu avslutat samarbetet med ryska städer. Men det var det nog ingen som märkte... Testkonto 42 (diskussion) 30 april 2022 kl. 20.43 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Kommunartiklarna handlar främst om en administrativ enhet och endast sekundärt om geografi. Mycket behandlas med fördel på sockennivå. Enhetlighet har fördelar men att allt som handlar om områden som har en geografisk utsträckning skall se likadant ut är knappast lämpligt. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2022 kl. 20.33 (CEST)

Apopos kommentaren ovan om att uppgiften om borgmästare är inaktuell i brödtexten i artikeln New York. Det skulle gå att göra en mall som kan anropas till exempel med {{Borgmästarlista WD}} och som skapar en historisk och kronologisk lista med borgmästare i en stad enligt nedan som kanske skulle motivera rubriken och vara kärnan i ett fylligare avsnitt om borgmästarämbetet i New York. Genom att hämta uppgifterna från Wikidata slipper vi tänka på att hålla dem aktuella i wikitexten i svwp-artikeln. Wikidata lär uppdateras blixtsnabbt vid ett byte av borgmästare i New York och som framgår av historiken för objektet New York (Q60) är det inte särskilt frekvent med klotter och när det förekommer återställs det oftast inom några timmar. Jämför med svwp artikeln New York där 227 av de senaste 1 000 redigeringarna är tillbakarullningar!

Exempel 1: Borgmästare i New York 1898– – Robert Anderson Van Wyck (1898-01-01–1901-12-31) – Seth Low (1902-01-01–1903-12-31) – George B. McClellan Jr. (1904-01-01–1909-12-31) – William Jay Gaynor (1910-01-01–1913-09-10) – Ardolph L. Kline (1913-09-10–1913-12-31) – John Purroy Mitchel (1914-01-01–1917-12-31) – John Francis Hylan (1918-01-01–1925-12-31) – Jimmy Walker (1926-01-01–1932-09-01) – Joseph V. McKee (1932-09-01–1932-12-31) – John P. O'Brien (1933-01-01–1933-12-31) – Fiorello La Guardia (1934-01-01–1945-12-31) – William O'Dwyer (1946-01-01–1950-08-31) – Vincent R. Impellitteri (1950-08-31–1950-11-14) – Vincent R. Impellitteri (1950-11-14–1953-12-31) – Robert F. Wagner (1954-01-01–1965-12-31) – John Lindsay (1966-01-01–1973-12-31) – Abraham Beame (1974-01-01–1977-12-31) – Ed Koch (1978-01-01–1989-12-31) – David Dinkins (1990-01-01–1993-12-31) – Rudy Giuliani (1994-01-01–2001-12-31) – Michael Bloomberg (2002-01-01–2013-12-31) – Bill de Blasio (2014-01-01–2021-12-31) – Eric Adams (2022-01-01–)

Exempel 2: Borgmästare i Berlin 1948– – Ernst Reuter (1948-12-07–1953-10-22) – Walther Schreiber (1953-10-22–1955-01-11) – Otto Suhr (1955-01-11–1957-08-30) – Franz Amrehn (1957-08-30–1957-10-03) – Willy Brandt (1957-10-03–1966-12-01) – Heinrich Albertz (1966-12-01–1967-10-19) – Klaus Schütz (1967-10-19–1977-05-02) – Dietrich Stobbe (1977-05-02–1981-01-23) – Hans-Jochen Vogel (1981-01-23–1981-06-11) – Richard von Weizsäcker (1981-06-11–1984-02-09) – Eberhard Diepgen (1984-02-09–1989-03-16) – Walter Momper (1989-03-16–1991-01-24) – Eberhard Diepgen (1991-01-24–2001-06-16) – Klaus Wowereit (2001-06-16–2014-12-11) – Michael Müller (2014-12-11–2021-12-21) – Franziska Giffey (2021-12-21–2023-04-27) – Kai Wegner (2023-04-27–)

Exempel 3: KSO i Sollentuna kommun 1971– – Urban Gibson (1971–1974) – Carl-Erik Nilsson (1974–1977) – Sven Olle Isidor Persson (1977–1980) – Jan-Olov Sundström (1980–1987) – Gun Blomberg (1987–1998) – Christina Naess (1998–2000) – Torbjörn Rosdahl (2000–2010-11-30) – Douglas Lithborn (2010-11-30–2015-07-11) – Anna-Lena Johansson (2015-07-11–2015-09-17) – Henrik Thunes (2015-09-17–)

Med en sådan lösning kan mer tid läggas på att komplettera svwp med artiklar om de borgmästare som saknar sådana, till exempel nuvarande borgmästare i New York och Berlin, Eric Adams (borgmästare)^(en) respektive Franziska Giffey.

--Larske (diskussion) 30 april 2022 kl. 22.08 (CEST)

Nu är det inte så att det på något sätt är undertecknad som lagt till eller fircerat fram rubriken Internationella relationer. De här har alltså legat som en egen rubrik med punkter i flera år. Det är förvisso bra att det diskuteras struktur, men vill ni hellre ha en pubktlista med två punkter under (vilket jag anser är tämligen liten meningslöst, då borde det hellre tas bort.) så är det ok med mig. Men skriv då in i WP Geo att just svenska kommuner inte omfattas av listan. Jag har börjat med Umeå kommun som exempel om någon vill titta närmare.NnieAndersson (diskussion) 30 april 2022 kl. 22.29 (CEST)

Efter en mycket konstruktiv diskussion med Yger landade vi i en struktur som ni kan se på Umeå kommun. Ta gärna en titt. Strukturen undviker allt för många rubriker med bara några små textrader under varje och på det stora hela hänger allt ihop, anser jag.NnieAndersson (diskussion) 1 maj 2022 kl. 19.23 (CEST)

Det här är en klar förbättring gentemot det jag reagerade mot och strukturen verkar mer genomarbetad. Strukturen lider fortfarande av "nivå 3-sjuka" med flera onödiga mellanrubriker. Några kommentarer:

• Om "Vänorter" är det enda innehållet under "Internationella relationer" behövs inte överrubriken och "Vänorter" duger som enda rubrik för hela avsnittet.
• "Styre och politik" som samlingsrubrik med "Politik" som underrubrik verkar onödigt. "Politik" kan stå för sig självt och samlingsrubriken "Styre och politik" skippas, så slipper man nivå 3-rubriker för innehållet i politkavsnittet.
• "Indelningar" har fortfarande ändrats till det något missvisande "Administrativ indelning", men det är bra att det inte ligger under politik.
• Kommunvapen kan gott få en egen underrubrik under "Kultur", om det ska ligga där, tycker inte riktigt det hör hemma under "Traditioner".
• Rubriken "Migration" är ännu en sak som stammar från skissen, men som blir märklig i en kommunartikel. Avdelningen innehåller statistik om utländsk bakgrund och utrikes födda, så "Utländsk bakgrund och utrikes födda" vore en bättre rubrik.

Väsk ✎ 2 maj 2022 kl. 12.21 (CEST)

Bra att du är mer nöjd, tanken är ju att fortsätta utveckla artikeln, då kan mellanrubrikerna vara bra, åtminstone i de större kommunerna, tänker jag. Sen fyller möjligen mellanrubriker en större funktion när man är i mobilvy (som jag är), för då ser man mycket mindre textstycken åt gången. Har man en mellanrubrik som heter politik så förstår man att det kommer mer under till exempel Styre och politik som inte bara är tabeller. Är du med? NnieAndersson (diskussion) 2 maj 2022 kl. 14.01 (CEST)

Inaktuellmall

Jag börjar undra om denna mall fungerar? Det finns artikelsortiment där i princip alla artiklar kunde åsättas denna mall, på samma sätt som den gamla användningen av stubmallar ("kan göras bättre"). Idag fick Vändåtbergets naturreservat denna mall utan att berätta vilken info som är inaktuell, och då utan att veta vad som bör ses över. Bör vi definiera om hur och när mallen bör användas och reservera den till när det är heltokigt? Yger (diskussion) 1 maj 2022 kl. 13.40 (CEST)

Många åtgärdsmallar borde ha motivering som tvingande parameter. Det exemplet du gav är inte till hjälp för vare sig läsare eller skribenter, eftersom det inte berättar något om vad som är föråldrat. I sådana fall borde mallen tas bort och mallaren få ett kort meddelande om varför. Liknande gäller även "nollmotiveringar", om någon t.ex. skulle lagt in "saker behöver uppdateras" som motivering.

andejons (diskussion) 1 maj 2022 kl. 14.32 (CEST)

Jag lägger in den i uppenbara fall. Artikeln hävdar att en bro kommer att bli färdigbyggd 2013 eller en resa planeras att utföras 2009. Antingen blev resan eller bron aldrig klar eller så är den redan klar. I fallet Vändåtbergets naturreservat handlar det antagligen om skogsbränningarna som omtalas, som sägs planeras börja utföras 2017.FBQ (diskussion) 1 maj 2022 kl. 15.05 (CEST)

tack, men jag håller med Andejons att detta behöver stå i mallen, det är orimligt "leta upp" den inaktuella uppgiften. Och åtgärden blev att ta bort uppgiften, bränning sker ju regelmässigt, vilket står, och att då skriva om en ger inget mervärde och blir förvirrande efter några år Yger (diskussion) 1 maj 2022 kl. 15.12 (CEST)

Jag tycker mallen fungerar om den motiveras. Finns ingen motivering, är det bara at ta bort den (med motiveringen att en motivering saknas). Man ska inte behöva gissa varför mallningen skett, vilket inte hindrar att man putsar till om man kan ändå. LittleGun (diskussion) 1 maj 2022 kl. 15.23 (CEST)

Åtgärdsmallarna ska användas om det är något konkret som är i stort behov av uppdatering och inte i alla artiklar som inte uppdaterats på länge. Motiveringar är i grunden bra. Sedan behöver användare ta hänsyn till motiveringar också, för många motiverade åtgärdsmallar raderas tyvärr utan åtgärd när det är tävling eller städprojekt. Kyllo (diskussion) 1 maj 2022 kl. 16.00 (CEST)

Håller med de som anser mallar utan motivering kan raderas (gäller även "förtydliga" och POV mallarna som exempel). Man skall inte behöva gissa vad det är som är otydligt/ouppdaterat eller så. Det händer att folk har gjort ändringar, men inte vetat vad som menades med mallen så den är kvar, men problemavsnittet är fixat. Sedan bör mallen utformas så att eventuella kommentarer som skrivs i den syns vid hoovring över den (eller som med en mall jag tog bort för några år sedan: bild saknas. Motiveringen, som jag inte såg, låg i koden "fler bilder"... jag såg det fanns bild i artikeln, men hade aldrig sett en kommentar i mallkoden, så jag trodde bildmallen var kvarglömd under en städning och tog bort den. Användaren som hade lagt dit den blev väldigt upprörd över att en admin tog bort en inte åtgärdad ågärdsmall...).

Självklart är det bra om man försöker fixa i artiklarna samtidigt som man tar bort en åtgärdsmall, vilket jag försöker i mitt stubborttagningsprojekt. Adville (diskussion) 1 maj 2022 kl. 17.49 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Visst förekommer det att mallen läggs in utan att någon motivering anges som mallparameter. Ibland skrivs motiveringen i stället i redigeringskommentaren (där den är svårare att hitta efter en tid) eller så kanske skribenten anser att det är självklart vad som behöver uppdateras. Mallen kan också läggas in i anslutning till ett avsnitt som kanske bara innehåller en lista där det är uppenbart vad som behöver göras.

I ungefär hälften av anropen av {{Inaktuell}} (696), samt de många omdirigeringarna från {{Uppdatera}} (467), {{Uppdateras}} (241), {{Uppdatering}} (114) och {{Update}} (2)!, finns det dock motiveringar som i många fall är mycket utförliga. Jag har sammanställt motiveringarna och de kan beskådas här i Sandlådan. --Larske (diskussion) 1 maj 2022 kl. 16.17 (CEST)

Mycket bra lista Larske, Noterar dock att det i vissa fall finns anteckningar på diskussionssidan även om det saknas i åtgårdsmallen. Jag tycker generellt att mallen är bra, men behöver kompletteras med motivering. Jag är för att man kan ta bort den om motivering saknas, och det inte är helt uppenbart vad som är problemet.NnieAndersson (diskussion) 1 maj 2022 kl. 17.43 (CEST)

Hur tydlig skall man vara? i sidan Utforskningen av Mars lade jag in mallen "uppdatering behövs" i anslutning till uppgiften att Mars Global Surveyor arbetar på övertid. Minns inte när den slutade fungera, har för mig att det var 2006, men det går nog att kontrollera. Sedan lade jag det i anslutning till uppgiften av Mars Exploration Rovers enligt uppgift i november 2007 fungerade bra. Sedan lade jag "uppdatering behövs" på avsnittet "kommande uppdrag" som handlar om ett uppdrag planerat mellan 2013 och 2020, troligen 2015, samt om det 2011 nedlagda projektet Mars 500. Jag skrev något i redigeringskommentaren, men det är nu möjligt att det går att missa. Jag gjorde nu även en blänkare på diskussionssidan - men behövs det verkligen tydligare information i själva mallen också?FBQ (diskussion) 1 maj 2022 kl. 18.13 (CEST)

Instämmer. Jag börjar fundera i banor som att (vettig) motivering skall krävas i denna mall. Och att efter det en manuell genomgång görs av mallar utan motivering för att antingen radera dem eller komplettera texten Yger (diskussion) 1 maj 2022 kl. 18.35 (CEST)

Skriv alltid en motivering i mallen. Den motiveringen kan vara "se disk", om man hellre vill skriva på diskussionsidan. Helt OK att skriva i redigeringskommentaren också, men aldrig enbart. Och även om det verkar självklart just när mallen läggs till skriv bara "datum för planerade uppdrag har passerats" tex, LittleGun (diskussion) 2 maj 2022 kl. 09.25 (CEST)

Jag anser att det är mycket viktigt att signalera att en artikel inte är uppdaterad. När jag lägger in mallen är det alltid uppenbart för den som läser texten att den är inaktuell. Jag anser att den fyller en funktion och bör användas mer istället för att avskaffas. Tostarpadius (diskussion) 1 maj 2022 kl. 20.42 (CEST)

Att lägga in den enbart för att man vet att något är inaktuellt utan att detta framgår av texten är däremot orimligt. Den måste motivera sin existens även för den oinsatte. Tostarpadius (diskussion) 1 maj 2022 kl. 20.47 (CEST)

Ja eller hur? Larske (diskussion) 1 maj 2022 kl. 20.57 (CEST)

Längst ned i artikeln talas om ett arrangemang 2013 som om det ligger i framtiden. För mig visar det att behovet av uppdatering är uppenbart. Tostarpadius (diskussion) 1 maj 2022 kl. 21.05 (CEST)

jag mig som jobbar med att åtgärda är det alls inte självklart. Inte ens när du nu ger mig tips om det Yger (diskussion) 1 maj 2022 kl. 21.16 (CEST)

Bra att veta! Uppdateringsbehovet fanns i det fallet redan 2015. Jag har länge bekymrat mig över att detta bara växer och därför slängt in dessa mallar så fort jag upptäckt något som i mina ögon är uppenbart. Jag har aldrig ens tänkt tanken att det skulle krävas en motivering. Däremot tar jag inte illa upp om jag blir tillfrågad efter sju år. Sista meningen i artikeln är skriven på ett sätt som antyder att mästerskapet kan komma att spelas där. Jag har ingen aning om så verkligen blev fallet. Tostarpadius (diskussion) 1 maj 2022 kl. 23.44 (CEST)

Wikifika Stockholm... IRL...

Åhléns City-huset med servering högst upp.

Efter mer än två års uppehåll, blir det åter en wikifika i Stockholm. Vårt "gamla" ställe har slagit igen så vi får prova oss fram bland fikaställen - vi börjar med serveringen på översta våningen i Åhléns City-byggnaden, och diskuterar sen var vi träffas nästa gång. Det blir dessutom start på en onsdag denna gång. Även framtida träffdatum får vi diskutera.

Var: Serveringen vid rulltrappan på översta våningen i Åhléns City-byggnaden, Klarabergsgatan 50. Hiss finns, närmaste ingången till dessa ligger på Mäster Samuelsgatan 57. T-banestation T-Centralen har uppgång precis vid Åhléns City, och Centralstationen ligger inte långt ifrån.

När: Onsdagen 4 maj från kl 18.00.

Observera: Ny veckodag & ny plats. + Att fikat kan behövas ställas in med kort varsel. Så håll gärna ett öga på wikiträffsidan! (SE LÄNK HÄR)

Välkomna! // Zquid (diskussion) 2 maj 2022 kl. 15.19 (CEST)

Kul! Jag kommer gärna vid ett senare tillfälle, men just denna gången passar det inte. Belteshassar (disk) 2 maj 2022 kl. 16.04 (CEST)

Planen var att komma, @Zquid, men jag har fått ett jobb i Riga denna vecka och kan därför inte komma. Hoppas ändå det blir bra uppslutning och ni får trevligt. MVH Adville (diskussion) 2 maj 2022 kl. 16.12 (CEST)

Jättebra intiativ! Jag kan tyvärr inte på onsdag heller. Men sen så! LittleGun (diskussion) 2 maj 2022 kl. 16.20 (CEST)

Namn på personer från Azerbajdzjan

Finns det någon nu gällande konsensus för hur personnamn på personer från Azerbajdzjan skall skrivas? Ser att det används både azerbajdzjanska, transkriberingar från azerbajdzjanska till svensk standard och engelsk standard, samt även transkriberingar från kyrillisk ryska till både svensk och engelsk standard. Samt andra jag helt inte är säker på var de kommer ifrån. Ett exempel kan ses i [Lista över Azerbajdzjans presidenter], där de senare med artiklar skrivs på azerbajdzjanska, men de två tidigare vare sig skrivs på azerbajdzjanska eller med svensk transkribering. (Vilka är, Ayaz Mütəllibov: Ajaz Mütällibov samt Əbülfəz Elçibəy: Äbülfäz Elsjibäj.) Säger inte att det är lätt, eftersom språket varierande skrivits med både arabiska och kyrilliska bokstäver innan man i Azerbajdzjan konsekvent infört latinska alfabetet, men just därför desto större anledning att ha nåt att kunna luta sig emot. Logjohn (diskussion) 25 april 2022 kl. 12.43 (CEST)

Ja, det är lite rörigt… Kanske skulle vi göra som de gör i EU? Deras översättarmanual för stavning av "konstiga språk" länkas till i artikeln kazakiska och kan nås här. På sid 85 står följande, angående Azerbajdjan. "Officiellt språk är azerbajdzjanska (el. azeriska) som numera skrivs med det latinska alfabetet efter att till ganska nyligen ha skrivits med det kyrilliska alfabetet. Vi använder de azerbajdzjanska namnen och om möjligt den specifika bokstaven ı (i utan prick) och med den förenklingen att tecknet ə skrivs ä /…/". Mina två gopik. Paracel63 (diskussion) 25 april 2022 kl. 13.48 (CEST)

Att följa EU:s översättarmanual låter vettigt, i alla fall om ingen hittar någon auktoritet som säger annat. Boivie (diskussion) 25 april 2022 kl. 16.47 (CEST)

Det är rörigt på svwp eftersom det spretar i nuläget. Med konsensus kan man tryggt lägga upp artiklar och redigera utan att känna tvekan, samt även kunna ha denna att hänvisa till om oklarheter skulle uppstå. Eftersom det är ett latinskt alfabet föreslår jag därför att det främst används, med svensk transkribering som god tvåa. De ovanliga bokstäverna framstår då inte lika besynnerliga för svensktalande, när det visar sig att exempelvis "Əə" är likt vårt Ää. Logjohn (diskussion) 25 april 2022 kl. 21.05 (CEST)

Hade sett fram emot lite mer input i den här frågan, det dyker hela tiden upp relaterade artiklar med motstridiga stavningar i artikelrubrik och löptext härinne. Exempel: Det azerbajdzjanska distriket Tərtər Rayonu, vars huvudort kallas Terter (inte Tərtər, eller för den delen svenska transkriberingen Tärtär). Användar- eller botskapade, det finns mycket att ta itu med, med stöd av gemenskapen, det vill säga. Logjohn (diskussion) 1 maj 2022 kl. 20.28 (CEST)

Namnsättningen har blivit lite rörig, bland annat till följd av Lsjbot. Jag tycker gott att vi kan följa EU:s översättarmanual, finns här i en nyare upplaga om Azerbajdzjan på sid 32 och 107. YesDi (diskussion) 1 maj 2022 kl. 20.59 (CEST)

Tack! Ur användarsynpunkt på svwp blir det besvärligt att de beslutat sig för att bara delvis byta ut vissa tecken (Əə till Ää, t ex), men inte resten. Förstår resonemanget, absolut, men det lär ju inte öka på beredvilligheten härinne att ge sig på att försöka reda ut i härvan. Se nu även att den av dem rekommenderade äldre formen för presidenten Gejdar Alijev här byttes 2012 och flyttades till nuvarande Heydər Əliyev 2015, det kan bli många redigeringskonflikter framöver. Logjohn (diskussion) 1 maj 2022 kl. 21.32 (CEST)

Jag ansluter mig till dem som förespråkar att följa EU. Rådande godtycke bör inte få fortgå. Tostarpadius (diskussion) 2 maj 2022 kl. 20.57 (CEST)

Tycker också det låter vettigt. Skulle kanske kunna komplettera Wikipedia:Återgivning av främmande språk och Azerbajdzjanska#Alfabet baserat på informationen här för att få bättre genomslag? Just att ə misstas för e är lätt hänt om man är ouppmärksam eftersom resten av alfabeter är det vanliga latinska. Jag har själv gjort det misstaget. Gunnar Larsson (diskussion) 2 maj 2022 kl. 23.19 (CEST)

Ett av ortsnamnen som nämns som exempel i manualen, Mingäçevir (enl. EU-manualen) har tidigare flyttats till det helt azeriska Mingəçevir, så jag kan inte justera rubriknamnet genom flyttning. Det ser också ut som att Lsjbot skapat kategorin [Kategori:Orter i Mingätjevir], så där finns ytterligare en transkriberingsvariant. Ser också att två användare börjat redigera bland annat azeriska namnformer nu, den ene är känd Användare:RoMex, den andre verkar okänd Användare:31.200.13.130. Logjohn (diskussion) 3 maj 2022 kl. 15.05 (CEST)

Nu är ytterligare en icke-svenskspråkig användare inne och gör namnredigeringar i artiklar om Azerbajdzjan, här: Mq'invari Lekhziri, och det är inte den första gången detta skett sedan jag öppnade denna frågan. Har all förståelse att det kanske inte precis kliar i fingrarna att börja massredigera alla dessa artiklarna - men uppenbarligen gör det så hos andra, uppenbarligen mindre lämpliga användare. När vi inte agerar, och/eller reagerar, blir det bara en ännu större härva att behöva reda ut i slutändan. Vilket var hela meningen med att öppna spörsmålet här i Bybrunnen.Logjohn (diskussion) 18 maj 2022 kl. 17.34 (CEST)

Kvalitetsmätningen maj

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %
2024-09-01	30	118	70	16	59	0	23	301	382	2	150	343	428	2 207	0	4 129	64 065	68 194	2,63 %
2024-10-02	32	153	75	20	68	0	30	305	401	0	153	351	431	2 222	0	4 241	64 234	68 475	2,64 %
2024-11-02	35	126	75	21	66	1	39	285	361	0	157	295	432	2 232	0	4 125	64 435	68 560	2,64 %
2024-12-01	35	136	76	21	70	1	27	268	366	2	163	295	433	2 245	0	4 138	64 763	68 901	2,65 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

ner i Subst och glob, lite upp i övriga Yger (diskussion) 1 maj 2022 kl. 05.11 (CEST)

Nyfiken fråga, är det fler som lägger till mallar för att källor saknas eller skrivs det otroligt mycket som saknar källa? Helt enkelt varför är kategorin källor ökande?NnieAndersson (diskussion) 1 maj 2022 kl. 12.29 (CEST)

Skulle säga att vi mallar fler av våra gamla artiklar som saknar källor, det var inte lika höga krav förr. T.ex. Kategori:Artiklar som behöver källor 2022-04 har flertalet motorvägar skapade för många år sedan som nyligen mallats. --Fredde^✔ 1 maj 2022 kl. 14.42 (CEST)

Jag har skrivit till @Wikirenen och bett honom skriva varför de ishockeyspelarna han skapar är relevanta, eftersom nästan alla artiklar är suvstubar. Jag har även raderat en del av dem, även om de kanske är relevanta. Det räcker inte att skriva moderklubb (som kan vara en division 5 klubb), utan även lägga till att spelaren varit med i landslaget eller allsvenskan eller så (vilket också står i den källan han använder). Han har fortfarande inte svarat på min kommentar på hans diskussionssida (och det är påpekat tidigare med), men oavsett så ämnar jag fortsätta radera dessa substubbar denna vecka då relevansen inte är klar i den befintliga texten - en van wikipedian skall inte skapa halvfärdiga artiklar en masse, och förvänta sig att vi andra skall fylla på ur den källa han använt för att få upp artiklarna så de visar relevans. Adville (diskussion) 1 maj 2022 kl. 18.04 (CEST)

@Fredde 99: Det betyder alltså att egentligen är "bra" att den siffran är ökande under en period för att sedan förhoppningsvis sjunka. Kan man tänka så utifrån din kommentar?NnieAndersson (diskussion) 1 maj 2022 kl. 18.17 (CEST)

@NnieAndersson, exakt så kan man tänka. Jag tycker egentligen att vi skulle massmalla alla artiklar som helt saknar rubrikerna "källor" eller "referenser" med "källa behövs". Då går det snabbare att uppnå att det kan avta med kb... och det ger en mer rättvis bild för läsare och statistiken. (Enligt mig) Adville (diskussion) 1 maj 2022 kl. 18.54 (CEST)

@Adville, troligtvis sant. Jag tänker som du.NnieAndersson (diskussion) 1 maj 2022 kl. 19.10 (CEST)

Vad är det för problem nu då? Ska ni leka Wikipedia-poliser igen? ;) WikiRenen (diskussion) 2 maj 2022 kl. 05.15 (CEST)

Det är ett välkänt problem, WikiRenen, nämligen att rätt många artiklar i uppslagsverket saknar källor. Det har blivit allt bättre med åren, men det är fortfarande ett problem som påverkar trovärdigheten och kvaliteten, eller hur!? Deryni (diskussion) 2 maj 2022 kl. 06.58 (CEST)

@WikiRenen, istället för att skriva ironiskt på min diskussion skulle det vara bättre du ser de långa inlägg jag skrivit på din diskussion där jag förklarat varför du skall skriva vad som gör en artikel relevant. Jag lade ner ganska mycket tid för att förklara med exempel. Du har ju källan som du kan utgå ifrån. Jag har även gett dig några veckor så du kunde fixa till detta och sagt det går att återskapa de du gjort så du kan lägga till vad som gör dem relevanta. Att skriva en artikel som bara säger "Kalle Karlsson var en professionell ishockeyspelare vars moderklubb var SGIF" och sedan ha en källa på det visar inte relevans. Kalles relevans ligger i att han spelat i AIK, inte i en Sölvesborgsklubb när han var 14 år gammal. Dessa saker skall läsaren inte tvingas gå in i källor för att förstå, utan du skall skriva det direkt. (Kalle Karlsson är bara ett exempelnamn taget ur luften) Att jag till slut fick ett svar från dig nu antar jag ärför att jag i natt raderade ytterligare 10 substubar och pingade dig på bybrunnen. Jag hoppas vi kan ha en konstruktiv diskussion på din diskussionssida istället. Mvh Adville (diskussion) 2 maj 2022 kl. 09.17 (CEST)

Håller med ovanstående angående "Källor saknas"-kategorin. Kategorin växer för att vi sedan cirka 10 år tillbaka anser att det är ett absolut minimum att ha minst en källa i en ny artikel. Nästan alla artiklarna i kategorin är skapade på 00-talet. Förutom de mallade artiklarna finns sannolikt ytterligare cirka 100 000 käll-lösa artiklar som inte är mallade. Jag skulle gissa att ökningstakten minskar när vi närmar oss 100 000 mallade artiklar. Så dags lär vi nog ha betydligt färre än 50 000 käll-lösa artiklar. Med nuvarande ökningstakt för kategorin kommer detta att ske cirka 2032 (om tio år). Vi får se då, om jag har rätt. Paracel63 (diskussion) 3 maj 2022 kl. 00.31 (CEST)

Ska inte gamla mallar museimärkas?

Förbätterlig håller på att storstäda bland gamla mallar och lägger begäran om att de ska snabbraderas. Mallarna har blivit raderade av administratörer men ska inte mallarna egentligen museimärkas och läggas i Kategori:Mallar som inte längre används? DIEXEL (diskussion) 25 april 2022 kl. 11.35 (CEST)

Obs! Dessa redigeringar avser endast stubbmallar. Jag var själv inställd på att museimärka, men har istället raderamärkt, dels eftersom jag såg att andra användare hade gjort så, dels för att inga administratörer har protesterat sedan jag började. Förbätterlig (diskussion) 25 april 2022 kl. 11.42 (CEST)

Jag har raderat då jag sett dem komma på snabbradera då jag trodde det var ok. Var lite tveksam först, men trodde det var diskuterat.

Avvaktar tills detta är utrett. Adville (diskussion) 25 april 2022 kl. 12.05 (CEST)

Såhär ser tidigare versioner ut när en stubbmall är borttagen: Tidigare version av Ekån, Viskan

Något liknande sker när tidigare versioner länkar till borttagna bilder. Det blir nog snyggare med stubbmallarna kvar, men är det skäl nog att behålla dem? De är väldigt många. Finns det andra skäl? Förbätterlig (diskussion) 25 april 2022 kl. 12.22 (CEST)

Med tanke på det städprojekt som Boivie bedrivit med 100-tals av raderade stubbmallar så är det lite sent att nu ta upp diskussionen igen. Någonstans under det senaste året så har detta diskuterats, om jag inte minns helt fel. Länk till raderingsloggen: [1]. Kitayama (diskussion) 25 april 2022 kl. 12.35 (CEST)

Se även Användardiskussion:Boivie#Radering_av_mallar. Kitayama (diskussion) 25 april 2022 kl. 12.39 (CEST)

Det är kanske inte så farligt att mallarna tas bort, eftersom det inte påverkar de arkiverade versionernas utseende och funktion i särskilt hög grad.

Kan man se radering som praxis vad gäller stubbmallar? Eller borde jag använda {{Historisk mall}} istället och bara anmäla tomma stubbmallkategorier till snabbradering? Förbätterlig (diskussion) 25 april 2022 kl. 15.50 (CEST)

Jag har gått över till att märka ej längre använda stubbmallar med <noinclude>{{Historisk mall}}</noinclude> tills vidare. Tömda stubbkategorier raderamallar jag. Förbätterlig (diskussion) 28 april 2022 kl. 12.05 (CEST)

Går det att få fram en lista på de mallar som har raderats i strid med praxis? Plumbum208 (diskussion) 28 april 2022 kl. 13.12 (CEST)

Praxis det senaste året har varit att stubbmallar som inte längre används har raderats. En lista som inkluderar många av dem är min raderingslogg. Boivie (diskussion) 28 april 2022 kl. 15.02 (CEST)

@Boivie: Jag såg nu att Kitayama redan lagt in en länk till din raderingslogg. Det var mycket mer omfattande än jag kunnat föreställa mig. Jag ser inte att det tidigare har diskuterats någon ändring av praxis annat än i inlägget på din diskussionssida. I Wikipedia:Raderingar står det fortfarande "Mallar raderas sällan helt och hållet eftersom de ofta finns inkluderade i äldre sidversioner". Något diskussion om undantag för stubbmallar har inte tagits upp där. Plumbum208 (diskussion) 28 april 2022 kl. 17.08 (CEST)

Riktlinjen är formulerad på ett sätt som medger undantag. Den förklarar även varför mallar oftast inte raderas: "På grund av att det kan vara svårt att genomskåda vilka konsekvenser det får att redigera eller radera en mall som är inkluderad på många ställen kan det vara lämpligt att 'museimärka' mallen."

Detta gäller ju inte stubbmallar. Vi vet att det bara blir en rödlänk i botten av sidan. Det är en annan sak med mallar som visar hur artiklar och sidor i andra namnrymder tidigare har sett ut och fungerat. Förbätterlig (diskussion) 28 april 2022 kl. 17.40 (CEST)

Jag håller väl i och för sig med om argumentet att stubmallar inte alls på samma sätt för med sig oanade konsekvenser för hur tidigare sidversioner visas. Däremot kan jag tycka att det rent generellt, även för stubmallar, finns en vits i att kunna visa sidors tidigare utseende rakt av utan en rödlänk i botten av sidan. Jag ser dessutom inte någon direkt nytta med att mallarna raderas. Jag förordar därför att även stubbmallar museimärks istället för att raderas. När det gäller de som redan har raderats så tycker jag väl inte att vi ska gå tillbaka och återställa alla bara för att museimärka dem men jag ser gärna att den principen tillämpas fortsättningsvis. Rasmus ²⁸ 28 april 2022 kl. 18.30 (CEST)

Man kommer ändå inte kunna visa sidor exakt som de såg ut, eftersom mallar ändras, bilder raderas, röda länkar blir blå, gränssnittsutseende (CSS) ändras. Jag tycker att stubbmallandet, likt åtgärdsmallar, inte är en del av artikeln, utan en form av metadata. Och då ger en röd länk till en stubbmall i historiken samma information som en oraderad mall. Boivie (diskussion) 29 april 2022 kl. 07.42 (CEST)

Nej, det är ju naturligtvis riktigt, jag uttryckte mig nog lite slarvigt när jag skrev "rakt av". Jag tycker dock ändå att stubmallarna ska vara kvar. Samtidigt förstår jag faktiskt inte riktigt syftet med att radera mallarna, ni som förordar detta får gärna utveckla detta. Är det något jag missar? Rasmus ²⁸ 29 april 2022 kl. 14.18 (CEST)

En lista med mallar som raderats under det senaste året, med raderingskommentarer, finns här i Sandlådan.

-- Larske (diskussion) 28 april 2022 kl. 18.45 (CEST)

Jag instämmer i att stubbmallarna inte bör raderas och vill t o m gå så långt att de som redan hunnit försvinna återställs. Tostarpadius (diskussion) 29 april 2022 kl. 09.48 (CEST)

Om mallar återställs måste de samtidigt museimärkas. Även omdirigeringar till dem måste hittas och återställas. Förbätterlig (diskussion) 29 april 2022 kl. 11.07 (CEST)

Självklart. Tostarpadius (diskussion) 29 april 2022 kl. 11.54 (CEST)

Formateringsmallar ska inte raderas eftersom information på gamla versioner av sidor som använt dem då går förlorade. För stubmallar tycker jag dock precis tvärt om. Den kan raderas eftersom ingen formatering eller information då fösvinner. /ℇsquilo 29 april 2022 kl. 12.05 (CEST)

Oavsett vart denna diskussionen leder, kan vi inte vara överens om att inte lägga några stubbmallar till snabbradering under pågående diskussion? Nyss rök biblioteksstubbar knnan jag hann ta bort snabbraderingen. Det var @Edaen som raderade, men ingen kritik för det. Alla har inte sett denna diskussion. Adville (diskussion) 29 april 2022 kl. 14.04 (CEST)

(Redigeringskonflikt)

Först tack till Larske för listan. Jag har grävt lite längre tillbaks i raderingsloggen och hittat ungefär lika många till. Det rör sig om drygt 800 raderingar, de allra flesta utförda av Boivie. När jag frågade efter en lista trodde jag att det rörde sig om betydligt färre och tänkte ta på mig att utföra återställningen, men nu måste jag nog fundera lite mer och ta sats innan jag eventuellt sätter igång.

Användare:Adville/Projekt stubbar har fungerat som en, något undanskymd, projektsida för städning av stubbmallar. När jag läser den sidan, och dess diskussionssida, kan jag inte hitta radering i någon annan betydelse än att ta bort mallanrop ur artiklarna. Jag frågar en gång till: har det varit någon diskussion om konsensus innan denna massradering drog igång?

Det som är viktigast för mig är att vi ska värna vårt arbetssätt baserat på konsensus och inte utföra fullständigt onödiga raderingar som dessutom strider mot en gällande riktlinje. Plumbum208 (diskussion) 29 april 2022 kl. 14.09 (CEST)

@Adville: Mall:Biblioteksstub är kvar. Det var bara den tomma Kategori:Biblioteksstubbar som raderades. Förbätterlig (diskussion) 29 april 2022 kl. 14.23 (CEST)

För att det ska vara möjligt att ta ställning för museimärkning eller radering så måste båda vägvalen motiveras tydligt. Riktlinjen är inte kategoriskt formulerad. Riktlinjer och praxis är aldrig heliga självändamål utan behöver motiveras även de. Förbätterlig (diskussion) 29 april 2022 kl. 15.01 (CEST)

Huvudregeln är att mallar som tagits i bruk aldrig bör raderas. Detta för att det så långt möjligt skall gå att utläsa med hjälp av historiken hur en artikel sett ut vid olika tillfällen. Ett undantag kan därför vara om de endast använts i artiklar som inte längre finns kvar. Då faller motiveringen bort. Tostarpadius (diskussion) 29 april 2022 kl. 15.04 (CEST)

Huvudregel enligt vem? Under Wikipedia:Raderingar#Mallar står det:

Mallar raderas sällan helt och hållet eftersom de ofta finns inkluderade i äldre sidversioner. De kan istället få ett helt tomt innehåll eller omdirigeras till någon annan mall. På grund av att det kan vara svårt att genomskåda vilka konsekvenser det får att redigera eller radera en mall som är inkluderad på många ställen kan det vara lämpligt att "museimärka" mallen.

Det står ingenting om att utseendet måste bevaras. Tvärtom föreslås tomt innehåll eller omdirigering till annan mall. Konsekvenserna av att radera stubbmallar är, som sagt, inte svår att förutse; det blir inte svårare konsekvenser än när artiklar raderas från Wikipedia eller bilder från Commons. Förbätterlig (diskussion) 29 april 2022 kl. 15.14 (CEST)

@Plumbum208: Det egenprojektet handlar enbart om att ta bort stubbmä3knkngen ur stubbar (och samtidigt kontrollera artikeln), inget om att radera. Jag har tömt många kategorier, men eftersom det var jag aom tömde har jag inte viljat radera kategorin, utan låtit "någon annan" lägga den på snabbradering och därefter raderat. Detta för att inte göra allt själv och så blir det fel.

@Förbätterlig: jag som är ute och cyklar. Har inte ens funderat på att det fanns både ex kategori:biblioteketsstubbar och mall:biblioteketsstubbar. Adville (diskussion) 29 april 2022 kl. 15.47 (CEST)

@Förbätterlig: Mycket märkligt att tömma mallen. Det har jag inte sett någon diskussion om. Däremot bör den museimärkas för att markera att den inte längre är i bruk. Tostarpadius (diskussion) 29 april 2022 kl. 16.07 (CEST)

Har en kategori tömts avsiktligt är det den som tömt kategorin som bäst kan motivera varför det gjordes. Därför är det bäst att den som tömmer kategorin också raderar eller anmäler den för radering. Andra användare som råkar på den tömda kategorin kan ofta bara se att kategorin är tom och använda standardmotiveringen "tom kategori". Även om det är en giltig anledning för radering så är det mycket mer informativt med en raderingskommentaren säger varför kategorin tömts. (Just stubbkategorier kanske går att motivera bättre även av andra än kategoritömmaren.) F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 29 april 2022 kl. 17.09 (CEST)

@Adville: Ursäkta att jag inte var tillräckligt tydlig. Din formulering "ta bort stubbmärkningen" är tydligare och det är så jag hela tiden uppfattat avsikten med ditt projekt, som flera andra hängde på. Jag bara dubbelkollade nu att jag inte hade missat något. Plumbum208 (diskussion) 29 april 2022 kl. 17.17 (CEST)

@F.d. 82.212.68.183: Nu när jag börjar veta vad som gäller så kan jag radera kategorin direkt om jag tömmer en. Dock så har jag ändrat strategi sedan jag tömde kategori för kategori. Jag använder petscan och tar bort stubmärket i de största stubbarna först. Då ser jag inte om jag tömmer en kategori eller inte. Just nu är den största stubben ca 3800 bytes. Ibland kommer det stora när någon gör en utökning och missar stubbmärket i slutet. Med det sagt så skall jag kolla bättre om jag tömmer någon kategori. Adville (diskussion) 29 april 2022 kl. 19.07 (CEST)

Du behöver inte lägga tid på att kolla om du tömmer en kategori. Den dyker upp på listan över tomma kategorier inom tre dagar och då tar oftast Bruno Rosta eller undertecknad hand om den. Ingen risk att tomma kategorier ligger och skräpar. Kitayama (diskussion) 29 april 2022 kl. 19.12 (CEST)

@Kitayama, har du länk till den listan. Den har jag missat. Adville (diskussion) 29 april 2022 kl. 19.24 (CEST)

Special:Oanvända kategorier Kitayama (diskussion) 29 april 2022 kl. 19.56 (CEST)

Jag vill minnas att det var gamla utdaterade projektsidor som Museimärktes. Mallar däremot märktes upp som ersatta eller som historiska som fallit ur bruk.

Jag kan förstå att just dessa mallar inte fyller mycket syfte, då de aldrig haft något innehåll som behöver visas upp. (De har inga parametrar.) Men skulle det som kompromiss vara möjligt att omdirigera de raderade mallarna till Mall:Stubbmall istället för att återställa? Testkonto 42 (diskussion) 29 april 2022 kl. 16.34 (CEST)

Intressant förslag, fast i så fall tycker jag {{Stub}} är ett bättre mål för omdirigeringen. Plumbum208 (diskussion) 29 april 2022 kl. 17.17 (CEST)

Jag förstår inte argumentet att mallar ska behållas för att de finns i gamla artikelversioner. Det är ju ändå inte en korrekt visning av den gamla artikelversionen. Låt oss säga att en artikel skapades 2018 och ändrats ett antal gånger sen dess. I artikeln finns en mall som skapades 2018 och som har ändrats ett antal gånger sedan dess. Om jag tittar på en artikelversion från 2018, ser jag då den mallversion som användes då? Nej, jag ser den aktuella versionen. Jag kan alltså inte utifrån historiken se exakt hur den gamla artikelversionen såg ut för användaren 2018. I mina ögon är det därför det argumentet för att behålla mallar nonsens. Det kan finnas andra argument för att behålla historiska mallar, t ex om de innehåller kod som kan återanvändas. Jag anser därför att det är rätt att radera stubbmallarna och därtill hörande kategorier. Kitayama (diskussion) 29 april 2022 kl. 17.29 (CEST)

nonsen är att ta i men hela Wikipedia är väl "feldesignat" med löst kopplade system där mallar är en del men även när man kopplar exempel bilder eller hämtar data from Wikidata där dessa system har "egen" versionshantering dvs, du kan ladda upp nya versioner av bilder/ ändra datat i Wikidata men i Wikipedia artikeln pekar vi inte på versionen utan på objektet... på gott och ont... borde gå enkelt att hämta alla versioner vid ett visst datum... - Salgo60 (diskussion) 30 april 2022 kl. 18.55 (CEST)

Omdirigering till {{Stub}} är väl i allt väsentligt detsamma som radering, med den skillnaden att mallhistorikerna bevaras och de gamla artikelversionerna blir lite snyggare, men med den likheten att de obsoleta kategoriträden försvinner helt. Låter väl bra? Förbätterlig (diskussion) 29 april 2022 kl. 17.51 (CEST)

Vissa mallar, som t.ex. faktamallar och mallar för källhänvisningar, kan ofta göra ett ganska bra jobb även om de ändras. För sådana finna det en klar poäng i att inte radera eller blanka mallen utan bara lägga in ett meddelande om att mallen inte skall raderas.

andejons (diskussion) 29 april 2022 kl. 18.16 (CEST)

En fördel med att ta bort stubbmallarna, har jag märkt nu, är att de då inte kan läggas in på nytt efter att de avskaffats. Förbätterlig (diskussion) 4 maj 2022 kl. 12.16 (CEST)

Det gäller för alla mallar att de inte kan användas om de är raderade, men det är inte skäl nog att förändra vår praxis att behålla dem även om de tagits ur bruk och återställa dem om de ändå försvunnit. Tostarpadius (diskussion) 4 maj 2022 kl. 13.09 (CEST)

Men inte alla mallar används i lika stor utsträckning som stubbmallarna. Jag påstod dock bara det jag påstod, inte att det dessutom skulle vara skäl nog att radera dem. Förbätterlig (diskussion) 4 maj 2022 kl. 13.25 (CEST)

Förtjänar inte Partiet Nyans en egen artikel

Förtjänar inte Partiet Nyans en egen artikel med tanke på att Partiet Nyans kandiderar till riksdagen och börjar synas mer och mer i samhällsdebatten? Idag omdirigerar "Partiet Nyans" till en artikel om dess partiledare. FWIlkens (diskussion) 2 maj 2022 kl. 20.51 (CEST)

Nej vi har haft detta uppe mycket inför de olika valen. För artikel krävs mandat i någon församling eller ordentligt stor uppmärksamhet under mycket längre tid än inför ett val. Yger (diskussion) 2 maj 2022 kl. 20.53 (CEST)

Konstigt att t.ex. Partiet Vändpunkt har en egen artikel. Tillämpas olika relevanskriterier beroende på vad det rör sig om för parti? FWIlkens (diskussion) 2 maj 2022 kl. 22.06 (CEST)

Trist med korkad retorisk fråga. Eller halmdocka om du så vill. Den skapar ingen grund till ett gott samtal. Surt. I synnerhet från någon som så många gånger felaktigt, men åtminstone i god tro, förklarat för den fungerande gemenskapen hur Wikipedia ska drivas. Diskutera öppet och ärligt, inte för att vinna en debatt. Tänk samtal och diskussion, tänk vägning av argument. Inte retorik och slagfärdighet. Lycka till! LittleGun (diskussion) 3 maj 2022 kl. 00.00 (CEST)

Jo, jag kan hålla med om att det inte alltid råder konsekvens rörande denna sorts artiklar och därför är frågan fullt relevant. Här finns t ex artikel om Kalle Anka-partiet, som mig veterligen inte ännu har några mandat (mer än i Ankeborg möjligen..), så någon tydlig enhetlighet finns mig veterligen inte riktigt, utan det tycks mig som om de flesta små partier trots allt har någon liten artikel och det är helt okej för min del. Jag håller med om att Nyans mycket snart kommer att få allt mer uppmärksamhet med annalkande val och ökande spänningar, koranbränningar och annat i samhället, så jag röstar absolut för en artikel i en nära framtid. Något annat kommer att se konstigt ut. Bemland (diskussion) 3 maj 2022 kl. 00.33 (CEST)

Jag menar att principen är att Wikipedia inte ska användas som marknadsföring för ännu inte etablerade partier. Detta är formulerat på flera sätt i WP:Vad Wikipedia inte är, tex WP:Kristallkula och Inget propaganda- eller reklammedium. När det gäller Partiet Vändpunkt så ville ett antal personer radera artikeln, så den är verkligen "på gränsen". Dock har de ställt upp i EU-parlamentsvalet 2019, fick 0,12%, och huvudpersonerna är i flera fall EU-parlamentariker, och partiet har sär-redovisats av några opinionsinstitut. Artikeln "släpptes in" först efter EU-valet.

Vad gäller Nyans så finns ännu inte något sådant "kvitto" på väljarintresse. Som en motfråga: kan ni nämna någon ytterligare företrädare för Nyans som fått oberoende omnämnanden än Mikail Yüksel? Mitt svar är nej (men låter mig gärna överbevisas av lämpliga exempel) och då tycker jag det är lämpligt att tills vidare samla infon om "Nyans" i MY:s artikel, och det finns ju en hänvisning dit från uppslagsordet "Partiet Nyans". / Anhn ✎ 3 maj 2022 kl. 04.01 (CEST)

Jag menar att vi bör hålla fast vid våra principer och inte tillåta någon artikel före valet. Vi skall inte fungera som marknadsföring för något parti, men de etablerade har en plats i kraft av sin historia. Vi har ju också med rätta artiklar om partier som inte längre är aktiva. När detta är sagt kan jag inte låta bli att reflektera över hur vi skulle ha agerat 1991, om Wikipedia funnits då. Hade vi kunnat stå emot trycket att ge Ny demokrati en artikel? Det kan vara nyttigt att leka med tanken, men kontrafaktisk historieskrivning bör inte ligga till grund för dagens beslut. Kalle Anka-partiet får ju ses som en kuriositet och ibland kan vi tillåta oss att skriva om sådana. Tostarpadius (diskussion) 3 maj 2022 kl. 06.54 (CEST)

Än så länge tycker jag inte det finns något behov av en artikel, omdirigeringen till partiledaren och raderna där räcker. Partiet Vändpunkt hanterades på samma sätt innan EU-valet, trots att det skapades av en mångårig riksdagsman och fick med sig sittande parlamentariker.

AfS fick artikel före valet, liksom Medborgerlig Samling. Gällande AfS tycker jag det var självklart, det skapdes trots allt ur ett ungdomsförbund. I fallet Medborgerlig Samling var det fel.

Jag är inte förtjust i principer, och beroende på uppmärksamhet och vilka som är grundare så kan det bli befogat. Nu är det nog för nära valet, men Ny Demokrati tycker jag det hade varit helt rätt att ha artikel om innan valet 1991, med tanke på grundarna och inte minst opinionsundersökningarna som visade över 10% månaderna inför valet (oaktat den första infamösa opinionsundersökningen i Veckans Affärer).

Lyckas Nyans med något liknande, då ska de självklart ha artikel. LittleGun (diskussion) 3 maj 2022 kl. 07.54 (CEST)

Om något, oavsett om det är ett parti eller något annat får omfattande medial uppmärksamhet under en längre tid borde det i sig motivera en artikel oavsett övriga förutsättningar. Sen exakt var gränsen bör gå kan man diskutera, men tänker att Ny demokrati bör har varit tämligen solklart över gränsen. Gunnar Larsson (diskussion) 3 maj 2022 kl. 07.55 (CEST)

Jag tar inte ställning till om vi bör ha en artikel idag, men noterar att partiet omnämns allt oftare i samhällsdebatten. Vi får väl se vilken plats de får valdebatten, och vara redo att öppna upp för en artikel. Men jag tycker inte att "maknadsföringsargumentet" håller. Vi skriver för att läsarna ska få relevant kunskap om ämnen som de funderar kring. Det är det viktigaste. Artiklarna ska utformas neutralt. Det är inte vår sak att avgöra i vilken mån som själva förekomsten av en artikel teoretiskt sett kan gynna (eller missgynna) artikelämnets egna intressen. Jmf det journalistiska begreppet konsekvensneutralitet. Janders (diskussion) 3 maj 2022 kl. 08.14 (CEST)

Vi hade den diskussionen 2018 för Medborgerlig samling (2010-talet). Och när vi till slut skapade den var den mycket omskriven och med betydligt fler namn än grundaren. Trots av vi då dröjde så präglades artikeln alltför mycket av recentism, som först för någon veka rensades ut. Det är svårt skriva om det som är "nyheter". Vi behöver inte vara först Yger (diskussion) 3 maj 2022 kl. 08.18 (CEST)

Jag håller med Janders om att "Det är inte vår sak att avgöra i vilken mån som själva förekomsten av en artikel teoretiskt sett kan gynna (eller missgynna) artikelämnets egna intressen." Men, det är vår sak att slå ner på förekomster som endast framhärdas i marknadsföringssyfte trots att relevans inte visas, och att vi kan vara tydliga med att vi inte finns för att marknadsföra. Samt att det är lätt att trilla dit i recentism- och uppmärksamhetsfällan när det är nyheter.--LittleGun (diskussion) 3 maj 2022 kl. 08.27 (CEST)

Där är vi överens, LittleGun. Nyckelord: "...endast framhärdas i marknadsföringssyfte trots att relevans inte visas...". Därför bör relevansdiskussionen leva, även om vi närmar oss en valdag. Janders (diskussion) 3 maj 2022 kl. 08.36 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag kanske är färgad av att jag är engagerad politiskt. Det handlar inte om marknadsföring utan att Wikipedia ska uppfylla sitt mål om att vara ett uppslagsverk. Alla partier som ställer upp i ett allmänt val borde äga relevans kan jag tycka, särskilt när de börjar omnämnas i media och särskilt inför ett allmänt val. Partiet Nyans får 44.800 träffar på Google, så det är rätt uppenbart att partiet är av allmänt intresse. Jag förstår inte riktigt detta motstånd mot att folk ska kunna söka neutral information om ett parti på Wikipedia. Det är ju just det som är poängen med Wikipedia. Ett urval av artiklar: https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/det-gar-inte-att-tiga-ihjal-partiet-nyans/ https://www.mitti.se/ettsthlm/nytt-parti-vill-starka-muslimers-rattigheter/repvdv!UsUOPZ5@EXFKtPVWZczARQ/ https://www.mitti.se/nyheter/omstridd-partiledare-vill-ta-plats-i-stockholmspolitiken/repvdh!h1iWqZt@3qn6UEOYFQaYHw/ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/hundratals-samlades-for-manifestation-mot-koranbranningarna-i-malmo https://bulletin.nu/altstadt-om-koranen-blir-helig-enligt-lag-maste-den-censureras https://aip.nu/har-vill-partiet-nyans-ta-s-mandat/ https://www.gp.se/ledare/svenska-politiker-har-b%C3%A4ddat-f%C3%B6r-islamiska-partiet-nyans-1.65999093 https://www.dn.se/sverige/partiet-nyans-vill-bli-muslimers-rost-och-branna-ner-lars-vilks-konstverk-nimis/ https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hyresratter-islamofobi-och-forbud-mot-muhammedbilder-det-har-ar-partiet-nyans https://www.varldenidag.se/nyheter/muslimskt-parti-kan-locka-valjare-fran-s/repvbg!igVy0Cp9F5WC2G3qzutG5Q/ https://corren.se/nyheter/linkoping/artikel/omtalat-parti-etablerar-sig-vill-bli-muslimernas-rost-i-linkoping/rxe38dkj https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AL5yb5/partiet-nyans-koppling-till-hatkampanjen-mot-sverige https://sverigesradio.se/artikel/partiet-nyans-har-goda-chanser-att-komma-in-i-ett-par-kommuner FWIlkens (diskussion) 3 maj 2022 kl. 09.07 (CEST)

central för Wikipedia är att information är tillförlitlig, inte bara när informationen skapas utan även efter en tid. Ett nystartat parti som får uppmärksamhet inför ett val, Risken är stor att artikeln den inte längre uppdateras när valet är över och partiet går i bitar, som Ny demokrati. Då det nu är lätt googla fram info behöver vi inte tävla med nyhetsmedia. Men om ett år eller två sviker vi rollen som encyklopedi om det som står är pinsamt fel/inaktuellt. Yger (diskussion) 3 maj 2022 kl. 09.48 (CEST)

Japp. Och småpartier som kollapsar självdör bara, helt utan uppmärksamhet. Och det enda som finns kvar är en dåligt uppdaterad webbsida och några gamla oklara facebookinlägg. LittleGun (diskussion) 3 maj 2022 kl. 10.59 (CEST)

Jag tycker att ni överdriver risken för att en artikel om ett parti som ställer upp i ett riksdagsval kommer att bli "otillförlitlig" eftersom den, i händelse av att partiet kollapsar, kanske inte kommer att uppdateras med information om kollapsen. Den som är ängslig för detta kan lägga in mallen {{Bäst före}} med datum motsvarande till exempel nästa riksdagsval (2026) då artikeln givetvis kommer att behöva uppdateras med "vad som hände" mellan 2022 och 2026 och kontrolleras att det som står fortfarande stämmer. Detta för att säkerställa att artikeln inte glöms bort och blir "otillförlitlig" utan dyker upp på relevanta ställen i kategoriträdet Bäst före. Det går naturligtvis bra även med ett tidigare datum än 2026.

Alla källor/referenser i artikeln som är webbsidor, till exempel inom partiets webbplats, kan och bör arkiveras i Internet Archive så att de är läsbara även om/när till exempel partiets webbplats självdör och dess domän kanske tas över av någon spelsajt eller liknande som vi inte vill ha några länkar till. Det sista gäller för övrigt, med få undantag, alla referenser från Wikipedia till Internet som borde vara frysta/arkiverade för att undvika såväl länkröta ("link rot") som innehållsförskjutning ("content drift").

-- Larske (diskussion) 3 maj 2022 kl. 11.57 (CEST)

Jag har sett flera exempel på sådana sorgliga rester från föreningar och projekt, och något parti. Sånt som start flott med stora uppmärksamhet, stora planer och viss medial uppmärksamhet. Får se om jag kan leta upp något exempel vid tillfälle. LittleGun (diskussion) 3 maj 2022 kl. 15.21 (CEST)

Här är ett exempel: Muslimska mänskliga rättighetskommittén. Finns föreningen ens? LittleGun (diskussion) 3 maj 2022 kl. 15.27 (CEST)

Några funderingar utifrån ovanstående:

• Idén om att det krävs erhållna mandat för att få en artikel är en bra grund. Däremot är det ingen absolut regel. Det finns undantag!
• Politik är inte att bli vald, utan att förändra samhället. Det är lättare om man vinner val, men även förlorare kan påverka!
• I vissa politiska system kan inte nya partier vinna val, därför att demokratin är ofullständig eller korrupt. De kan ändå behöva uppslagsord!
• Andra skäl för att ett nytt parti behöver ett eget uppslagsord trots att de inte vunnit ett mandat ännu kan – enligt min mening – till exempel vara en stark medianärvaro, ägarskap av sakfråga/or, tydlig påverkan på samhällsdebatten, påverkan av andra partiers agerande och politik, starka utslag i opinionsmätningar, innovation av politik eller innovation av politiska arbetssätt.
• Garantier om framtida redigering och artikelvård kan aldrig vara ett krav för att starta en artikel. Essän Ingen användare har plikter ger en vink. Allt bygger på lust och frivillighet!
• Om en sorglig rest blir kvar går den alltid att radera senare – även om beständighet är ett bra krav kan något ha encyklopedisk värde vid en viss tidpunkt, för att sedan förlora det.
• Politik engagerar. Det är angeläget att vara extra ödmjuk och omsorgsfull. Därmed inte sagt att det är bra att vara feg!
• Det är bra att tänka på att Wikipedia inte är en marknadsföringskanal eller en nyhetsförmedling. Därmed inte sagt att det är bra att vara feg!
• Ovan nämns Ny Demokrati och Alternativ för Sverige som exempel på partier som kan motivera artiklar redan före de tagit mandat. Jag vill passa på att nämna Feministiskt initiativ, Junilistan, En Marche!, Stram Kurs och Femstjärnerörelsen som andra exempel på partier som var encyklopediskt relevanta innan de vann/förlorade sina första val.
• Om någon startar en artikel om ett nytt parti har vi en bra riktlinje för Raderingar. Den inleds Radering av en artikelsida skall ske när dess ämne eller innehåll i sin helhet strider mot centrala Wikipedias policyer och riktlinjer, i synnerhet riktlinjen Vad Wikipedia inte är." och beskriver även hur man motsätter sig föreslagna raderingar.

Med det sagt: baserat på grundmodellen om att vänta tills partiet vunnit mandat i allmänna val är det min personliga bedömning att Nyans inte motiverar en encyklopedisk artikel. Det saknas varaktighet, partiets agens sammanfaller framför allt med en enda fysisk person, vare sig politik eller övriga politiska partier har påverkats av Nyans i någon högre grad, och då kvarstår bara en viss medienärvaro för partiledaren. Åtminstone idag. Vem vet hur världen förändrats i morgon? OJH (diskussion) 3 maj 2022 kl. 15.47 (CEST)

Det finns undantag som Fi och AfS. Men de är just undantag, att bara skapa ett parti är inte tillräckligt. Och jo, beständighet är en mycket viktig del av relevans och skillnad mellan encyklopedi och nyhetstjänst. Det lirar inte med våra riktlinjer att det ju är roligt att skriva om nyhetsprylar och då finns relevans. Tvärtom! LittleGun (diskussion) 3 maj 2022 kl. 15.50 (CEST)

Jag håller med LittleGun om att nyhetsvärde och encyklopediskt värde är olika saker, och att beständighet är viktigt. Men beständighet är också ett relativt begrepp. Kvarter har varit beständigt relevant som uppslagsord inom samhällsplanering i ca 2000 år, med undantag av den mörka medeltiden. Kvarteret Svalgången, drygt 300 år gammalt, kan nog vara beständigt relevant ett tag till, inom ramen för Stockholms utveckling, bebyggelsehistoria mm. Kvarteret Skatan (TV-serie), som tillkom 2003, sjunger däremot sannolikt redan på sista versen. Ett otroligt uppskattat och omtalat program under 00-talet är definitivt relevant för en artikel, men dess relevans kommer kanske inte ens överleva sin egen 50-årsdag. Man får vara lite ödmjuk, diskutera med övriga Wikipedianer, och fundera på hur läget är idag. Beständighet är inte så beständigt trots allt... OJH (diskussion) 3 maj 2022 kl. 16.02 (CEST)

Absolut, och då har vi relevanskriterier. En långkörare från tidigt 60-tal är lika relevant som en långkörare från 00-talet. Sen är jag inte lika säker som du på att Kvarteret Skatan inte är relevant om 300 år. LittleGun (diskussion) 3 maj 2022 kl. 16.06 (CEST)

Nej, jag förstår inte heller OJH:s resonemang om att en TV-serie skulle i framtiden upphöra att vara encyklopediskt relevant. Utifrån en aktualitets- eller nyhetsbedömning är det förvisso sannolikt, men det är något helt annat än encyklopedisk relevans. Ricjac 4 maj 2022 kl. 09.59 (CEST)

Möjligt att det är ett dåligt exempel. Det jag försöker illustrera är att relevans inte är beständigt. Vissa saker blir allmänkunskaper, annat blir irrelevant. Men, det är verkligen inte min huvudpoäng! Jag hänvisar till min punktlista ovan, där finns mina bästa tankar. Kvarteren var bara ett mindre genomtänkt svar till LittleGun. OJH (diskussion) 4 maj 2022 kl. 11.07 (CEST)

"En gång relevant, alltid relevant" är en princip vi absolut inte får släppa. Att vi ibland omprövar bedömningar får inte bero på det enskilda objektet utan enbart på att vår allmänna syn på vad som platsar utvecklas med tiden. Att artiklar försvann i nya upplagor av gamla uppslagsverk berodde på utrymmesbrist. Tostarpadius (diskussion) 4 maj 2022 kl. 13.12 (CEST)

Topplänkar för långa sidor

Jag tänker återkommande på en saknad funktion på långa sidor/diskussionssidor som Bybrunnen, att det skulle vara till stor nytta om man hade kunnat lägga in länkar, som direkt för en upp till sidans topp med sökrutan och innehållsförteckningen istället för att behöva sitta och manuellt rulla sidan upp och ner. Ofta befinner man ju sig vid läsning/diskussion vid slutet av sidan eller har man via innehållsförteckningen landat på annat inlägg och vill man då överblicka andra inlägg är det alltid väldigt krångligt (alla är ju inte inne på dessa långa diskussionssidor regelbundet/dagligen). Kanske en sådan länk automatiskt kunde appliceras i slutet av sidan eller under varje rubrikartikel? Är det fler som känner igen sig?--Bemland (diskussion) 3 maj 2022 kl. 01.04 (CEST)

Jag känner faktisikt inte igen mig alls. Trots att det är en sån sak som jag brukar kunna önska. Men jag tycker det är jättelätt att snabbt skrolla upp till toppen genom att svepa snabbt över musplattan. Men jag är säker på t ex Nirmos kan snickra ihop en sån finness, en pil bredvid "följ" länken i rubriken som skickar upp en. Så jag tog mig friheten att pinga honom. LittleGun (diskussion) 3 maj 2022 kl. 08.09 (CEST)

Det finns vanliga Windowsfunktioner för detta (om du nu kör Windows, Bemland). Testa knappen home, som som förflyttar en högst upp på sidan. På samma sätt leder "end" en till längst ner på sidan. Det finns även knappar för att bläddra en sida/skärmvisning uppåt och neråt. --Hjordmån (diskussion) 3 maj 2022 kl. 08.17 (CEST)

För den som hellre använder musen än knappar på tangentbordet - alltså, det är allmänt smart att lära sig sitt tangentbord, det är snällare mot kroppen. Men om man använder mus med bläddringshjul är även det hjulet ganska praktiskt för att transportera en över större avstånd på sidan (även om det kan ta lite övning innan man är vän med funktionen).

Är inte helt klar över vad det är LittleGun beskriver. Är det en musplattegest som inte kräver att man "greppar" sidmarkören på bläddringslisten och drar den? Specifikt för vissa datorer/märken eller gäller den generellt? --Hjordmån (diskussion) 3 maj 2022 kl. 08.35 (CEST)

Hjordmån: Ja, jag sveper snabbt på musplattan, så är jag högst upp på ett kick.-- LittleGun (diskussion) 3 maj 2022 kl. 08.55 (CEST)

Har du gjort något före detta, exv. placerat markören på någon särskild plats? Om jag i största allmänhet sveper på musplatta händer inget alls. Men sånt här kan ju vara beroende på vilken dator man har. --Hjordmån (diskussion) 3 maj 2022 kl. 11.40 (CEST)

Nej, så funkar min Chromebook. Kör jag med PC har jag en mus mittknapp på rulle. Den går att sätta spinn på också, men det är special. Eller så tar jag tag i scroll-baren och drar den högst upp.LittleGun (diskussion) 3 maj 2022 kl. 15.17 (CEST)

@Bemland, det finns en finess som gör att topplänkarna följer med ner när du skrollar. Den är inte perfekt, då den lägger sig över menyn vid visual editor, men den funkar bra för mig. Har haft den flera år. Adville (diskussion) 3 maj 2022 kl. 08.44 (CEST)

Jag föreslog det här på Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2016-11#"Back to top"-länkar. Det möttes av vitriol ("onödigt plotter", "otyg"). Jag tycker det är en bra idé. Jag tror att det är en ytterst liten andel av alla Wikipedia-användare som känner till home-tangenten, och den tangenten finns inte på t.ex mobil. Nirmos (diskussion) 3 maj 2022 kl. 15.38 (CEST)

Fast som finess eller script så får man ju ha vilka otyg som helst. LittleGun (diskussion) 3 maj 2022 kl. 15.41 (CEST)

Tack för flera tips och finesser! Jag tycker dock för egen del att visst kan man så klart scrolla och förflytta på olika sätt, men det kan ju finnas en ännu enklare lösning (särskilt om man som jag inte har Windows/PC). Jag tycker det Nirmos föreslår låter precis som det jag också efterlyser och det kan ju användas av alla direkt, oavsett system eller extrafinesser. Så jag röstar gärna för att Nirmos kan införa sådan autolänk (gärna på diskret plats vid varje rubrik) för "top". Låter toppen!--Bemland (diskussion) 3 maj 2022 kl. 18.18 (CEST)

Jag tycker inte det ska slås på för alla, men gärna en finess som man själv kan välja. LittleGun (diskussion) 4 maj 2022 kl. 08.14 (CEST)

Ris Kerstin Persdotter

Det finns indicier som antyder att artikeln Ris Kerstin Persdotter ligger under fel namn. Samtidigt är artikelnamnet något som anges i flera källor, så en flytt hade möjligtvis inneburit originalforskning. Fler åsikter i denna knepiga fråga skulle uppskattas på Diskussion:Ris Kerstin Persdotter. —Lundgren8 (d · b) 4 maj 2022 kl. 14.13 (CEST)

Journalistvolontär

Omdirigeringen Journalistvolontär till Volontär. I SAOB ...dels (om ä. förh.) i syfte att erhålla utbildning l. yrkeserfarenhet (jfr LÄRLING, PRAKTIKANT 3 a),.... Finns inget om lärling/praktikant i artiklen volontär. Journalistpraktikant (praktikanställning) är kanske samma i nutida språk. Artiklen Volontär förklarar inte denna betydelse. Ett exempel till på där ett av orden inte förklarar begreppet. Maundwiki (diskussion) 4 maj 2022 kl. 16.28 (CEST)

Jag är tveksam till om uppslagsordet Journalistvolontär alls behövs och föreslår att det tas bort. --Chandra Varena (diskussion) 4 maj 2022 kl. 16.38 (CEST)

Personer som tidigare (pre-journalisthögskoletiden) sökte sig till journalistyrket hade ofta rollen volontär under något år. Det var den etablerade (praktiska) utbildningsvägen för många blivande svenska journalister långt fram mot mitten av 1900-talet. Ordet är alltså inte jämförbart med praktikant, utan mer med lärling. Janders (diskussion) 4 maj 2022 kl. 17.05 (CEST)

Jag föreslår att det skrivs ett kort avsnitt i artikeln Journalistutbildning i Sverige, med omdirigering dit. Janders (diskussion) 4 maj 2022 kl. 17.41 (CEST)

Jag ställer mig bakom Janders utmärkta förslag! Journalistutbildning på högskola är en relativt ny företeelse och det är viktigt att belysa hur det var innan den tillkom. Tostarpadius (diskussion) 4 maj 2022 kl. 18.01 (CEST)

Även jag ställer mig bakom det utmärkta förslaget som Janders kom med. Jättebra förslag.NnieAndersson (diskussion) 4 maj 2022 kl. 18.04 (CEST)

Månadens artiklar

"Svenska Mongolmissionen" och "Nato".

Det blev "missioner och militärer", när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under mars månad. Svenska Mongolmissionen (skapad av Ronny L (SMVK)) utsågs till bästa nya artikel, medan Nato (av NnieAndersson) belönades som bästa utökning.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (50 stycken) respektive utökningar (38 stycken) under mars. Här stod Slånbär och undertecknad för insatserna. Totalt listades under förra månaden 298 nya och 118 utökade artiklar i projektet. I listningen för april inkluderas många nya artiklar på minst 10 000 byte, diverse insatser från de olika veckotävlingarna samt ett antal artiklar som under månaden flyttades från personliga sandlådor.

Nu är det maj, och vi kan rösta på mars månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 51 nya och 21 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 4 maj 2022 kl. 18.09 (CEST)

Specialsidor

Normalt sett uppdateras ett antal specialsidor, t ex Special:Trasiga omdirigeringar, dag 1 i månaden och därefter var tredje dag. Nu har inget hänt sedan den 28 april, trots att det borde ha skett en uppdatering 1 maj. Jag noterar att detsamma gäller för t ex nowp. Är det någon som vet hur dessa sidor skapas och var man kan läsa eventuella felrapporter/störningsmeddelen? --Kitayama (diskussion) 4 maj 2022 kl. 19.00 (CEST)

Nu OK. Kitayama (diskussion) 5 maj 2022 kl. 06.19 (CEST)

Att det inte blev någon uppdatering 1 maj kan möjligen beror på något programfel om någon räknat med att april har 31 dagar och att det därmed hakat upp sig. Vi kan hålla ögonen öppna den "31 juni" .

När jag kollade igår kväll vi 20-tiden var det ungefär tre fjärdedel av språkversionerna som hade 28 eller 29 april som senaste uppdateringsdatum och resten hade 4 maj. Ingen hade 1 maj.

En aktuell lista som visar att alla nu har "kommit ifatt" finns här i Sandlådan. Larske (diskussion) 5 maj 2022 kl. 12.57 (CEST)

Wikipedia:Statistik

Giver det pågående ämnet om basartiklar tänkte jag även fråga om denna sida. Vad finns för uppdateringsrutiner kring den? Det påstås på startsidan att det finns ett visst antal artiklar och länken leder vidare till Wikipedia:Statistik. Det blir dock knasigt när det är inaktuell redan på startsidan.NnieAndersson (diskussion) 4 maj 2022 kl. 19.48 (CEST)

Den har levt ett turbulent liv, där jag höll den under armarna några år. Det finns inga rutiner men tex jag lägger in när det är nya siffror från Som institutet på hur man ser på WP Det är öppet och fritt att helt göra om den Yger (diskussion) 4 maj 2022 kl. 20.45 (CEST)

@NnieAndersson: Var är det som är "inaktuellt på startsidan"? Larske (diskussion) 4 maj 2022 kl. 21.21 (CEST)

@Larske:, högst upp på startsidan (i mobilen iaf) så står det dagens datum och en siffra över antalet artiklar på Wikipedia. Jag menar att om den uppgiften som står på startsidan hämtas från Wikipedia:Statistik och den uppgiften är flera år gammal så blir det knasigt.

När man klickar på siffran ser man sen inga datum utan man får klicka vidare. Jag kan ha fel men när man följer den vidare och försöker spåra siffran så ser det ut som att den siffran i själva verket är flera år (från.år 2011 för att vara exakt) gammal. För då hamnar jag på just Wikipedia: Statistik. Och @Yger:, givet att jag är statistiknörd skulle jag gärna göra en översyn av sidan, men jag vet inte alls vart jag hittar informationen.

NnieAndersson (diskussion) 4 maj 2022 kl. 22.18 (CEST)

@NnieAndersson: Några korta ledtrådar. Antalet artiklar som visas högst upp på startsidan hämtas dynamiskt med ett magiskt ord {{ANTALARTIKLAR}} och är så färskt som det kan vara. Se Help:Magiska ord#Statistik, där beskrivs också andra magiska ord som kan användas för att få fram aktuell statistik. Wikipedia:Statistik är en vanlig wikipediasida som i huvudsak innehåller historiska data som har samlats ihop manuellt, men i rutan Svenskspråkiga Wikipedia finns samma färska siffra som på startsidan framplockad med motsvarande engelska magiska ord {{NUMBEROFARTICLES}}. Påståendet "9 % av summan på alla språkversioner" är dock inlagt manuellt någon gång när antalet robotskapade artiklar var på topp. Vill man få fram historiska data får man nog gräva i historiken för m:List_of_Wikipedias/Table. Plumbum208 (diskussion) 4 maj 2022 kl. 23.05 (CEST)

@Plumbum208:, så det betyder egentligen att siffran är rätt men datum fel? Kan man tänka så? Och tack för tips, för hur man kommer åt Statistik.NnieAndersson (diskussion) 5 maj 2022 kl. 07.16 (CEST)

Var menar du att datum är fel? På huvudsidan är det aktuellt datum och aktuellt antal artiklar. När du klickar på antal artiklar på huvudsidan hamnar du på Special:Statistik som uppdateras automatiskt. Det är först när du kommer till den manuellt skrivna sidan Wikipedia:Statistik som problemen med inaktuellt data börjar. Kitayama (diskussion) 5 maj 2022 kl. 07.26 (CEST)

@Kitayama: Jag ska försöka förklara hur jag tänkt. Jag ser siffran på startsidan, klickar på den och hamnar som du skriver på Special:Statistik. Jag har reagerat på att det så få som är utvidgat bekräftade användare i förhållande till antalet registrerade användare så jag ville se när uppgifterna var hämtade. Eftersom det inte står något om att uppgifterna hämtas automatiskt och inte heller är utskrivet något datum så gick jag då in på första se även hänvisningen vilket är just Wikipedia:Statistik. Och där står att siffran som står på startsidan är från år 2011. Är du med?NnieAndersson (diskussion) 5 maj 2022 kl. 08.02 (CEST)

"Registrerade användare" inkluderar alla användare som registrerat ett konto och detta sedan Wikipedias födelse. Jag vill minnas att ett tag uppmuntrades i princip alla, oavsett om de hade för avsikt att bidra eller inte, att registrera ett konto. (Vansinne, ja, absolut!)

"Utvidgat bekräftade användare" är en nyhet. Det fanns inte förra gången jag var här. Många av de som var registrerade här för 10 år sedan skulle direkt bli "utvidgat bekräftade" idag, bara de skulle logga in igen. Testkonto 42 (diskussion) 5 maj 2022 kl. 08.11 (CEST)

Något sidospår, men en översättning av en:Template:Protection table vore tacksam nu när vi har så många användarnivåer. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 5 maj 2022 kl. 09.14 (CEST)

Testkonto 42, Det kan förstås förklara saken.NnieAndersson (diskussion) 5 maj 2022 kl. 13.46 (CEST)

@Ainali: Forsättning sidospår: Det tycker jag låter som en god idé. Jag gjorde ett första utkast till översättning men det är nog vissa saker man kan fundera på. Att gränssnittet är skyddat har vi ju exempelvis inte beskrivit som en variant av skrivskydd. Resultatet återfinns hursomhelst här: Användare:Rasmus 28/Sandlåda 1. Den kanske kan diskuteras vidare på annat håll. Rasmus ²⁸ 5 maj 2022 kl. 17.44 (CEST)

Och stort tack till Plumbum208, Larske och Kitayama som snabbt och elegant uppdaterade sidan!NnieAndersson(diskussion) 5 maj 2022 kl. 13.50 (CEST)

Låt oss prata om stationära förbättringar

Hej!

Har du märkt att vissa wikier har ett annat stationärt gränssnitt? Är du nyfiken på nästa steg? Kanske du har några frågor eller idéer om designen eller tekniska frågor?

Delta i ett onlinemöte med teamet bakom de stationära förbättringarna! Det äger rum 29 april 2022 kl. 15:00 och 20:00 CEST på Zoom. Klicka här för att delta. Mötes-ID: 88045453898. Ring efter din plats.

Agenda

• Uppdatering om senaste utvecklingarna
• Frågor och svar, diskussion

Format

Mötet kommer inte spelas in eller streamas. Anteckningar förs i en Google Docs-fil. Olga Vasileva (teamledaren) kommer hålla i mötet. Presentationsdelen (första två punkterna på agendan) kommer hållas på engelska.

Vi kan besvara frågor på engelska, franska, italienska och polska. Vill du ställa frågor i förväg kan du skriva de på diskussionssidan eller skicka de till [email protected].

På detta möte gäller både policyn för inkluderande möten och uppförandekoden för Wikimedias tekniska utrymmen. Zoom omfattas inte av WMFs sekretesspolicy.

Hoppas vi ses! SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 27 april 2022 kl. 04.22 (CEST)

Tog en stund för mig att fatta att "stationära förbättringar" avser gränssnittet för skrivbordsdatorer. Vad "vänligt utrymme" betyder har jag inte lyckats reda ut. Testkonto 42 (diskussion) 27 april 2022 kl. 13.20 (CEST)

"Friendly spaces" kanske skulle ha lämnats oöversatt? Sabelöga (diskussion) 27 april 2022 kl. 14.19 (CEST)

"Friendly space policy" motsvarar väl ungefär Wikimedia Sveriges Riktlinjer för inkluderande möten. Plumbum208 (diskussion) 27 april 2022 kl. 14.52 (CEST)

Ah, det låter mycket bättre. Jag ska föröka komma ihåg det när jag översätter nästa gång. Sabelöga (diskussion) 27 april 2022 kl. 18.06 (CEST)

The first meeting starts in 30 minutes! We'll be waiting for you everyone. SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 29 april 2022 kl. 14.29 (CEST)

Ett tips för intresserade är också att lyssna på avsnitt 111 av podden Between the Brackets där Alex Hollender (product designer on the Reading Web team at the Wikimedia Foundation) pratar om utvecklingen av nya gränssnitt och arbetet med att förändra utseendet på Wikipedia. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 28 april 2022 kl. 10.13 (CEST)

Jag är inte det minsta nyfiken, snarare oroad. Hittills har man kunnat behålla tidigare utseende som inloggad. Jag hoppas verkligen att det blir möjligt även i framtiden. Tostarpadius (diskussion) 28 april 2022 kl. 21.19 (CEST)

Yes @Tostarpadius, it is and will be possible. We will keep the old version available. In the sidebar, in Vector 2022, there's a new link "switch to old look". SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 28 april 2022 kl. 22.51 (CEST)

Tack för beskedet! Jag hoppas att det också innebär att det även framgent kommer att gå att redigera med wikikod på det "gamla hederliga sättet". Tostarpadius (diskussion) 29 april 2022 kl. 06.38 (CEST)

Mig veterligen förs inte ens någon trevande diskussion om att man ens kanske skulle ta bort den möjligheten. Det är krångligt för många nybörjare (långt krångligare att mötas av än när jag började redigera – då var det mest text, nu är det så oerhört mycket mer annat med stora mallar, mycket källor och så vidare att man mycket lätt tappar bort sig om man inte är van), så man vill gärna att alla inte skall behöva göra det, men även om man bortser från vana et cetera finns det en precision och en frihet i att redigera wikitexten som saknas annars. Alla system byggs för att fungera med att man kan redigera wikitexten, inte för att ersätta den. /Julle (disk.) 29 april 2022 kl. 11.17 (CEST)

@Testkonto 42 Tycker du att "Skrivbordsförbättringar" låter bättre, eller mer begripligt, än "Stationära förbättringar"? Sabelöga (diskussion) 6 maj 2022 kl. 15.38 (CEST)

@Sabelöga: Bara om du tänker förbättra själva skrivbordet.

Det bästa är nog att istället för att översätta ord för ord eller ens mening för mening, att försöka räkna ut vad budskapet är och försöka skriva om det utifrån det. Jag har aldrig sett något etablerat svenskt begrepp som sammanfattar vad vi "på svenska" kallar desktop och laptop. Så kanske "gränssnittet för desktop- och laptop-datorer"? Testkonto 42 (diskussion) 6 maj 2022 kl. 18.11 (CEST)

Jo men det blir ju så långt och otympligt.. Okej, så "stationär" får duga då så länge. Sabelöga (diskussion) 6 maj 2022 kl. 19.55 (CEST)

Bör kategorierna avskaffas?

Ser att diskussionen om "Politiker från..." avstannat, men det här är åter exempel på varför jag tycker att kategorierna bör skrotas. Kategorier utifrån ort fanns här redan när jag började skriva här, det på gick redan då strider om vad de skulle fyllas med, lokalpatriotiska strävanden gjorde att många gärna ville fylla på sin hemort med personer i kategorin, och särskilt populära personer fick ofta många kategorier. Kontentan blev att endast personer födda på en plats skulle kategoriseras i personer från. Sedan skulle ursprungligen endast personer som fortsatt bo på samma plats ligga i kategorin. För några år sedan skrotades det och alla började kategoriseras. Jag har inte protesterat, då det underlättar tvister om hur många år eller månader man skall ha bott i sin födelseort för att få kategoriseras i den, och någon fast praxis aldrig etablerats. Däremot har det ju ställt till det i att kategorinamnet inte är särskilt tydligt, och det ofta missuppfattas med efterföljande städprojekt. Sedan har man skapat en separat kategori (kategori:stockholmare (och motsvarande)) där personer med betydelsefulla personer för orten läggs in utifrån ett helt eget kategorisystem - jag har inte följt hur det gått med de kategorierna. Den andra käpphästen som blev särskilt tydlig när alla började kategoriseras är att man bestämt att förutom att antal kategorier som kön och födelseår får kategorier inte bli "överbefolkade". Det betyder att man måste börja dela upp kategorier, och bland annat personer från Stockholm är ju en kategori som relativt snabbt ansetts bli överbefolkad. Det har gjorts på en rad olika sätt - ett är utifrån yrke. Sedan har ju yrken ett eget kategoriträd med egna principer, vilket innebär att man måste väva samman dessa. Ju fler underkategorier och sammanvävda kategoriträd som baseras på olik principer ju mer tokigt blir det ju - politiker har ju redan ett geografiträd som visserligen bara gått ned till statsnivå, men som baseras på var de varit verksamma. Det har flera gånger redan lett till missförstånd och kaos i kategoriträdet. Dessutom är majoriteten av alla äldre artiklar inte kategoriserade än, och målsättningen är att hålla kategorierna små. Jag tror det bara kommer att bli värre. Lösningen att ersätta nuvarande system med "X verksamma i Y" med "X med anknytning till Y", där "X födda i Y" är en underkategori, tror jag bara blir värre. Om person A är född i socken Q och var verksam i socken R då skall han ha kategorier för dessa, men om person B är född i socken Q och verksam där, då skall han inte ligga i både under- och överkategori, eftersom vi också bestämt att artiklar inte skall ligga i både huvud- och underkategori. Det innebär att han antingen inte kategoriseras utifrån var han varit verksam, eller så inte utifrån var han varit född. Det kommer att bli hopplöst att veta vilka artiklar som inte kategoriserats för att det missats och vilka som inte gjort det för att kategorin blivit "överriden" av en annan. FBQ (diskussion) 3 maj 2022 kl. 10.40 (CEST)

Nej, kategorierna bör inte avskaffas, däremot borde de som inte använder dem börja göra det. De är ett av våra viktigaste verktyg för att samla artiklar som hänger ihop. Tack vare dem slipper vi en massa "Se även" i våra artiklar, vilka var nödvändiga innan de infördes. Försvinner kategorierna kommer jag att se det som totalt meningslöst att skriva artiklar: det kommer att nästintill omöjligt att hitta dem. Tostarpadius (diskussion) 4 maj 2022 kl. 13.19 (CEST)

Personer bör i normalfallet inte vara med i både över- och underkategori, däremot kan de vara med i flera underkategorier till samma överkategori, så det problem som antyds ovan existerar inte. Tostarpadius (diskussion) 4 maj 2022 kl. 13.25 (CEST)

”Personer med anknytning till” skall givetvis inte ersätta ”verksamma i” utan vara en överkategori till såväl denna som ”födda i”. Tostarpadius (diskussion) 4 maj 2022 kl. 13.30 (CEST)

Vet inte riktigt om Användare:FBQ egentligen ställer någon fråga, annat än i själva rubriken. Inlägget är ju mest en berättelse om saker som behöver bli bättre. Men för säkerhets skull svarar jag ändå tydligt att nej, kategorierna bör inte avskaffas. De underlättar för användare (och i synnerhet för ovana användare som inte känner till mer avancerade sökfunktioner eller stödfunktioner) att hitta fram.

Däremot kan vi bli bättre på att kategorisera saker vettigt och förenkla trädstrukturer. En nyckel här är att dokumentera, dokumentera och dokumentera. Utgå från att folk inte känner till allting, skriv i toppen på en kategorisida hur den är tänkt att användas, hur den hänger ihop med andra trädstrukturer och utgå från att övriga redigerare inte är så vana/så insatta som avancerade redigerare! OJH (diskussion) 4 maj 2022 kl. 21.39 (CEST)

Jag tror som sagt att kategorisering skulle fungera bättre via wikidata. Skall man inte göra det bör man begränsa kategorierna i antal - okej om det blir många i varje kategori, huvudfokus bör i stället ligga på att försöka enas om entydiga definitioner om vad kategorierna skall innehålla och tydligt ange det, samt se till att alla biografier som finns på wikipedia som bör ligga i en kategori gör det. Sedan kan man gå vidare med att fördjupa trädet. Nu handlar det kanske om att jag tror att det blir svårt att hitta engagemanget för att göra något, och att jag tror att det är bättre att de hjälpligt hankar sig fram tills de ersätts av wikidata. Ett problem är att när jag försökte ta upp problematiken för ett par år sedan så gick det inte ens att hitta enighet kring vad kategorierna skulle vara till för, och ingen verkade särskilt intresserad av att försöka enas om det, och då blir det svårt att enas. Om tanken är att underlätta för ovana användare är det ju särskilt viktigt att alla eller så nära alla artiklar som skall höra hemma i en kategori ligger där. Annars riskerar ju de tvärtom lura en ny användare att detta är alla de artiklar om till exempel politiker från Stockholm som vi har artiklar om.FBQ (diskussion) 4 maj 2022 kl. 23.31 (CEST)

Visst bör vi sträva efter att alla biografier som hör hemma i en viss kategori också placeras där, men det förutsätter samarbete. Om vissa flitiga artikelskapare medvetet avstår från att leta upp vilka som kan vara aktuella och istället väljer ett fåtal underlättar detta inte för oss andra. Min entusiasm är stor och jag lägger ned mycken möda på att få det så heltäckande som möjligt. Även jag har dock en kategorisering som jag oftast utelämnar och det är "Alumner". För mig känns den inte naturlig att använda för exempelvis svenskar. Men jag inser att om vi skall hjälpas åt borde jag rätta in mig i ledet även där. Ett annat problem jag ser är att det förekommer att uppgifter endast finns i kategoriseringen utan att ha stöd i texten. Det är inte lyckligt. Att överlåta allt till Wikidata ser jag dock som en ännu sämre lösning. Vi bör aktivt kunna välja hur vårt träd skall se ut. Ibland kan det krävas beskäring, men oftast bör det få växa fritt. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2022 kl. 04.45 (CEST)

Personligen har jag aldrig förstått vitsen med en "generöst nedbruten" kategorisering och strävan att bunta ihop personer/ämnen i minsta gemensamma grupper. Om man använder nedbrutna kategorier (t ex Amerikanska tävlingscyklister eller Tyska arkitekter under 1700-talet för att söka efter en speciell person med ett namn som man är osäker på, så måste man ju veta att personen är kategoriserad som just tävlingscyklist (inte cyklist av något annat slag) eller att arkitekten är just från Tyskland och att hen var verksam på 1700-talet. Annars förblir de dolda på någon, för läsaren okänd, plats i kategorisystemet. Jag har ytterligare en invändning, av lite mer kunskapsfilosofisk art, nämligen att vår byrålådsmetod (alla hör hemma i fack, tillsammans med andra personer som de delar någon ytlig och kategoriseringsbar egenskap med) riskerar att bidra till att förstärka en bild av enkelhet och nyansbrist när det gäller att beskriva personer. Vi är ju alla i någon mening komplexa i våra personligheter och karriärer. Det är svårt, och kan bli riktigt missvisande, om man försöker belysa det i vårt kategorisystem. Men det är kanske en annan diskussion... Janders (diskussion) 5 maj 2022 kl. 08.47 (CEST)

@Janders: Jag instämmer i att kategorierna inte bör vara alltför nedbrutna. Sådana tendenser hör till det jag menar måste beskäras ibland. För mig är det viktiga att det finns många komplettarande kategorier, där exempelvis ledamöter av ett visst vetenskapligt sällskap är samlade. Tostarpadius (diskussion) 5 maj 2022 kl. 11.48 (CEST)

En ren teknisk fråga, var hittar man kategorierna när man surfar på telefonen? Jag kanske bara har en dålig browser, men jag vet inte... Testkonto 42 (diskussion) 5 maj 2022 kl. 08.52 (CEST)

Jag tror jag har hittat dom förut, men nu gör inte jag heller det. LittleGun (diskussion) 5 maj 2022 kl. 09.32 (CEST)

Jag tycker nog det är en ganska viktig fråga. För om mjukvaru-utvecklarna i praktiken avskaffat kategorierna för mobiler, så är det ju meningslöst att projektets användare utvecklar dem. Det skulle dessutom delvis förklara varför inte alla använder dem på samma sätt. Testkonto 42 (diskussion) 5 maj 2022 kl. 09.41 (CEST)

Nu vet jag inte riktigt vad ni menar, men jag ser dem längst nere på respektive artikel. Mycket lättare efter att de gjorde en uppdatering av mobilvy då man slipper gå in i wikitextläge för att se dem. Sen kan man ju alltid söka på Wikipedia:Kategori så kommet man vidare. Var det svar på frågan?NnieAndersson (diskussion) 5 maj 2022 kl. 09.44 (CEST)

Skumt, nu syns en ruta med kategorierna under sista rubriken. Så var det inte alldeles nyss. LittleGun (diskussion) 5 maj 2022 kl. 10.08 (CEST)

@LittleGun:, för mig har det varit struligt med Wikipedia på morgonen, det kanske kan förklara att du inte såg det innan. Om föer haft strul kanske sdet kan vara förklaringen.NnieAndersson (diskussion) 5 maj 2022 kl. 10.20 (CEST)

NnieAndersson, Testkonto 42: Ajdå. Det verkar som att kategorier inte visas för oinloggade i mobil vy. Jag har väldigt svårt för funktionaliteten i mobil vy. Tyvärr verkar det som att utvecklingen är att "stationär vy" ska närma sig "mobil vy" än tvärtom. Så ser ju webbsideutveckling ut i allmänhet, men jag tycker det är feltänkt. LittleGun (diskussion) 5 maj 2022 kl. 10.24 (CEST)

@Testkonto 42: "En ren teknisk fråga, var hittar man kategorierna när man surfar på telefonen? Jag kanske bara har en dålig browser, men jag vet inte..." Du måste aktivera "Avancerat läge" i inställningar när du är inloggad och är på mobilvyn. DIEXEL (diskussion) 6 maj 2022 kl. 14.48 (CEST)

DIEXEL: För oinloggade då? LittleGun (diskussion) 6 maj 2022 kl. 16.37 (CEST)

Oinloggade har ej tillgång till att ändra några inställningar så de kan ej se några kategorier. Detta är väl på grund av en kostnadsfråga så då är det väl lämpligaste att bara ladda in de vitala funktionerna. DIEXEL (diskussion) 6 maj 2022 kl. 17.34 (CEST)

Mycket märkligt. I mina ögon tillhör kategorierna definitivt det väsentligaste! Då hade det varit bättre att inte se noterna om man bara tittar in på det sättet. Jag hoppas att det bara gäller mobilversionen och inte "den riktiga". Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2022 kl. 20.24 (CEST)

Endast mobilversionen. DIEXEL (diskussion) 7 maj 2022 kl. 05.41 (CEST)

@DIEXEL: Jag skulle aldrig få för mig att logga in och redigera på mobilen. Det tenderar att bli för mycket "Fat finger syndrom" då. Då får de först öka storleken på skärmen med ett par tiotal tum och lägga till mus och normalstort tangentbord. Testkonto 42 (diskussion) 6 maj 2022 kl. 18.03 (CEST)

Jag redigerar ofta i telefonen, men givetvis använder jag aldrig mobilvyn. Den är helt oöverskådlig. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2022 kl. 20.25 (CEST)

Ja, mobil vy-läget är långt ifrån ultimat. Dels för att det inte går att redigera över flera rubriker, utom ibland, och sen har det visat sig andra buggar- exempelvis att källor i en hel text kan "hoppa" om man gör överföring från sandlådan. Så nej, inte toppen. Men det är ju väldigt dumt om man som oinloggad inte kan se kategorierna.NnieAndersson (diskussion) 5 maj 2022 kl. 10.43 (CEST)

Basartiklar

Jag ramlade av en slump in på sidan om basartiklar och det tillhörande men numera inaktiva projektet på samma tema. Vad jag kunde se har flera av tabellerna där basartiklarna bedöms inte uppdaterats på tio år eller mer, även om några har uppdaterats sedan dess. Den senaste redigeringen av sidan om basartiklar är över ett år gammal. Jag funderar på om basartiklarna fortfarande har relevans och vad vi i så fall kan göra för att få till en översyn av den sidan? Allt väl / Lucie Manette ^(Diskussion) 3 maj 2022 kl. 19.56 (CEST)

Meta-projektet verkar vara i full blom efter alla dessa år! Testkonto 42 (diskussion) 3 maj 2022 kl. 20.15 (CEST)

Denna idé var av värde när vi var i startskedet av att fylla på med artiklar, vilket väl var klart för 10 år sedan eller så. Sedan har den haft mindre relevans, och då det finns ett knasigt sätt hur artiklar väljs och byts ut, och hur dessa basartiklar på enwp representeras av svwp artiklar så känns det inte som något som ger så mycket mervärde. Vi kom även till slutsatsen att för oss är det mindre viktigt med jättelånga basartiklar som systemet uppmuntrar, utan hellre hitta och skapa artiklar saknade av många och/eller fylla upp ämnen av artiklar så gruppen de blir komplett Yger (diskussion) 3 maj 2022 kl. 20.18 (CEST)

Jag kan nog tycka att det är lite synd att det är dött, även om jag delade kritiken för 10 år sedan om att det kändes som det var för mycket fokus på just dessa artiklar snarare än ett bredare kanske 1.000 eller 10.000 viktigare artiklar, det är ju svårt att välja ut 100 artiklar som otvetydigt är de viktigaste. Såg till exempel att Michael Jackson nyligen ersatt Elvis Presley bland de här 100 artiklarna. Men alla insatser är ju bättre än inga.FBQ (diskussion) 4 maj 2022 kl. 09.00 (CEST)

Jag är väldigt tveksam till urvalet på sidan om basartiklar. Jag har tidigare (kommer inte ihåg när) påpekat det tokiga i att Romerska kejsardömet finns med men inte Romerska riket, som är mer övergripande och täcker en längre tidsperiod. Jag fick då svaret att det är för att det är "Roman empire" som är basartikel i enwp. Jag menar att det är värdefullt att vi har en lista över viktigaste artiklar, och att den inte behöver följa något internationellt eller engelskspråkigt urval. Vi skulle kunna utgå från den befintliga listan men justera den efter de behov vi själva kommer fram till, efter diskussion. Men nästa fråga är sedan - vilka krav ska vi ställa på dessa artiklar? Jag menar att det viktiga är att de är korrekta, källbelagda och uppdaterade. Inte att de behöver vara långa och uttömmande. Om vi ser till wikipedias generella samhälleliga värde så ser jag det som absolut viktigast att man kan lita på det som står i wikipedia. Det behöver inte vara jättemycket info, men man ska kunna känna sig trygg med att det man läser är korrekt och balanserat. --Chandra Varena (diskussion) 4 maj 2022 kl. 10.58 (CEST)

Jag noterade just att enwp inte längre har någon motsvarighet till Wikipedia:Basartiklar, så vilka artiklar som är basartiklar på enwp torde vara egalt. Jag minns det löjets skimmer som det anglosaxiska urvalet av basartiklar förde med sig när projektet startade. Vi har fortfarande ingen artikel om en:Duck och kommer förhoppningsvis aldrig att ha det heller. /ℇsquilo 4 maj 2022 kl. 11.24 (CEST)

Enwp har en motsvarighet som dock inte är direkt kopplad till meta:s lista över basartiklar: en:Wikipedia:Vital articles, så en liknande sorts klassificering/projekt verkar fortfarande anses relevant på enwp. --Treetear (diskussion) 4 maj 2022 kl. 12.13 (CEST)

Personligen kan jag tycka att det är bra att det finns artiklar som kanske inte är på listan över mest lästa, men som ger lite "tyngd" till att det är ett uppslagsverk och inte en skvallersida, vilket inte helt kan ersättas av referenser. Det blir lätt lite plojjigt om allt för många artiklar handlar om kändisar. Däremot stället jag mig frågande till urvalet av artiklar i den listan. Men visst vore det skönt om det fanns en bas med utmärkta artiklar i grundläggande ämnen.NnieAndersson (diskussion) 4 maj 2022 kl. 19.57 (CEST)

och det finns för de hårda ämnena som kemi. Men när vi kommer till mjuka ämnen som skådespelare eller musiker blir de genast knepigt och snabbt västernorienterat Yger (diskussion) 4 maj 2022 kl. 20.50 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Av de 1 003 artiklarna i Kategori:Wikipedia:Basartiklar är det nästan hälften, 471 st, som även ligger i kategoriträdet Kategori:Artiklar med åtgärdsbehov - samtliga. Detta kan jämföras med sortimentet Biografier där ganska precis 10 procent, 25 331 av 253 342, har åtgärdsbehov.

• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 471) Basartiklar med åtgärdsbehov.

--Larske (diskussion) 4 maj 2022 kl. 21.18 (CEST)

Oavsett om urvalet av Basartiklar känns rätt eller fel och trots att kvantitet inte nödvändigtvis innebär kvalitet, tänkte jag att det kunde vara intressant att jämföra artikelstorlekarna för artiklarna i Kategori:Wikipedia:Basartiklar med storlekarna för motsvarande artiklar i enwp.

Tabellen med storlekarna för de 1 003 artiklarna, från Abbasidkalifatet till Översättning, finns här i Sandlådan och här är ett axplock av iakttagelser:

• De tre största basartiklarna i svwp är USA, Allmänna relativitetsteorin och Ukraina
• De tre största basartiklarna i enwp är en:Pakistan, en:Italy och en:New York City
• De tre minsta basartiklarna i svwp är Induktor, Starkt hotad och Rodolphe Julian
• De tre minsta basartiklarna i enwp är en:Rodolphe Julian, en:Prose och en:Rossitten Bird Observatory
• De tre artiklar med störst kvot mellan artikelstorleken i svwp och i enwp är Ingmar Bergman (2,265), Vete (1,965) och Bergart (1,5).
  Ytterligare fyra svwp-basartiklar är större än motsvarande enwp-artiklar.
• De tre artiklar med minsta kvot mellan artikelstorleken i svwp och i enwp är Induktor (0,016), Samba (musik) (0,019) och Sunni (0,022).
  Även "vetenskapliga hörnstenar" som Botanik (0,032), Logik (0,033), Juridik (0,037) och Ekologi (0,041) är mycket små jämfört med motsvarande enwp-artiklar.
• Medianvärdet för kvoten är 0,174, det vill säga hälften av svwp-basartiklarna är mindre och hälften är större än cirka en sjättedel av motsvarande enwp-artikel.

Av de 1 003 basartiklarna är:

• 16 artiklar även Utmärkta artiklar
• 21 artiklar även Bra artiklar
• 67 artiklar även Rekommenderade artiklar

--Larske (diskussion) 7 maj 2022 kl. 14.26 (CEST)

Visst kan det finnas artikelbrister, men jämförelser mellan olika ämnen är sällan jämförelsebara. Tyvärr är rangordning och jämförelser vanligt förekommande på Wikipedia. Exempelvis kan biografiska artiklar pekas ut som förebildsartiklar då de är långa, har gott om källor och blir utvalda. Samtidigt får artiklar om smalare ämnen ofta oförtjänt kritik, dåligt rykte och åtgärdsmallar. Artikellängd, källor och annat varierar mellan ämnen. Det har inte att göra med att korta och källfattiga artiklar per automatik är mindre sanna, slarviga eller dåligt underhållna. Vad många tycks missa är att förutsättningarna är olika och därmed även möjliga mål. Vissa ämnen finns det inte särskilt mycket att skriva om och inom vissa ämnen är källor svårtillgängliga (särskilt om man talar om vissa typer av källor).

Det jag menar är att målen måste vara olika, oavsett sammanhang. För en biografisk artikel kanske målet är att den ska vara omfattande, ha många källor och en viss typ av källor. Men för ett annat ämne är det nödvändigt att ha ett lägre mål anpassat efter det ämnets förutsättningar. Då behöver man inse att artikeln kanske aldrig kommer att bli lång eller faktaspäckad och att det inte går att hitta samma typ av källor, utan att det då är rimligare att i första hand skriva om det som är grundläggande. Att hitta någon typ av källa som är hyfsat pålitlig snarare än att ställa krav på andra att hitta källor som inte finns eller är svårtillgängliga.

Jag har sett så många användare som har raderat källor för att de inte tror att källorna kan användas eller inte har någon större personlig tilltro till källtypen, vilket gör källsituationen ännu sämre för många artiklar. Det verkar ofta saknas förståelse för att olika uppgifter har olika höga källkrav och möjligheter att beläggas. Många källor döms ut på förhand på grund av förutfattade meningar eller en hårdare tolkning av vilka källor som får användas. Kanske är sidor som Trovärdiga källor en bov i dramat, där man lätt kan få missuppfattningen att alla olika källtyper alltid är tillgängliga eller att lågt rankade källtyper aldrig bör användas. Man behöver göra en bedömning från gång till gång.

Det handlar om att ställa tillgängliga källor mot varandra och att bedöma det viktigaste och om det är en acceptabel källa till den uppgiften. En källa kanske omöjligt kan användas i en biografi eller att styrka något vetenskapligt, men är tillräcklig för att styrka något annat med mycket lägre källkrav.

Samtidigt kan det finnas annat än källor eller artikellängd som är mer jämförbart mellan olika ämnen, där både kraven och möjligheten är lika. Kyllo (diskussion) 7 maj 2022 kl. 15.43 (CEST)

En encyklopedi förväntas innehålla olika ämnen och det är varken omfattning eller källantal som avgör kvalitet. Om användare på svenskspråkiga Wikipedia själva valde ut alla basartiklar är jag rädd att det skulle bli samma artiklar som redan är utvalda i kvalitetsarbetet och att artiklar som är korta, har få källor eller brister skulle bortprioriteras. Kyllo (diskussion) 7 maj 2022 kl. 15.58 (CEST)

Angående Induktor så tycker jag att den artikeln är onödig. Artikeln Spole handlar om samma sak och är mer detaljerad. /ℇsquilo 7 maj 2022 kl. 19.00 (CEST)

Globalt perspektiv och OVIKT

Hej!

Det finns en diskussion på Wikipediadiskussion:Globalt perspektiv#OVIKT som man gärna får delta i, angående vilken roll WP:OVIKT spelar för det globala perspektivet. /Julle (disk.) 7 maj 2022 kl. 12.15 (CEST)

Vad är en skolman enligt svenskspråkiga wikipedia?

Skolman med 327 wikilänkar är en omdirigering till skola. Vad gör personen enligt svenska wikipedia?

Bättre med skollärare, första i SAOB? Kanske pedagog andra i SAOB eller "specialist på skolfrågor" enligt SAOB (didaktik?). Ingen av artiklarna beskriver vad en skolman är så vad än målet blir bör den artikeln utökas. Maundwiki (diskussion) 28 april 2022 kl. 14.00 (CEST)

de:Schulmann (Pädagoge) beskriver det som ett 1800-talsbegrepp för en person som inte bara arbetade som lärare, utan även hanterade det politiska, juridiska och administrativa inom skolväsendet. Borde gå att översätta rakt av och använda samma källa. bbx (diskussion) 28 april 2022 kl. 14.24 (CEST)

Att översätta den tyskspråkiga artikeln rakt av tror jag nog inte är någon bra idé. På svenska var skolman i allmänt bruk under 1940- och 1950-talet och hör inte alls till 1800-talet. Jag brukar oftast ändra det i artiklar jag skriver när det fungerar bra, men lämnar det nog ibland. Som sagt, skolman kan betyda lärare men även rektor eller skolledare. Pegagog använder jag inte generellt om äldre lärare, de har inte haft någon pedagogisk utbildning. Ibland har de ju mer eller mindre intresserat sig för pedagogik, men ofta har de artiklar på grund av ämneskunskaper inom området där de var lärare. Om de kan beläggas aktivt intresserat sig för undervisningens utformning kan jag tänka mig att kalla dem pedagoger.

Behöver vi en om Tidningsman också? Om Industriman? Såg annars att Tidningsman omdirigerar till tidning, indstriman till indsutrimagnat.FBQ (diskussion) 28 april 2022 kl. 15.18 (CEST)

Jag tolkar skolman som en person som är engagerad i skolfrågor utan att primärt vara lärare rektor eller pedagog. Det kan var en som äger skolor, är med i styrelser för skolor, skriver läroböcker, som driver skolfrågor i media eller politik Yger (diskussion) 28 april 2022 kl. 15.35 (CEST)

Bbx, FBQ och Yger illustrerar väl hur svårt det är att hantera ordet: lärare (med olika titlar), rektorer och andra skolledare samsas med skolpolitiker, huvudmän och historiskt även präster, klockare och andra kyrkliga ämbetsmän. Alla kan de förstås som skolmän. Med moderna termer skulle även företagsledare kunna beskrivas som skolmän.

Jag tror därför det är betydligt bättre att försöka skriva ut vari personens skolgärning består. Grundtvig beskrivs till exempel som folkbildare, Fridtjuv Berg som lärare och ecklesiastikminister (även om skolman också förekommer) och Barbara Bergström kallas skolledare och entreprenör. OJH (diskussion) 28 april 2022 kl. 16.27 (CEST)

@Ataraxim: som jag tror haft tankar kring detta tidigare. Riggwelter (diskussion) 28 april 2022 kl. 16.35 (CEST)

Visst är det i någon mening ett otydligt begrepp, i alla fall med våra nutida referenser. Därför bör det kanske undvikas, såvida det inte förklaras i det sammanhang som det används. Men för mig är det ett ord med historia som skildrar en tid och företeelse där skolsystemet inte var lika allmänt som idag och där engagerade kulturpersonligheter, politiker, lärare m fl, dvs just skolmän, utvecklade och drev på en pedagogisk, social och demokratisk utveckling inom skolområdet. Janders (diskussion) 28 april 2022 kl. 16.58 (CEST)

Skolhvudman är ett tydligt begrepp. Skolman skulle jag däremot, som dflera redan varit inne på, säga vara ett föråldrat uttryck, som bör undvikas. Enligt POMFF bör vi fundera på vad som avses och använda respektive nutida begrepp istället om inte texten gäller just äldre tider. Det är min uppfattning språkligt, men även som gammal rektor. Deryni (diskussion) 28 april 2022 kl. 17.53 (CEST)

För mig är skolman något vidare och större än lärare. Det är en person som haft skolvärlden till hela sitt verksamhetsfält. Biblioteksman är väl ett parallellt uttryck, men där har vi nog bytt ut det mot bibliotekarie. Skolman är emellertid inte lika lätt att ersätta. Det finns nog ingen synonym på samma abstraktionsnivå. Vill man nödigt ersätta det måste man avgöra från fall till fall om det skall stå lärare, skolledare, läroverkslärare, pedagog o s v. Vissa disputerade skolmän kan presenteras med hjälp av sin disciplin, exv som biolog, slavist, latinist etc. Ataraxim (diskussion) 28 april 2022 kl. 18.55 (CEST)

Skollärare däremot – föreslaget i ett av de inledande inläggen ovan – har vanligtvis en negativ klang och bör ej användas. Det syftar alltid på en lärare i folkskolan och sägs numera pejorativt. Ataraxim (diskussion) 28 april 2022 kl. 18.59 (CEST)

Jag instämmer med Ataraxim. Även för mig är skolman något mer än en vanlig lärare, rektor eller liknande, utan snarare någon med skolvärlden som arbetsfält i en vidare bemärkelse. Det kan till exempel röra sig om någon som är eller har varit betydelsefull för utbildningsutveckling inom ett visst ämne, eller som driver/drivit frågan om en viss utbildningsform. Samtidigt är det nog kanske en äldre benämning; idag skulle vi kanske säga "pedagog" eller "specialist på skolfrågor" som föreslås ovan. På samma sätt har nog tidens tand omvandlat "tidningsman" till "journalist", "industriman" till "näringslivsman" (eller, hemska tanke, "näringslivsprofil" eller "näringslivspersonlighet"), eller "kriminalman" till "kriminalassistent". Jag kan tycka att det delvis är en försämring, men om man till exempal av politiska eller andra ideologiska skäl hänger upp sig på suffixet "-man" är det kanske en förklaring till förändringen. Riggwelter (diskussion) 28 april 2022 kl. 19.44 (CEST)

För mig är en "skolman" exempelvis en rektor eller lektor vid ett högre allmänt läroverk/gymnasium. En folkskollärare skulle jag aldrig kalla så. Alla politiker är inte statsmän, alla präster är inte kyrkomän. I ingresser föredrar jag dock den typen av allmänna begrepp om de är tillämpliga. Tostarpadius (diskussion) 28 april 2022 kl. 21.18 (CEST)

• SBL har angivit "yrket" skolman 138 ggr
• jag gjorde en snabb översikt hur spretigt yrken används se GITHUB /salgo60/HISCOKoder av aktörer som SBL, Alvin, SKBL....

- Salgo60 (diskussion) 30 april 2022 kl. 08.38 (CEST)

Tills vi har en artikel, eftersom ingen har hänvisat till var det förklaras i svenska wikipedia, bör troligen omdirigeringen skolman tas bort. Wikilänkarna kan vara kvar och tas bort när det förklaras i artiklarna eller vara kvar tills det kommer en nyskriven artikel. Maundwiki (diskussion) 30 april 2022 kl. 20.49 (CEST)

Jag motsätter mig bestämt att omdirigeringen tas bort. Det finns ingen poäng med att dessa länkar lyser röda. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2022 kl. 20.53 (CEST)

Det bör skapas en artikel om skolman och vi bör inte undvika begreppet, som det föreslagits ovan. Även NE använder begreppet i flera biografiska artiklar. Historiker (diskussion) 30 april 2022 kl. 21.03 (CEST)

Ja, givetvis är en egen artikel ännu bättre än en omdirigering. Tostarpadius (diskussion) 30 april 2022 kl. 21.16 (CEST)

Tack för en mycket intressant diskussion. Jag skulle vilja översätta det till lektor, men jag vet lika lite som ni andra. Men jag var faktiskt tvungen att skriva till NE i deras chattfunktion och fråga, jag blev nyfiken när inte ens saol hade en beskrivning. Återkommer om jag får något svar.NnieAndersson (diskussion) 1 maj 2022 kl. 01.18 (CEST)

Svenska Akademiens ordbok id=S_04339-0063.158f#U_S4339_186447

-MAN. (skol- 1697 osv. skole- 1753—1818) [jfr t. schulmann] skollärare l. pedagog (se d. o. 3); stundom allmännare: man som är intresserad av l. ägnar sig åt l. är specialist på skolfrågor; jfr -karl, -människa 2. Weise 150 (1697). (C. U. Broocman) var icke blott pedagogisk skriftställare, utan jämväl praktisk skolman. NF 19: 1161 (1896). Två av författarna (till en viss skrift) äro aktiva skolmän, en i folkskolans och en i läroverkens tjänst. SvGeogrÅb. 1934, s. 232. Lidman Blodsarv 195 (1937; allmännare).

- Salgo60 (diskussion) 1 maj 2022 kl. 10.52 (CEST)

Är det möjligt att skapa en artikel om "skolman" som säger mer än SAOB? Det ligger ju i begreppets användbarhet att det inte har någon så exakt inringad betydelse som t.ex. "rektor" eller "pedagog" har. Jag har svårt att se hur någon artikel skulle kunna bli mer än en kort förklaring och sedan möjligen en lista med exempel. Jag menar att det korrekta nog snarare är att bara avlänka, men att fortsätta använda ordet: ovan anfördes Grundtvig, jag skulle säga att "skolman" är betydligt mer precist än den framhållna ersättaren "folkbildare", som verkligen kan betyda lite av varje!

andejons (diskussion) 1 maj 2022 kl. 14.41 (CEST)

Här hamnar vi i situationen att det närmast är en ordboksartikel, men rör ett begrepp som behöver finnas som artikel, för att länkas till och ge en förklaring till läsaren. Tyskspråkiga Wikipedia har en artikel om Schulmann (Pädagoge), som förklarar att en skolman är en pedagog, som "inte bara är verksam som lärare, utan också sysslar med skolsystemets politiska, juridiska, administrativa etc. grunder", vilket är en bra förklaring. Att komplettera artikeln med några exempel, till exempel Fridtjuv Berg och Anders Fryxell, skulle vara positivt. Historiker (diskussion) 1 maj 2022 kl. 19.44 (CEST)

Varför behöver det finnas som artikel? Om man nu känner att man behöver ge en ordbokshänvisning, så finns Wiktionary. Det finns även en {{Wiktionary-omdirigering}} om man tycker att man behöver hjälpa läsaren dit.

andejons (diskussion) 1 maj 2022 kl. 20.01 (CEST)

Vi behöver ha något att länka "skolman" till från de olika artiklarna där det förekommer. Om vi har en diskussion om vad som avses med begreppet, så behöver läsarna säkert också finna en förklaring. Historiker (diskussion) 1 maj 2022 kl. 20.19 (CEST)

Vad är det som inte fungerar med att skicka läsaren till Wiktionary? Om man undrar över betydelser av allmänna ord är ordböcker vanligen där man skall börja. "Skolman" är inte en fackterm, vilket är vad uppslagsverk mer är inriktade mot.

andejons (diskussion) 1 maj 2022 kl. 23.22 (CEST)

Ordbok är bra det som vore av intresse är om vi kunde peka på i vilka av våra vanligaste källor ett ord som "skolman" används och under vilka perioder dvs. det SAOB gör ovan fast väldigt primitivt med bara 2-3 exempel. Tyvärr lyser bra API:er med sin frånvaro från oldschool aktörer som Riksarkivet m.m. men jag gjorde snabbt lite webscraping på Riksarkivet SBL,SKBL som har API, Kulturnav Alvin, Arken etc...

• kanske det kan vara en väg framåt hur yrken skall hanteras i wikidata/Wikipedia

- Salgo60 (diskussion) 2 maj 2022 kl. 10.46 (CEST)

Wikilänkar bör leda till en förklaring inte till ett av orden i sammansättningen om inte det är hela förklaringen. Att det har något att göra med skola och man är klart från ordet och de två orden kan slås upp i wikitionary. Jag upplever det som irriterande om jag hänvisas till en artikel som inte förklarar eller fördjupar. Det är även möjligt att någon som med säkerhet vet vad skolman var inte har kollat vad det står eftersom länken är blå. Det är inget fel med röda länkar, de är en uppmaning att en artiklel behövs. När vi använder historiska yrkesbenämningar bör vi troligen ha korta artiklar (sektioner) som beskriver vad de var om det inte är självklart (det kan troligen aldrig självklart för alla). Svårigheten kan vara källor.

Runt 2012/2013 fanns det en diskussion om att wiktionary var en extern länk och därför inte skulle finnas förutom under externa länkar (eller i boxen). Maundwiki (diskussion) 4 maj 2022 kl. 16.24 (CEST)

Om man betraktar termen som utdaterad borde SAOB vara en bättre källa än SO. SAOB säger skollärare l. pedagog och stundom allmännare: man som är intresserad av l. ägnar sig åt l. är specialist på skolfrågor. Men faktiskt används ordet relativt flitigt i NE, då om äldre förhållanden. Här brottstycken ur de NE-artiklar om personer, som kom högst upp i min sökning.

• "Fryxell, Anders, 1795–1881, historiker, skolman, prost i Sunne från 1836, professors namn 1833, invald i Svenska Akademien 1840; jämför släktartikel Fryxell. Anders Fryxell publicerade 1822 sångspelet Vermlandsflickan, där visan ”Ack Värmeland, du sköna” ingår. Som pedagog arbetade Fryxell för en enhetsskola, som skulle minska klassmotsättningarna i samhället."
• "Alkuin, född ca 735, död 804, anglosaxisk lärd och skolman. [...] Därifrån kom han till Karl den store i Aachen, där han förestod en hovskola och fick i uppdrag att reformera skolorna i det frankiska riket. Reformverket syftade till att inom kristendomens ram återupprätta studiet av de s.k. artes liberales och av de romerska klassikerna."
• "Berg, Fridtjuv, född 20 mars 1851, död 29 februari 1916, skolman och politiker. [...] Vid sidan av lärargärningen var han tidigt mycket aktiv inom den nybildade Sveriges Allmänna Folkskollärareförening och skrev under många år i dess tidning Svensk Läraretidning, vars redaktör han var i två omgångar. Han fick en framskjuten plats i reformdebatten genom sin broschyr ”Folkskolan såsom bottenskola” 1883. Han skrev läroböcker, och han engagerade sig i inrättandet av professurer i pedagogik, vilket skulle bidra till professionaliseringen av läraryrket; som ecklesiastikminister i Staaffs första regering 1905–06 framlade han proposition i ärendet."
• "Wigforss, Frits, 1886–1953, skolman och pedagogisk forskare [...] Frits Wigforss, som vid 1940-talets början utredde betygsättningen i folkskolan, var upphovsman till den s.k. relativa betygsskalan." (vi saknar artikel om denne Wigforss)
• "Beskow, Natanael, 1865–1953, predikant, skolman och författare, teol. hedersdoktor [...] Tillsammans med Ebba Pauli grundade han 1912 Birkagården, som han förestod till 1946; han var rektor för dess folkhögskola 1916–30."
• "Rudenschöld, Torsten, 1798–1859, greve, skolman, en av den svenska folkskolans främsta tillskyndare under dess första svåra år"

Ordet förefalla användas i lexikon i ej alltför modern tid för att peka på en bredare och mer betydelsefull verksamhet inom fältet, än bara exv. lärare eller rektor i någon redan etablerad skolverksamhet. Det matchar ganska bra tyska wikipedias stubbartikel. Tycker vi f.ö. bör jämföra med flera liknande ord, som museiman och kyrkoman. Möjligen skulle det gå att omdirigera alla dessa tre ord till gemensam pluttartikel? --Hjordmån (diskussion) 4 maj 2022 kl. 17.35 (CEST)

Hjordmån Kan det inte vara så att Riksarkivet SBL som är stilbildare med yrke Skolman... dom personer jag pratat med utanför SBL har enormt stor respekt för det jobb dom gör är min känsla...

• Anders Fryxell (Q1959091) -> SBL 4527 år 1964-1966
• Fridtjuv Berg (Q3510888) -> SBL 18541 år 1922
• Natanael Beskow (Q1786221) -> SBL 18135 år 1924
• Torsten Rudenschöld (Q6082697) -> SBL 7016 år 1998-2000

- Salgo60 (diskussion) 5 maj 2022 kl. 16.06 (CEST)

Fast är det ett yrke. Är det inte snarare ett "arbetsfält". Ungefär som att medieprofil inte är ett yrke, även om de är journalister. Så förstår jag SAOB i varje fall: "skollärare l. pedagog och stundom allmännare: man som är intresserad av l. ägnar sig åt l. är specialist på skolfrågor." LittleGun (diskussion) 5 maj 2022 kl. 16.37 (CEST)

Håller med tolkningen arbetsfält, men ser inte att ni säger emot varandra. SBL:s benämning "yrke" ska nog inte tolkas alltför bokstavligt. Det är väl samma sak som de vi nämner i början av artiklarna? där någon kan benämnas poet, skulptör och skateboardåkare utan att ha haft någondera som yrke. --Hjordmån (diskussion) 5 maj 2022 kl. 16.54 (CEST)

Jag vet inte, men om det inte framställs som ett faktiskt yrke så ätr det inga konstigheter. LittleGun (diskussion) 6 maj 2022 kl. 08.07 (CEST)

Om man läser SBL:s "yrkesregister" [2] framgår att de kallar sådant som anarkist, politisk fånge, konspiratör och kungason yrken, så vad de kallar "yrken" är inte att ta på allvar. /Annika (diskussion) 6 maj 2022 kl. 08.22 (CEST)

Jag ser detta som 2 diskussioner dels vad är skolman sedan har frågan om skolman är yrke, arbetsfält eller ej dykt upp. Den senare diskussionen har vi haft förut och min tro är att Wikipedia/Wikidata lider av att "andra aktörer" som SBL, Alvin, SKBL har en vid definition av vad de lägger i den korgen kombinerat med att vi själva inte är tydliga - min sammanställning på GITHUB av den svenska röran med "yrken" ju mer saker som digitaliseras och bli enkelt åtkomliga desto mer vildvuxen kommer denna "yrkeskorg" bli är min tro...

• det jag skulle vilja diskutera är
  • skall vi i Wikidata ha kvar det källan säger dvs. "skolman"
  • om vi har "skolman" i Wikidata skall det visas upp på sv:Wikipedia
  • om flera källor ger yrken till en person ex. lantbrukare, hemmansägare skall vi ha alla i Wikidata
  • om vi har flera yrken i Wikidata som alla är nyanser av ex. lantbrukare vad skall visas på sv:Wikipedia
• om sv:Wikipedia vill "filtrera" det sm finns i Wikidata hur löser vi det enklast? en tabell där vi översätter ex. skolman (Q108439375) till xxxx

- Salgo60 (diskussion) 6 maj 2022 kl. 09.52 (CEST)

De båda frågorna är vad jag kan se utredda; vad jag förstår så är konsensus att "skolman" inte är vad vi brukar kalla "yrke" på Wikipedia, och att skolman betyder någon som har skolan som arbetsfält på ett övergripande eller ideologiskt plan.

Sen håller jag med om att SBL har missat precision 2 i sitt "yrkesregister". Så vi kan inte se den listan som regelrätta yrken rkat av. Då är frågan vad vi bör kalla dessa, och andra "arbetsfält", som "mediepersonlighet" eller "nöjesprofil" eller "kvinnorörelsepionjär" eller "konstfrämjare" som SBL listar. "Känd för" är ju ett sånt ord som brukar synas i mallar. Går det eller liknande att använda?

Mina åsikter om punkterna är:

• För min del kan Wikidata använda SBL som källa, men inte använda etiketten "yrke" om det inte tydligt är ett yrke
• Jag tycker "skolman" och liknande ska visas, men inte anges som yrke
• Vet ej om allt ska listas på Wikidata
• Vad som ska visas på Wikipedia kanske får tas från fall till fall. Någon rangordning lär behövas om det är en karriär i samma område. Att gå från lantarbetare till hemmansägare är ett stort steg. Och till exemepl lantbrukare trodde jag var ett modernare ord för hemmansägare. Det kanske är fel, men det det finns säkert andra exempel där det kan finnas synonymer.
• Ingen aning om hur det ska lösas.

-- LittleGun (diskussion) 6 maj 2022 kl. 11.31 (CEST)

Så vitt jag förstår är det begreppet "yrke" som är missvisande i sammanhanget. Den egenskapen på Wikidata handlar om något som inte alltid är ett yrke i formell mening. Det skall inte vara specifika utan mer allmänna termer där. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2022 kl. 11.48 (CEST)

• Tostarpadius då säger du att det som läggs in i Wikidata inte skall vara samma som det som skrivs i SBL....
• "lantbrukare trodde jag var ett modernare ord för hemmansägare." kan vara lista riksdagsmän med hemmansägare som yrke i WD
  • min hobbyanalys är att boken Tvåkammar-riksdagen 1867–1970 (Q110346241) lägger arrendator, hemmansägare i korgen lantbrukare jag tycker Wikidata kan hålla reda på när en person går från arrendator till hemmansägare...
    • Tvåkammar-riksdagen 1867–1970 (Q110346241) verkar även bara vilja ha ett eller 2 "yrken" --> det blir en förenkling är min känsla
  • ofta visar Riksarkivets data från Folkräkningar (Sveriges befolkning) om personen är hemmansägare eller ej...
• jag skulle i Wikipedia även kunna se en tidslinje där dessa övergångar visas från arrendator -> hemmansägare

som sagt Wikidata är i en utsatt position som hämtar datat från massa olika källor med sin egen "bias" och definition vad dom kallar yrke eller ej .... plus att data om yrken laddas in på massa olika språk på gott och ont... --> att Wikipedia kanska skall "skriva över" det som finns i Wikidata är vägen framåt...

- Salgo60 (diskussion) 6 maj 2022 kl. 12.04 (CEST)

I vissa fall kan det lämpliga säkert avvika från SBL. Min poäng är att det inte handlar om att någon är "häradshövding" utan om att vederbörande är "jurist" Och/eller "ämbetsman", möjligen "domare". Alltså inte heller "rektor" eller "lektor". Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2022 kl. 12.07 (CEST)

Salgo60: I princip hela min poäng var att Wikidata inte borde använda "yrke" på samma sätt som SBL (först kände jag bara till "skolman", och att det inte är ett yrke i normal betydelse). Det är jättekonstigt att kalla "konstfrämjare" för yrke. Kanske är det ok med Wikidata att göra så och tydligen ok med SBL, men jag trodde det var självklart att Wikipedia inte vill göra så. Ingen aning hur man lyckas sila bort icke-yrken från Wikidata om de är redovisade som yrken på Wikidata.

Ska Wikipedia hantera en lista som hanterar Wikidata-yrken och flaggar vad som är ett yrke respektive arbetsfält/"känd som" om inte Wikidata kan hantera en sån flaggning? Ska vi kalla det "arbetsfält" i mallen istället för yrke? LittleGun (diskussion) 6 maj 2022 kl. 12.59 (CEST)

mmm jag gillar inte "bybrunnens lösningar" (och egen forskning ;-)) utan skulle vilja se att vi snackar med Riksarkivet och hittar en koncensus men det kanske är naivt... anledningen att jag tog några timmar och skapade min GITHUB yta var att lyfta frågan eftersom arkiven själva börjat titta på utmaningen och det som kallas HISCO koder dvs.

• en "standard för historiska yrken
  • exempel SwedPop 2021 jun 2028
  • exempel projekt med Mats Hayen och hans projekt med Titelklassificering
• "listor med vad som är ok"
  • Wikidata: i princip finns tekniken i Wikidata att sätta upp begränsningar vad som får finnas i ett fält se exempel skäl för lägre rang (P2241)
  • Wikipedia: min tanke var att ha en fil som säger vilka "yrken" vi vill visa i Wikipedia lite typ det ryska Wikipedia gör för sin Auktoritetsdata se ru wikipedia.org External links

- Salgo60 (diskussion) 6 maj 2022 kl. 13.32 (CEST)

@LittleGun: Vi kan inte använda egenskaperna på Wikidata på annat sätt än det är tänkt, enbart därför att de råkar ha en olycklig beteckning på svenska. Det är inte vad de heter på ärans och hjältarnas språk som bör vara styrande utan vad de är avsedda att säga om en person. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2022 kl. 15.27 (CEST)

Tostarpadius: OK, då är det benämningen yrke vi inte kan använda. Fast det är väl ingen naturlag att vi inte kan hantera en olycklig parameter (som innehåller både yrken och "resultat av aktivitet" som målare respektive konstfrämjare) lokalt. Det är ju inte i första hand en språkfråga utan en definitionsfråga. Alltså vill Wikidata bestycka (definiera) en parameter med både yrken och "resultat av aktivitet", men Wikipedia vill kunna skilja på dessa, då kan vi ju göra "bybrunnen lösning". Om vi vill. Det är möjligen dåligt av andra skäl, som att det blir egen forskning eller att idioter som jag har åsikter, men tekniskt möjligt. Jag hoppas att Wikidata inser att SBL:s lista över yrken inte är en lista över yrken och därför inte rakt av skickar in det i en parameter som antyder det och helst alls inte skickar in de båda i samma paramete, oavsett namn.

Nu har vi fått klargjort att det står "sysselsättning". Det tycker jag är utmärkt. Då kan exempelvis "politiker" stå där, även om det i äldre tid knappast var att betrakta som ett yrke. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2022 kl. 16.34 (CEST)

Kanske var det så enkelt att sysselsättning duger. Men, SBL-listan funkar väl fortfarande inte rakt av ("sysselsättning: Anarkist"). LittleGun (diskussion) 6 maj 2022 kl. 16.39 (CEST)

Salgo60: Min tanke var nån typ av en sån fil. Men en som istället kollar är det verkligen samma sak som "yrke" eller är det samma sak som "resultat av aktivitet". Samma lista kanske kan kanske rangordna och filtrera också.

Men jag chansar en hel del. Poängen är att jag helst skulle vilja att vi skiljer på yrke och "känd för" eller "resultat av aktivitet" om man så vill på Wikipedia.

Det här är ingenting jag har någon kunskap om hur det ska göras, men jag är säker på att det kommer bli friktion om vi börjar kalla anarkist, konstfrämjare och skolman för yrken. Så var försiktiga med hur SBL:s listans hanteras på Wikidata och hur det spiller över till Wikipedia. LittleGun (diskussion) 6 maj 2022 kl. 16.30 (CEST)

Jag försökte i mitt inlägg nedan, som du kanske inte hade läst när du skrev ovanstående, förklara att "ett resultat av en aktivitet", som till exempel fotografi (Q125191), inte platsar som ett värde för egenskapen P106 i Wikidata. Ser du "konstfrämjare" som ett exempel på "ett resultat av en aktivitet", det gör inte jag. Har du hittat något exempel på "ett resultat av en aktivitet" som värdet för P106 tror jag att det bör rättas i Wikidata? Se för övrigt diskussionssidan för sysselsättning (P106) där det tas upp en stor mängd exempel på sådant som inte platsar vilket jag tolkar som att det är många som har snubblat vid användningen av egenskapen med nummer P106.

Prova att läsa P106 som "sysselsatt som" och se om det minskar på frustrationen. Yrke var det rätt länge sedan det stod som radetikett i faktarutan som {{Faktamall biografi WD}} skapar, så det kanske vi kan släppa. Eller pratar du om {{Faktamall biografi}} där det står Yrke/uppdrag som radetikett i faktarutan? Den har ju ingenting med Wikidata att göra.

--Larske (diskussion) 6 maj 2022 kl. 16.58 (CEST)

Ja, jag uppfattade "konstfrämjare" som ett resultat av aktivitet, det är inte ett yrke men en aktivitet som personen ägnat sig åt. Aktiviteten att främja konst.

Jag trodde att Wikidata använde "Yrke" som namn för detta, eftersom Salgo60 ställer frågorna på det viset.

Frustrationen finns inte nu, men det verkar som SBL:s yrkeslista eventuellt kommer eller redan används som källa för vad som är yrken. LittleGun (diskussion) 6 maj 2022 kl. 22.06 (CEST)

Nja, jag ser nog att aktiviteten att främja konsten är ett "konstfrämjande" med resultatet "en främjad konst/konstutövande". Det är den som utövar aktiviteten, inte aktiviteten eller dess resultat, som är en "konstfrämjare" (=mecenat).

Jag vädjar på nytt att du släpper det där med yrke, själv valde jag att skriva "yrke" i mitt inlägg nedan och tror att även Salgo60 har en mer avslappnad inställning till att SBL kallar det som de har i sin lista för Yrken. Det är snart sju år sedan den svenska etiketten för egenskapen P106 ändrades från yrke till sysselsättning. För ett värde X som stoppas in i egenskapen P106 i Wikidata tycker jag att det fungerar rätt bra att läsa det som att personen är/var "sysselsatt som X". Då behöver man inte hänga upp sig så mycket på om alla X är värda att kallas för yrken eller om det är något mer hobbybetonat. Det fungerar för det flesta värden, från forskare (Q1650915) till speedcuber (Q43548373) och även för mecenat (Q15472169) (=konstfrämjare). Det sistnämnda finns som värde på sysselsättning (P106) för 1 256 objekt varav 30 objekt är kopplade till en artikel i svwp som använder mallen {{Faktamall biografi WD}}.

• Länk till fråga som ger en lista på (just nu 30) artiklar i svwp där motsvarande objekt i Wikidata har värdet mecenat (Q15472169) för egenskapen sysselsättning (P106) vilket innebär att en länk till mecenat kan dyka upp i faktarutorna på raden för Sysselsättning. Det känns väl som ok tycker jag.

--Larske (diskussion) 7 maj 2022 kl. 01.33 (CEST)

jag ser sysselsättning (P106) lite som en "slask" skriver en källa något så använder jag det.... hade som sagt en tanke att kunna få ordning på yrken med HISCOkoder men känner mer och mer att Wikipedia kan inte "städa upp" i detta ... kan vi "förklara" saker som "andra hittar på" som skolman är mycket vunnet är min tro idag... lista vad svenska riksdagsmän har idag - Salgo60 (diskussion) 7 maj 2022 kl. 06.32 (CEST)

Släpper gärna det där med yrke, om det inte blir något problem. Blev orolig när skolman kallades yrke pga av SBL:s lista, som ev. tänkte användas som källa för vad som är ett yrke. När det visar sig att de t ex listar "anarkist". Men, är det lugnt så. LittleGun (diskussion) 7 maj 2022 kl. 07.38 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag ser att begreppet "arbetsfält" dyker upp i diskussionen om hur egenskapen sysselsättning (P106) ska tolkas/användas och vill bara göra alla uppmärksamma på att det i Wikidata även finns en egenskap, arbetsfält (P101), med den svenska etiketten "arbetsfält". Det förekommer säkert att dessa två egenskaper blandas ihop.

Det är lite lurigt att den svenska etiketten för sysselsättning (P106) är "sysselsättning" när det handlar om "yrken" eller, om man inte vill ta till ett sådant högtidligt begrepp som "yrke" skulle kunna läsas som "sysselsatt som". Det är alltså snarare "en roll" än "en aktivitet" eller "ett resultat av en aktivitet" som ska stoppas in som värden på egenskap P106. Alltså:

• översättare (Q333634) - inte översättning (Q7553)
• poet (Q49757) - inte poesi (Q482)
• fotograf (Q33231) - inte fotografering (Q10498329) eller fotografi (Q11633) eller fotografi (Q125191)
• speedcuber (Q43548373) (speedcuber) - inte Speedcubing (Q1637219) (speedcubing)

och så vidare. De sistnämnda saknar för närvarande svenska etiketter, hjälp gärna till med att komplettera den som vet lämpliga svenska termer för speedcuber/speedcubing.

Simon Westlund
Född	29 juli 1994 (30 år) Trollhättan, Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Speedcuber
Redigera Wikidata

Det börjar bli lite mer vanligt att alla "yrken" har egenskapen verksamhetsområde för sysselsättningen (P425) och likaså att ett område eller en aktivitet har egenskapen praktiseras av (P3095). För att slippa se "yrken" som "biologi", "poesi" och liknande i faktarutan filtrerar {{Faktamall biografi WD}} bort sådana felaktiga värden på sysselsättning (P106) och den svwp-artikel som är kopplad till ett sådant objekt läggs in i åtgärdskategorin Kategori:Wikipedia:Sidor med Faktamall biografi WD där Wikidataobjektet har ett värde för P106 som har egenskapen P3095. Ofta är det enkelt att rätta sådana fel om det endast finns ett värde för praktiseras av (P3095), men det är ändå något som bör göras manuellt och inte med automatik. Ibland kan det finnas fler yrken och då måste man se vilket som är rätt för den aktuella personen. För den konstnärliga tekniken träsnitt (Q173242) finns bland värdena för praktiseras av (P3095) såväl trägravör (Q47005195) som xylograf (Q1437754). Ibland kanske det saknas ett objekt för det "yrke" som utövar en viss verksamhet och då behöver ett nytt Wikidataobjekt skapas för detta "yrke". --Larske (diskussion) 6 maj 2022 kl. 15.35 (CEST)

Med "begreppet arbetsfält" menade jag en sysselsättning som är en roll; därav exemplet "mediepersonlighet" och de andra som konstfrämjare. Ber om ursäkt ifall jag var otydlig. LittleGun (diskussion) 6 maj 2022 kl. 16.12 (CEST)

OT: Speedcuber kan väl funka, annars har "kublösare" använts:[3]. Fast sysselsättning? "Känd för" är väl riktigare? LittleGun (diskussion) 6 maj 2022 kl. 16.34 (CEST)

Vad ska vi göra med dessa uppslagsord?

• Tidningsman omdirigerar i dagsläget till tidning. Relativt okej.
• Biblioteksman omdirigerar till bibliotekarie. Om det ska vara omdirigering vore bibliotek bättre. De flesta biblioteksmän var säkert bibliotekarier men inte nödvändigtvis alla.
• Kyrkoman omdirigerar till den katolska benämningen prelat, vilket är helt åt skogen. Omdirigering till kyrka funkar inte, den artikeln handlar om kyrkobyggnader. Till kyrkan, kanske. Präst vore inte helt optimalt, analogt med biblioteksmannen ovan.
• Skolman omdirigerar till skola. Rätt okej.
• Museiman till museum.

Det kliar i mina fingrar att för dessa fem uppslagsord skapa fem små stubbartiklar, utifrån ordboksdefinitioner och lite utbrodering utifrån min egna bedömning och sunt förnuft, samt diskussionen här som utmynnat i att det rör sig om verksamhetsfält. Förhoppningsvis räcker en ordbokskälla för att inte sidan ska raderas direkt. --Hjordmån (diskussion) 6 maj 2022 kl. 21.04 (CEST)

@Hjordmån: Jag har nu skapat en artikel om skolman utifrån SAOB, samt lagt in exempel på kända svenska skolmän enligt vad som listats i diskussionen ovan. Jag tycker att det är en god idé att skapa korta artiklar om de listade uppslagsorden. Historiker (diskussion) 6 maj 2022 kl. 21.36 (CEST)

Bra, men måste en skolman alltid vara en man? Eller kan vi skriva "...person som är intresserad..." eller "...någon som är intresserad..." i stället för "...man som är intresserad..."? Jag ser att SAOB skriver man, men SAOB skrevs väl för mycket länge sedan och i praktiken har det kanske aldrig funnits några kvinnor som varit skolmän, men var det teoretiskt omöjligt för en kvinna att kallas för skolman?

-- Larske (diskussion) 6 maj 2022 kl. 22.03 (CEST)

Tack för den frågan! Mitt svar är att "man" är könsneutralt i denna typ av ord, precis som i "ombudsman" och "ämbetsman" (enligt min personliga uppfattning även i "riksdagsman"). Tostarpadius (diskussion) 7 maj 2022 kl. 03.30 (CEST)

Jag håller med om att man är könsneutralt i det sammansatta ordet, än så länge. Men, det är inte könsneutralt att skriva: "Skolman, /../: man som...". Jag ändrade till person. LittleGun (diskussion) 7 maj 2022 kl. 07.44 (CEST)

lite intressant är om ordet använts och en kvinna tilldelats denna "sysselsättning" men det kanske inte är för sent ;-)

• Länkar_hit skolman
• sökning SKBL skolman gör inte mig klokare, där blir Johanna Sofia (Jenny) Rossander (sv:wikipedia artikel saknas Jenny Rossander (Q104177574)) klassificerad som reformpedagog
• SBL utökad sökning ger 0 träff med kvinna + skolman
  • SBL fritextsökning (enormt långsam jmf google) ger 22 artiklar där ordet reformpedagog används
• "Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok " = 362 träffar

- Salgo60 (diskussion) 7 maj 2022 kl. 12.31 (CEST)

Ja, det vore intressant och säkert mycket ovanligt att en kvinna kallades skolman när ordet var aktivt i svenskan. Precis som det är svårt att hitta manliga sjuksystrar före 1970-talet och kvinnliga riksdagsmän före 1918, men enkelt idag. Men, Jenny Rossander passar i definitionen av skolman om man inte menar att "man" i det sammansatta ordet skolman också strikt defineirar personens kön. LittleGun (diskussion) 8 maj 2022 kl. 10.59 (CEST)

Bildhistoria - skolor i Sverige

En ny site som jag uppfattar är Svenskt Porträttarkiv 2.0 (WD Svenskt porträttarkiv (P4819)) skapas se blogg.bildhistoria.se

Dom verkar nu titta på att ha alla svenska skolor över tid så man kan koppla bilder till en viss skola och skickade en fråga till mig vad Wikipedia har...

Per som är min kontakt hade hittat

• Lista över läroverk och realskolor i Sverige
• Lista över tekniska läroverk och gymnasier i Sverige

Någon som vet mer?

• kvaliten på Wikipedia datat
• var det finns mer bra info att hämta gärna maskinläsbart
• arkiv/museer/hembyggdsföreningar som har bra data gärna strukturerat med samma som Wikidata
  • kontaktpersoner/FB grupper där dessa personer nås
  • jag frågade Byggdeband på FB om vi kan göra samma sak som gjordes med distrikt och WD Hembygdsportalen-id (P6192)

- Salgo60 (diskussion) 8 maj 2022 kl. 08.45 (CEST)

Kul. De två listor du pekar på finns. Sedan finns ju alla våra artiklar under Kategori:Skolor i Sverige. Artiklarna är i allmänhet bra eller åtminstone hyfsade och presentabla. Det saknas externa sammanställningar och den info vi har är i allmänhet unikt bra. Yger (diskussion) 8 maj 2022 kl. 09.27 (CEST)

Tack kollar runt lite vore kul om vi kunde koppla ihop oss med bygdeband och digitaltmuseum... som vanligt tycker jag det borde gå enklare att prata ihop sig med dessa aktörer vi behöver en eldsjäl på andra sidan - Salgo60 (diskussion) 8 maj 2022 kl. 09.31 (CEST)

Båda dessa var svaga när det gäller realskolor och läroverk. Jag kom också på att StayFriends finns. De har massor med skolor, men med mycket svag kvalitet, de verkar mest samlat in info lite hipp som happ. Yger (diskussion) 8 maj 2022 kl. 10.20 (CEST)

Jag hade ett kort snack med Per på Bildhistoria imorse och tanken är att se om vi kan hitta några referensdokument.... jag gissar att det är som vanligt att Wikipedia är det som är bland det bästa... alla tips mottages på bra källor

• min känsla är att Digitaltmuseum med 90 museum har ett "Wikidata light" i kulturnav men det är enormt trögt att få museerna att säga samma som mellan varandras samlingar... jag testar lite med riksdagsledamöter med det känns det är mycket svett för lite "ull" för att få ett museum att koppla ihop sig på "rätt sätt"
• skapade en GITHUB yta med issues till de här aktiviteterna...

Känns som Svenskt Porträttarkiv varit enkla att koppla ihop sig med hittills så får hoppas detta blir lika bra

- Salgo60 (diskussion) 8 maj 2022 kl. 13.51 (CEST)

International Museum Day 2022

Hej! Mellan 4 maj – 18 maj pågår en Wikidata-tävling i samband med International Museum Day 2022. Så de som redigerar Wikidata och då objekt i anslutning till museer har nu möjlighet att anmäla sig till tävlingens Dashboard! Fina priser per land/region! Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 4 maj 2022 kl. 14.49 (CEST)

kartan känns lite udda för Skansen eller hur är det tänkt vad som skall visas...? Tore Danielsson (WMSE) skall WD ändras...

• jämför objekt på Skansen i WD med eller utan artikel på sv:Wikipedia

- Salgo60 (diskussion) 6 maj 2022 kl. 16.54 (CEST)

Det verkar vara museum och museibyggnad + undergrupper till dessa som räknas. Så plats "Skansen" borde ju räcka men gör uppenbarligen inte det. Gäller plats enbart museum och inte undergrupper (Friluftsmuseum)? Bergbanan har båda och är med. Ekhäradsgården har bara plats och är inte med? Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 6 maj 2022 kl. 17.50 (CEST)

Tore Danielsson (WMSE) "korrigerade lite" känns som kartan är statisk så när dom laddar om borde Skansen "vakna till liv" - Salgo60 (diskussion) 8 maj 2022 kl. 07.04 (CEST)

FYI mailade och fick svar att de kör denna SPARQL... kollar man på källkoden så verkar det finnas en cache funktion och cronjob så uppdatering verkar ha skett nu om du kollar på Skansen...

- Salgo60 (diskussion) 9 maj 2022 kl. 00.31 (CEST)

Tack! Såg att du lagt till instans av "museum" och "museal byggnadsmiljö" på till exempel Älvrosgården då det är flera byggnader? Båda triggar väl SPARQL-frågan och den gäller väl även till exempel Lekstugan som är "del av" Älvrosgården nu? Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 9 maj 2022 kl. 09.25 (CEST)

Jag gödslade lite

• kartan enbart Skansen

men en tanke var att olika museer har en eller flera museal byggnadsmiljö (Q60491487) --> att om vi har flera objekt för ett museum som Skansen så kan en museal miljö som Statarlängan, Skansen (Q60198305) kunna knytas ihop med Statarmuseet, Överjärva gård (Q19946466), Statarmuseet i Skåne (Q26253299) men även med litteratur som Godnatt, jord (Q10506679) som finns hos Litteraturbanken

• skansen har själva lite denna tanke se kulturnav "Skansens byggnadsmiljöer"
• men även kulturnav entityType.BuildingFacility

"en anläggning en samlad byggnadsmiljö eller ett bebyggelsekomplex där de ingående byggnaderna – sett ur ett kulturhistoriskt perspektiv – har ett inbördes funktionellt samband. Som exempel kan bondgård, befästning eller bruk nämnas. I princip kan man säga att en anläggning ofta har samma omfattning eller utbredning som en fastighet. En anläggning kan bestå av en enstaka byggnad eller ett objekt som ett rådhus, ett flerbostadshus eller en bro."

Kopplingen mellan museal miljöer görs i Wikidata med huvudtema (P921) --> graf Statarlängan, Skansen

- Salgo60 (diskussion) 9 maj 2022 kl. 12.41 (CEST)

Kulturhistoria som gymnasiearbete fortsätter

Aron presenterar ämnespaket.

Årets gymnasiearbetesskrivare har inte ens hunnit springa ut, men jag och Josefine har redan börjat planera för höstens fortsättning av Kulturhistoria som gymnasiearbete tillsammans med Nordiska museet och Centrum för näringslivshistoria och studenter från Enskilda gymnasiet och Anderstorpsgymnasiet. Utöver all annan bra återkoppling vi fått gällande redigering och publicering är vi nu på gång att uppdatera ämnespaketen och förslagen på artiklar, och därför lägger jag den här blänkaren här. Identifierade luckor, både hela ämnen och enstaka artiklar, får gärna läggas på diskussionssidan, och kopplingen är löst Sverige 1850 - 1950 och Näringslivshistoria. Genom listorna över tidigare års bidrag går det att hitta uppenbara hål (till exempel saknade år i mallen modehistoria), men vi tar tacksamt emot större och mindre brister och korta artiklar som går att utöka också. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 6 maj 2022 kl. 15.45 (CEST)

Vet inte riktigt var jag skall skriva tips. Tänkte på Vesan, som finns som artikel redan. Dock är det väldigt bristfälligt om Nordeuropas största utdikning (vad jag har hört det är). Det passar in på kulturhistoria 1850-1950, då det var flera försök, och även att det lyckades. Att pumpstationen i Norje fortfarande pumpat är också ganska intressant, och att det fanns planer under WW2 att vid ett tyskt anfall mot Sverige vända pumparna för att snabbt göra marken till ett träsk och förhindra ett fallskärmsanfall. (Ett pluss för er norrlänningar, @Axel Pettersson (WMSE), är väl att världens äldsta kända "fiskfermenteringsfabrik" (surströmming) hittats vid Vesan. Men kanske det är för långt från Stockholm för att vara av intresse (och jag är lokalpatriot, då min farfar var med och grävde kanalerna för hand) mvh Adville (diskussion) 6 maj 2022 kl. 18.03 (CEST)

Tack @Adville! Jag har lagt till det under den nya rubriken Artikelförslag, så där går det att bygga vidare. Spännande ställe som jag inte hade koll på sen tidigare. Norrlänning tar jag med stolthet, men jag misstänker att Anderstorpsstudenterna kommer att ta det ur mig om jag försöker med det till hösten. Vi får se om någon av dom känner starkt nog för surströmmingen för att ta sig an den utmaningen... /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 9 maj 2022 kl. 10.39 (CEST)

Aktiviteter inför riksdagsvalet

Lite observationer över redigeringar som hänger samman med att det är val i år. En hel del politiker får nya och/eller justerade artiklar, bara ett fåtal irrelevanta och/eller skryt - klart bättre än tidigare valår. Partiartiklar som diskuteras är Partiet Nyans och Afs. Den första då den saknas, men har en länk till ganska fyllig info på den som skapat partiet. Afs vill användare frekvent ta bort epitetet högerextrem. Även dessa redigeringar än klar färre än tidigare valår. Slutligen politiska frågor i ropet och eller hur olika media beskrivs. Även detta väldigt mycket mindre än tidigare valår. Så antingen "bryr" sig "poltikersvansen" inte om oss i år eller har de lärt sig att det inte är lönt försöka ojust påverka artiklarna innehåll Yger (diskussion) 8 maj 2022 kl. 20.02 (CEST)

Min högst personliga reflektion är att valdebatten verkar vara ovanligt trögstartad detta valår och jag tänker att detta till del skulle kunna förklara din observation. Men det kan ju vara så att det bara är jag som har uppfattat det så. Jag har däremot en annan fundering. Vore det någon vits att preventivt halvlåsa vissa högriskartiklar för att undvika ett omfattande arbete med att hålla igen? Det är visserligen emot rådande praxis men det kanske skulle kunna underlätta. Samtidigt så motverkar det ju förstås konstruktiva redigeringar som kan följa i spåret av valet. Jag vill egentligen bara kasta ut frågan, tycker ni att det är fel väg att gå så kan vi strunta i det. Rasmus ²⁸ 8 maj 2022 kl. 20.15 (CEST)

Det är kanske inte allt för långsökt att tro att kriget i Ukriana i någon grad krympt medieutrymmet för andra frågor, och att vi där kanske har en något lugnare valrörelse i det här skedet. Men det är mer en magkänsla än något jag kan belägga. Vad gäller ditt förslag Rasmus 28 tycker jag att tanken är god, men inte nu. Är dock inte främmande för preventiva halvlåsningar närmare valet, kanske sista veckan eller så. Föreställer mig att behovet kan vara större då. Eventuellt även under t ex Almedalsveckan. Allt väl / Lucie Manette ^(Diskussion) 8 maj 2022 kl. 20.35 (CEST)

Vi bör avvakta låsningar innan något börjar hända, men när pov börjar skall vi vara snabba att halvlåsa så vi slipper evighetsdiskussionerna. Adville (diskussion) 9 maj 2022 kl. 10.00 (CEST)

Något om olämpliga användarnamn

Jag har funderat lite över hur vi hanterar olämpliga användarnamn. Nu verkar praxis ha blivit att man begär blockering av olämpliga användarnamn på BOÅ genom att ange användarnamnet men genom mallen visuellt dölja namnet med stjärnor. Detta gör naturligtvis att det är lätt att spåra vilken användare det är som avses och blockeringen sker då raskt. Samtidigt kan det innebära att flera versioner av BOÅ måste döljas vilket jag kan tycka är olyckligt. Detta skede senast i natt. En annan diskussion relaterat till detta är att det verkar finnas en uppfattning om att det är bättre att göra redigeringar av användare med olämpliga användarnamn ogjorda snarare än att rulla tillbaka. Jag har inte noterat denna åsikt förrän ganska nyligen men jag tänker att det också kan vara olyckligt och i det fallet tänker jag att det vore mindre kontroversiellt att dölja en redigeringskommentar. Hur tänker ni andra kring detta? Jag kan tycka att vi behöver ta ett helhetsgrepp kring hur vi hanterar olämpliga användarnamn. Rasmus ²⁸ 8 maj 2022 kl. 21.16 (CEST)

Vi brukar väl inte dölja BOÅ-ärendet? När man rullar tillbaka så skapas tyvärr automatiskt en redigeringskommentar med det olämpliga användarnamnet, då måste man även dölja tillbakarullningen. Om man använder ogjord så kan man redigera kommentaren direkt och därmed behöver den inte döljas. I övrigt är det ju ingen skillnad mellan att rulla tillbaka och göra ogjord. Det är ju bara två olika verktyg för återställning. Kitayama (diskussion) 8 maj 2022 kl. 21.28 (CEST)

Anledningen till att det talas mer om detta nu än förr är att det i mycket högre grad registreras olämpliga användarnamn nu, av en eller flera återkommande problemanvändare. Tillvägagångssätten att bli av med dessa kan variera, men i slutändan brukar det bli bra. Alla gör så mycket de kan eller har tid med. Desto mindre uppmärksamhet vi ger dessa, desto bättre. Jag skulle dock vilja att namnen svartlistas via missbruksfilter i högre grad än vad de redan gör, till den punkt att trollen antingen tröttnar, eller att namnen blir så pass långsökta eller med så mycket medvetna felstavningar att det knappt behöver döljas. EstrellaSuecia (diskussion) 8 maj 2022 kl. 21.29 (CEST)

Anledningen till att jag inte gillar att rulla tillbaka är att man kan inte dölja den senaste versionen i historiken. Vid en tillbakarullning måste man alltså in och göra en dummyedit (och ev en till dummyedit för att återställa) för att skapa ytterligare en version så att man kan dölja versionen med det olämpliga användarnamnet. Det är alltså fler arbetsmoment vid en tillbakarullning än vid en ogjord - om den senare görs korrekt med redigerad redigeringskommentar. Kitayama (diskussion) 8 maj 2022 kl. 21.38 (CEST)

Det tekniska problemet med att dölja innehållet i senaste sidversionen förstår jag. Men kan du verkligen inte dölja redigeringskommentaren på senaste sidversionen? Testkonto 42 (diskussion) 8 maj 2022 kl. 21.57 (CEST)

Här tror jag en redigeringskommentar dolts utan att dölja redigeringen. / Anhn ✎ 8 maj 2022 kl. 22.09 (CEST)

Du har rätt, jag hade fel. Då finns det ingen anledning att undvika tillbakarullning. Då stänger vi den delen av diskussionen. Kitayama (diskussion) 8 maj 2022 kl. 22.21 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Jag motsätter mig inte utveckling av missbruksfilter, men vill påtala att fantasin är stor och möjligheterna är många. PanIs, Pánîs, Pañis, Pani5 osv, kombinerat med Tïtta, Tītta, Tiŧŧa, Tiţţa osv ger raskt ofattbart många möjligheter som (vad jag förstår) försvårar skapandet av effektiva missbruksfilter. Jag tror mer på "de många ögonen" som då och då kastar en blick på denna logg, och som, om man är admin, blockar så fort som möjligt innan några redigeringar hunnit göras, och om man är vanlig användare, anmäler på BOÅ. Liter merjobb med att dölja både anmälan och skapandet, men om saneringen sker snabbt hinner vandalen inte göra redigeringar som i sin tur också måste döljas.

När det gäller döljandet

• allmänt hållet stötande användarnamn - behöver inte döljas till 100%
• användarnamn innehållande budskap - bör döljas
• användarnamn innehållande budskap och nick för wikipedia-användare - bör döljas
• användarnamn innehållande identifierbar person - måste döljas.

/ mina två procent Anhn ✎ 8 maj 2022 kl. 22.00 (CEST)

Jag vill nog förtydliga mig något. Jag motsätter mig inte att BOÅ doldes i det aktuella fallet men i det sammanhanget känns det också märkligt att göra en begäran som skapar ett behov av att dölja inlägget. Rasmus ²⁸ 8 maj 2022 kl. 22.03 (CEST)

Detta är en balansgång - om många ögon kollar denna logg upptäcker vi snabbare dessa användarnamn med budskap och ev outing av nick eller verkliga personnamn. Om det är en icke-admin som upptäcker o anmäler behöver man (vid behov) dölja både anmälan och själva objektet, men samtidigt gör en snabb anmälan som snabbt ger block o dölj att det inte hinner tillkomma ytterligare redigeringar som också måste döljas. Jag tar gärna det lilla extrabesväret. / Anhn ✎ 8 maj 2022 kl. 22.09 (CEST)

Jo förvisso, men jag kan tycka att det borde finnas ett smidigare sätt. Jag har dock inget konkret förslag. Vidare undrar jag om det är dags att officiellt utmönstra Mall:Olämpligt, min uppfattning är att den de facto inte används längre. Rasmus ²⁸ 8 maj 2022 kl. 22.29 (CEST)

Jag använder den mallen när ett användarnamn är olämpligt, men inte vulgärt, d v s i de fall då det inte finns anledning att dölja det. Kitayama (diskussion) 8 maj 2022 kl. 22.33 (CEST)

Minst fyra administratörer har använt mallen under april 2022. Kitayama (diskussion) 8 maj 2022 kl. 22.37 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Det står tydligt i mallen att den inte bör användas för "stötande, integritetskränkande osv, samt namn som uttrycker budskap/påståenden av olika slag", i dessa fall gäller "största möjliga tystnad" och WP:Mata inte trollen. / Anhn ✎ 8 maj 2022 kl. 23.05 (CEST)

Veckans tävling vecka 19 – allt om museer

Veckans tävling, vecka 19, har tema museer och pågår från 9 maj till och med 15 maj 2022. Varmt välkomna in i en museal men inte museimärkt vecka! VisbyStar (diskussion) 8 maj 2022 kl. 21.33 (CEST)

Delta gärna i veckans tävling: Länkar från SO-rummet

Är Isabelle Grill relevant?

En ny användare, Grilliana (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats), lägger upp en artikel om skådespelaren Isabelle Grill, som jag inte upplever som relevant. Jag har därför raderat den. När användaren la upp den igen, omdirigarade Disembodied Soul den till Clark (TV-serie), en film som hon har en roll i. Jag har diskuterat saken med Grilliana på hans användardiskussion, men vi har knappast nått enighet. Jag upplever det emellertid som litet problematiskt att jag är den enda som diskuterar frågan, och känner att jag hade behövs litet hjälp.

Dessutom är det ju fullt möjligt att andra medlemmar av gemenskapen tycker att jag tolkar relevanskriterierna för strängt, och att artikeln om Isabelle Grill faktiskt är relevant. Det är ytterligare ett skäl till att andra kanske skulle titta på diskussionen. / ^Ternarius_Disk 13 maj 2022 kl. 09.06 (CEST)

Det var bra det ni gjorde båda två. Jag ogillade den starkt när den dök upp, men va inte helt säker hur bäst ta hand om den. I det skick den var platsade den inte i artikelrymden. Yger (diskussion) 13 maj 2022 kl. 09.38 (CEST)

Tja, jag tycker nog inte att hon på något sätt tillhör de meritmässigt svagaste artisterna (oavsett gengre) som vi porträtterar uppslagsverket. Åtminstone den crediterade rollen i Clark-serien väger ganska tungt. Janders (diskussion) 13 maj 2022 kl. 10.15 (CEST)

Jag tycker hon är på gränsen till relevant. Midsommar är en uppmärksammad internationell storfilm och Clark är även det en storproduktion, men kanske behövs det ytterligare någon produktion där hon har en bärande roll för att anses relevant. /Ariam (diskussion) 13 maj 2022 kl. 10.22 (CEST)

Bara biroller hittills. När hon gör en huvudroll med lite mer skärmtid i en relevant produktion så räcker det, men inte än. EstrellaSuecia (diskussion) 13 maj 2022 kl. 17.44 (CEST)

Wiki Loves Earth 2022

Vivesholm, vinnarbild 2021! Tar Du årets vinnarbild?

Maj swishar fram, och med det är Wiki Loves Earth snart halvvägs gången. Några saker kopplade till WLE:

• Ladda upp dina bilder på naturreservat, nationalparker, naturminnen och biosfärområden. Se listor eller karta för vad som är med.
• Var med i Veckans tävling 16-23 maj med tema biologisk mångfald och förbättra artiklar och se till att bilder kommer till användning.
• Håll koll på underhållssidorna och se till att bilder kommer till användning, att objekt med samma namn har bild och städa bland bilder med ogiltiga IDn.

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 13 maj 2022 kl. 11.24 (CEST)

Kategorier som "Idrottare under ****-talet"

En fundering. Vi har många kategorier som till exempel Kategori:Mexikanska idrottare under 1900-talet. Alltså folk efter land och sedan efter yrke under ett visst sekel. En person som Ángel Mortal, som varit aktiv både under 1900-talet och 2000-talet, ska han sorteras in i båda kategorierna? Eller bara i den som representerar den tid där han varit som mest aktiv eller känd? EstrellaSuecia (diskussion) 9 maj 2022 kl. 01.30 (CEST)

För mig känns det självklart. Du hör namnet på en mexikansk idrottare och vill veta mer, men vet inte hur namnet stavas. Du söker på det du tror men får inga träffar. En kategori kan då vara till hjälp. Men det ju då inte till hjälp om du påträffar personen som aktiv 2000-talet och tror att han går att hitta där, men i själva verket ligger personen under 1900-talet. Sedan går det givetvis att ändå gissa att han kan finnas i angränsande kategori men då är ju frågan om det finns poäng att göra uppdelningen om man ändå måste söka angränsande kategorier.

Sedan finns ju de som säger att sådant är kategorierna inte till för - de skall vara för att hitta några liknande artiklar. Då spelar det nog inte så stor roll. FBQ (diskussion) 9 maj 2022 kl. 06.34 (CEST)

Har någon varit aktiv under två sekler bör vederbörande ligga i båda kategorierna. Däremot skall personer som är födda under 1900-talet men påbörjat sin karriär först under 2000-talet enbart tillhöra den senare, medan de som levt in på 2000-talet men enbart varit verksamma under 1900-talet endast skall tillhöra det århundradets. Tostarpadius (diskussion) 9 maj 2022 kl. 06.50 (CEST)

Instämmer med FBQ. En viss överkategorisering är bara bra, när man vill botanisera bland "tusen blommor". Paracel63 (diskussion) 9 maj 2022 kl. 11.54 (CEST)

Jag hade bråttom i morse, kunde ju för all del ha utvecklat mig, jag har väl blivit frustrerad när en konstnär kan stoppas in i kategorin landskapsmålare för att det står "han mest känd för sina landskapsmålningar". Då kan det i andra artiklar framgå att han mottagit grafikpriser, hans artikel kan till och med illustreras med både grafik och teckningar, men säger artikeln inte uttryckligt att han även gjort annat stoppas de in på det viset. Men kanske kommer problemet att minska när artiklarna efterhand blir bättre.FBQ (diskussion) 9 maj 2022 kl. 16.48 (CEST)

Om nu kategorierna främst ska ses som interna verktyg för de som redigerar, så är det kanske inte hela världen heller. Testkonto 42 (diskussion) 9 maj 2022 kl. 16.51 (CEST)

Nej, det är sant. Jag vet som sagt inte om det finns någon enighet vad de är till för. Jag har främst försökt använda dem exempelvis om jag hittar en svensk konstnär vars namn börjar på Tej... men inte mer, och att då kunna söka igenom kategorierna, och att sådant även kan vara till glädje för icke-redigerare. Sedan är de vanligen för inkompletta för att sådant skall vara användbart. Och med stor uppdelning i underkategorier krävs ju då också vanligen att man går petscan. Men, jag vet ju som sagt inte.FBQ (diskussion) 9 maj 2022 kl. 21.28 (CEST)

Låt oss inte ta om hela diskussionen om vad kategorierna är till för även här! I mina ögon är de som sagt till stor hjälp för alla, men då krävs det att vi hjälps åt för att hålla dem så kompletta som möjligt. Tostarpadius (diskussion) 11 maj 2022 kl. 07.23 (CEST)

Nej, vi diskuterar inte det igen. Men jag tycker inte det är värt tid och energi att försöka hålla sig uppdaterad i ständigt föränderliga och alltmer komplicerade kategoriträd när det inte ens finns en gemensam tanke kring vad målet med kategorierna är.FBQ (diskussion) 12 maj 2022 kl. 08.51 (CEST)

Och därmed faller Din önskan om att de skall vara kompletta. Så länge vissa användare medvetet avstår från att leta upp alla relevanta kategorier kommer de inte att bli det. Tostarpadius (diskussion) 13 maj 2022 kl. 08.48 (CEST)

Ja, jag menar att är för stort arbete för mig att axla. Du har klargjort att du enbart intresserar dig för dina artiklar och jag menar att om systemet skall fungera krävs ett kollektivt ansvar för alla artiklar, oavsett om de skapades i går eller för tio år sedan. Dessutom har vi olika syn på hur det här systemet skall se ut. Om du vill fortsätta får du gärna göra det. Men du menar att jag saboterar arbetet genom att inte följa dina instruktioner. Det ökar inte direkt min vilja att engagera mig i arbetet.FBQ (diskussion) 14 maj 2022 kl. 12.25 (CEST)

Jag har aldrig sagt att jag enbart intresserar mig för mina artiklar. Jag kompletterar kategoriseringen på mängder av biografier som andra skapat. Men att ständigt behöva göra det efter en specifik användare som är oerhört flitig med att utöka beståndet av betydelsefulla svenskar, vilket i sig är något positivt, det blir, för att citera Dig själv, "ett för stort arbete för mig att axla". Jag har aldrig talat om sabotage. Jag endast konstaterar faktum. Det är Du som menar att arbetet är meningslöst om det inte blir heltäckande. Så har jag aldrig sett på saken. Det är av stort värde även om många möjliga sidor saknas, enligt min uppfattning. Tostarpadius (diskussion) 15 maj 2022 kl. 14.26 (CEST)

Artiklar byggda på info från Wikidata

Upptäckte idag att vi har ett gäng cykelmallar (se Kategori:Cycling race-mallar) som gör det möjligt att i stort sett importera hela artiklar från Wikidata. Nowp använder dessa mallar (se t.ex no:Amstel Gold Race 2022) och jag provade kopiera en artikel till Användare:Fredde 99/Sandlåda 5. Såg även att Tour de France 2018 använder infoboxen trots att samtliga parametrar är på engelska. Hur är vår syn på artiklar skapade på detta sett? Det blir lättskapade artiklar, men samtidigt svårare för den genomsnittliga användaren utan Wikidatakunskaper att kunna ändra i artiklar. --Fredde^✔ 9 maj 2022 kl. 19.40 (CEST)

Jag tycker det är bra att använda data från Wikidata så mycket som möjligt när det rör sig om saker där databas-formatet passar, vilket det gör i detta fallet (datum, vem som vann m.m. är hårda, fyrkantiga fakta till skillnad från t.ex. någons yrkeskarriär). Det är information där det inte bör finnas olika vinklingar mellan olika språkversioner och det gör det lättare att dela informationen utan att behöva lägga lång tid på översättningar. Jag kan också tänka mig att det faktiskt blir lättare att hantera än komplicerade mallar som ofta är alternativet som används för omfattande listor och tabeller. Däremot är det jätteviktigt att dokumentationen är bra så att det blir så lätt som möjligt att ändra. Innan den läggs in mer bör dokumentationen översättas och infoboxarna borde ha en förklarade ruta som tar användaren till Wikidata (mallarna fick gärna plocka databasid genom en kodrad i modulen istället för att ha det som indata i mallen).

Jag håller själv på att arbeta med en modul som tar ganska mycket data från idrottare Modul:Sportperson WD. Den är långt ifrån färdig än (inte minst vad det gäller hantering av fall när information saknas), men jag håller på att testa den i några artiklar som bl.a. Rebecka Lazić och tar gärna emot feedback, inte minst när det gäller hur dokumentationen bör utformas. Gunnar Larsson (diskussion) 9 maj 2022 kl. 20.41 (CEST)

Jag är ingen expert på det här programmeringsspråket, men nog ser det i Modul:Cycling race ut som det finns utrymme för att översätta mallen från rad 2770 och neråt! Testkonto 42 (diskussion) 9 maj 2022 kl. 20.47 (CEST)

Samma intryck här. Det finns på flera ställen "sv" för svenska - men med oöversatt text. Någon som är bra på cykeltermer bör översätta detta. Ursprungsfrågan: Denna typ av artikel som bygger på avancerad hämtning från Wikidata är mycket svår för en vanlig användare att uppdatera. Du måste / bör in i Wikidata och ändra. Inte helt bra, men i detta fall överväger fördelarna nackdelarna. Kitayama (diskussion) 9 maj 2022 kl. 20.52 (CEST)

När det gäller just denna typ av artiklar ser jag inget problem. Det jag är mest orolig för är att vi skulle få exempelvis biografier som är uppbyggda på samma sätt. Det anser jag vara olämpligt (jag är fortfarande tveksam även till faktamallen där). Tostarpadius (diskussion) 11 maj 2022 kl. 07.21 (CEST)

Spännande. Jag tycker kanske det är lite tidigt, jag skulle gärna se att vi kom till en punkt där såna mallar är redigerbara rakt in i Wikidata från Wikipedia. Men det verkar orimligt. Så tills dess önskar jag att alla mallanarop kunde kommenteras med "det här avsnittet hämtar information från Wikidata, ändra uppgifter där". Jag önskar vi kunde ha något sådant vid alla anrop med mallar till Wikidata. Är det svårt att införa på ett bra sätt? Jag tänker att klickar man "redigera" och dubbelklickar på mallen så får man upp mindre av det där med template data och "mallens målsida", och istället mer klartexkt:

"Den här mallen hämtar information från Wikipedia syster projekt Wikidata. Den finns här: Amstel Gold Race 2022 (Q110584334).

Jag har aldrig fått något gehör när jag förslagit det förut, håler tummarna nu! LittleGun (diskussion) 12 maj 2022 kl. 18.10 (CEST)

Kul med all positiv respons och viktigt att höra gemenskapens åsikter. Tycker helt klart du är något på spåren där LittleGun! Är tyvärr inte tillräckligt teknisk själv för att skapa dessa mallar och moduler, men för tydlighetens skull hade det varit ett utmärkt tillägg. --Fredde^✔ 12 maj 2022 kl. 22.09 (CEST)

Tycker det ser utmärkt ut, dock saknat jag källa på det i artikeln. (Det brukar stå för faktamallar). Jag tror, när det gäller @LittleGuns fundering om "ändra uppgifter där" är bra, men den skall inte synas i artikelläge utan bara i redigeringsläge för att inte locka till klotter på wikidata. Det går väl att göra via en "dold" mall så man får länken i redigeringsläget? Håller annars med @Tostarpadius att vi ska vara försiktiga i rena biografier med sådant (men borde kunna hämta resultaten i sportbiografier då jag sett att dessa ofta bara är halvinlagda i de artiklarna, ex bara os-medaljer men inte övriga viktiga tävlingar som EM eller nationella mästerskap). Adville (diskussion) 13 maj 2022 kl. 06.59 (CEST)

Ja, bara i redigeringsläge. För skönhets skull.

Adville: Så jag tror du tänkte fel där. Min käpphäst är att det är lätt att stoppa klotter, det är bara att stoppa redigeringar. Jag vill underlätta redigeringar, dessvärre leder det till klotter. Problemet med Wikidata-Wikipedia är att det är svårt att övervaka för wikipediaartikeln relevanta ändringar på Wikidata och att det bara är en delmängd av intresserade på Wikipedia som vill hålla koll på Wikidata också. Problemet är inte att det är lätt att redigera. Jag vill att det ska vara ännu enklare att redigera Wikidata från Wikipedia. LittleGun (diskussion) 13 maj 2022 kl. 07.16 (CEST)

@LittleGun, när det blir lättare att bevaka wikidata utifrån "sina" artiklar på Wikipedia håller jag med dig. (För då kan fler hjälpas åt att hplla koll på sina egna klottrare). I nuläget är det dock lite svårt och därför är jag för att inte visa för öppet. (Som det står i faktamallar är ok)

Sedan ett exempel på sportbiografier. Jag antar att Raimondo d’Inzeo inte bara ställde upp i OS 1972, utan även i andra mästerskap. Här skulle denna typ av listor kunna göra underverk. Adville (diskussion) 13 maj 2022 kl. 07.22 (CEST)

Jag är rent allmänt skeptisk till att vi använder oss av Wikidata alltför mycket. För mig är det problematiskt att det kan vara svårt för oerfarna att redigera Wikidata och, som LittleGun tar upp, kan det vara svårt att bevaka (relevanta) ändringar där från Wikipedia. Däremot tycker jag att Wikidata skulle kunna göra underverk i en mängd artiklar. Ett exempel jag kan tänka mig är att i artiklar om orter utanför den svensktalande världen använda Wikidata för sådant som vilken politiker är ledamot för ortens valkrets. Man skulle kunna formulera artikeln ungefär som "[Namn från Wikidata] är ledamot för Valkrets och valdes [datum från Wikidata]." och slippa behöva uppdatera artikeln (ända till orten hamnar i en ny valkrets i alla fall). Dieselmotorvagnar (till stationen) 13 maj 2022 kl. 07.54 (CEST)

Just den här typen av sportresultat som i exemplet Amstel Gold ovan, har vi valt att använda otroligt avancerade mallar även med "konventionell" Wikipediateknik. Då tycker jag inte detta förvärrar. Tvärtom. LittleGun (diskussion) 13 maj 2022 kl. 08.06 (CEST)

@LittleGun Jag håller med dig om att vi bör skriva ut att man behöver redigera det på Wikidata, och helst med hjälpsamma länkar till exakt var på Wikipedia man behöver redigera. Men det blir ju klurigt för att en stor tabell, eller infobox, kan ju hämta uppgifter från fler än ett Wikidataobjekt. Ska vi göra en lång lista då?

En annan aspekt är att det kan vara svårt att se var på ett välfyllt Wikidataobjekt redeigeringen behöver göras. Om möjligt skulle jag önska en länk direkt till rätt påstående, förmodligen med en liten pennsymbol vid varje faktauppgift. Det är ju enklare om man får länken direkt så här än att behöva scrolla och leta från en generell länk som så här. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 13 maj 2022 kl. 09.38 (CEST)

Det låter som bra förslag! Har en programmeringsfråga - hur får man fram strängen 4A406344-F3F4-4B9E-834D-EE916275E089 som identifierar Andrea Bagioli-posten? Gunnar Larsson (diskussion) 15 maj 2022 kl. 15.01 (CEST)

Möjligen kan jag tänka mig noter med att informationen är från Wikidata (och att källorna finns där), men absolut inte ha det utskrivet direkt i texten. Tostarpadius (diskussion) 13 maj 2022 kl. 08.08 (CEST)

Generellt är jag mycket tveksam till att hämta information från Wikidata och lägga den i brödtext. Politikern från valkretsen bör hellre ligga enbart i faktarutan om man är rädd att det inte kommer att bli uppdaterat manuellt. Listor med mästerskapsresultat är jag inte helt negativ till heller. Tostarpadius (diskussion) 13 maj 2022 kl. 08.44 (CEST)

Den hittills längsta obrutna sviten av förstaplats på Topp 100-listan över mest visade svwp-artiklar bröts igår

Efter att ha legat överst på Svenska Wikipedia Topp 100 i nio dagar utan avbrott, blev artikeln Clark Olofsson igår detroniserad av Eurovision Song Contest 2022. Nio dagar är rekord för svwp. Här är en lista på alla artiklar som legat på förstaplatsen minst en vecka utan avbrott sedan oktober 2015¹:

Artikel som låg etta på Topp 100-listan	Antal dagar	Period	Artikel som bröt sviten
Clark Olofsson	9	2022-05-05–13	Eurovision Song Contest 2022
Örjan Ramberg	8	2019-03-23–30	Annelie Pompe
Avicii	8	2018-04-20–27	Familjen Flinta2
Taliban	7	2021-08-12–18	Afghanistan
Opinionsmätningar inför riksdagsvalet i Sverige 2018	7	2018-09-02–08	Riksdagsvalet i Sverige 2014

1. I statistiken finns även en artikel som låg etta från 2016-08-31 till 2016-09-08 med väldigt många visningar under dessa nio dagar. Den artikeln finns inte längre kvar och det är nog att betrakta som ett mätfel.
2. Om även "spiken" för Familjen Flinta den 2018-04-28 skulle vara ett mätfel förlängs perioden för Avicii med en dag, men sen kom bland annat artiklarna Valborgsmässoafton och Första maj och petade ner Avicii till en andraplats den 2018-04-29 och en femteplats den 2018-04-30.

-- Larske (diskussion) 15 maj 2022 kl. 10.57 (CEST)

Nu måste jag visa min okunnighet. Vad det är som gjort att Clark Olofsson blivit aktuell? Testkonto 42 (diskussion) 15 maj 2022 kl. 12.59 (CEST)

Netflix har släppt en serie (Clark) om hans liv baserad på hans självbiografi. Sjö (diskussion) 15 maj 2022 kl. 13.09 (CEST)

För just de artiklar som toppar listan finns det lite info/spekulationer om anledningen på den här sidan. -- Larske (diskussion) 15 maj 2022 kl. 14.04 (CEST)

Svenska städers koordinater

En användare ändrade ordningen på Sveriges län efter hur deras residensstäder är placerade från norr till söder. Hen menade att Kalmar ligger längre söderut än Halmstad. Jag kontrollerade det hela och jag fann att det stämde. Enligt koordinaterna i Wikidata däremot, låg Halmstad söder om Kalmar. Dessa koordinater var dock i båda fallen placerade utanför städernas centrum. Jag har nu rättat upp detta genom att istället peka ut städernas största och mest centrala torg. Jag undrar dock samtidigt varifrån koordinaterna är hämtade? Vilken princip ska gälla för att bestämma koordinaterna för en ort? Stigfinnare (diskussion) 13 maj 2022 kl. 16.19 (CEST)

I Japan följer man konsekvent en princip för koordinater för en kommun. Det är kommunhusets/stadshusets koordinater som gäller. Därmed inte sagt att vi ska/bör ha det så, men en intressant princip värd att nämna i sammanhanget. Kitayama (diskussion) 13 maj 2022 kl. 16.26 (CEST)

För de småorter jag håller på att skapa nu har Larske utifrån småorten polygontåg räknat ut centrum av polygonen. Det passar ju i och för sig sämre för orter (städer) med stor utbredning Yger (diskussion) 13 maj 2022 kl. 16.30 (CEST)

Trafikverket har ju pekat ut en punkt i de flesta orterna varifrån all längdmätning sker. Dessa punkter brukar vara centralt placerade. Det skulle vara ett alternativ om man kan få tag i dessa koordinater. Därmed inte sagt att det är det bästa alternativet. Jag roade mig med att undersöka var koordinaterna för Göteborg pekade, eftersom det måhända är svårt att peka ut var det absoluta centrumet i denna stad finns. Koordinaterna visade sig peka på en punkt i ett radhuskvarter i norra Mölndal. Det är möjligen korrekt om man ska peka ut centrum av tätorten, men det är knappast POMMF. Stigfinnare (diskussion) 13 maj 2022 kl. 16.41 (CEST)

Att försöka beskriva läget för ett område med komplicerad utsträckning med en enda punkt är inte så lätt, se följande exempel:

• Se den här tätorten (som jag tycker ser ut som en dansande tupp med stor gump som håller på att tappa sitt vänstra ben).
• Se samma tätort med centroiden (den röda pricken) markerad. Centroiden som är ett neutralt sätt som endast tar hänsyn till områdets form och inte vet något om några "stadshus", "stortorg" eller "järnvägsstationer".
• Se denna karta som visar ett exempel på att ett statistiskt bebyggelseområde, som både småorter och tätorter är, kan sträcka sig in i flera andra områden av administrativ karaktär, vilket kan göra att centroiden för en tätort med ett visst namn inte nödvändigtvis hamnar inom kommunen med samma namn.

-- Larske (diskussion) 13 maj 2022 kl. 18.06 (CEST)

Centroiden är i de flesta fall en bra punkt att ange, men det är ju fullt möjligt att centroiden faktiskt hamnar utanför tätorten, och då blir den ju lite problematisk. /ℇsquilo 14 maj 2022 kl. 20.29 (CEST)

Exemplet ovan (Göteborg) gör ju tydligt att inte ens när centroiden faktiskt landar i tätorten så är den bra. Om man frågar 100 personer var centrum i Göteborg ligger, hur många skulle svara: Fässbergsgatan i Mölndal? Vi måste faktiskt ta en viss hänsyn till POMMF när vi väljer koordinater för tätortena. Stigfinnare (diskussion) 14 maj 2022 kl. 23.09‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

@Esquilo: Det är "realcentroid" som vi har använt för till exempel naturreservaten för att med en punkt ange deras läge. "Realcentroid" är en modifiering som gör att punkten alltid hamnar inom polygonen hur konkav den än är, se realcentroid. Se till exempel Vasaloppsspåret (naturreservat, Mora kommun).

-- Larske (diskussion) 14 maj 2022 kl. 23.56 (CEST)

Jag tror de flesta inte skulle beskriva (dvs Pommf) Göteborg som en dansande tupp med stor gump som håller på att tappa sitt vänsterben heller. Det tenderar att bli främmande hur man än vänder sin egen stora gump. Testkonto 42 (diskussion) 15 maj 2022 kl. 07.18 (CEST)

Vägverket använder ju som sagt järnvägsstationen som riktpunkt, och om järnvägsstation saknas busstationen. Jag tycker att att det är ett bra riktlinje. Ett annat problem med att använda en realcentroid för något så dynamiskt som en tätort är ju också att den kommer att flytta sig ganska mycket. Sedan kan man ju givetvis använda stora torget, rådhuset/kommunhuset i stället, kan ju dock vara bra att man är konsekvent. Sedan fungerar det ju inte för naturreservat och andra områden. FBQ (diskussion) 15 maj 2022 kl. 10.52 (CEST)

Eftersom jag anser att frågan borde avse orter oavsett land tar jag upp några exempel från New South Wales. Där har namnmyndigheten koordinater för varje post (orter, byggnader, m.m.) och dessa skulle kunna sägas vara officiella. De är dock inte alltid korrekta. För Henty påstås till exempel såväl orten som järnvägsstationen och postkontoret ligga här (ungefär 200 m norr om postkontoret och 300 m norr om järnvägsstationen). Junee och Junee Railway Station påstås ligga här, trots att järnvägsstationen i själva verket ligger 500 meter söder om den punkten. De är måhända ortens realcentroid (jag har inte kontrollerat), men för Henty tycker jag att det är ganska förvirrande att man hamnar i en skog istället för en bebyggd del av orten. För vägavstånd i delstaten har vägmyndigheten en lista över bestämda referenspunkter för ett antal orter (kanske för alla, men en sådan lista har jag inte kommit över). Punkterna är i huvudsak (viktigare) korsningar eller posthus, men även brofundament, bromittpunkter, dammbyggnader och delstatsgränser används. För Junee anges denna korsning (ingen anges för Henty). Jag har inga invändningar mot att använda kommunhus, torg, järnvägsstation eller dylikt som referenspunkt för orter. Dieselmotorvagnar (till stationen) 15 maj 2022 kl. 12.40 (CEST)

Se bara upp för de fall där rådhuset/kommunhuset inte ligger inne i kommunen/länet/regionen. Det finns kanske inga sådana fall i Sverige idag, men det är inte så ovanligt att en lantligt förlagd kommun har sitt residens i närmaste större tätort, vilket då blir utanför kommungränsen. Testkonto 42 (diskussion) 15 maj 2022 kl. 12.53 (CEST)

För Stockholm och Göteborg som är de enda riktigt taggiga och stora tätorter tycker jag vi kan lägga in specialkoordinater för att ange något centralt. För ytterligare omkring 100 kan jag tänka mig en princip för var den bör peka. Men för resten 8800 koordinatsatta orter, är allt avancerat overkill, och en uträknad centroid är en lämplig lösning. Yger (diskussion) 15 maj 2022 kl. 19.43 (CEST)

Jag skulle nog inte vilja uttala mig så kategoriskt. Vänersborg, Varberg och Karlskrona är tre exempel på städer där "centrum" ligger i ena änden. I synnerhet för Karlskrona beror det på att det bara funnits en riktning för staden att växa på. Ser inte vad problemet skulle vara med att använda centroid som utgångsvärde men att skriva över om man tycker det är befogat.

andejons (diskussion) 15 maj 2022 kl. 23.20 (CEST)

Tätortsquiz: Vilken är Sveriges ensammaste tätort?

Här kommer ett litet quiz till alla som är roade av geografi/demografi-statistik.

Frågor

1. Vilken tätort i Sverige, efter den senaste indelningen 2020, har längst avstånd till sin närmaste tätortsgranne i Sverige?
2. Vilken är denna närmaste tätortsgranne?
3. Hur långt är det mellan dessa två tätorter?

-- Larske (diskussion) 14 maj 2022 kl. 13.57 (CEST)

En ren gissning. Arjeplog, Sorsele, 59 km. Kitayama (diskussion) 14 maj 2022 kl. 14.05 (CEST)

Gäddede har nog någon mil till till närmsta grannen. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 14 maj 2022 kl. 15.41 (CEST)

Ursäkta mig om jag spårar ut nu, men jag har tidigare undrat samma sak om fyrar. Vilken svensk fyr har längst avstånd till närmaste fyrgranne? Rent spontant skulle man ju gissa på någon utsjöfyr som Ölands södra grund eller Sydostbrotten, men det verkar faktisk vara en jämförelsevis blygsam fyr i Klässbol vid Glafsfjorden. /ℇsquilo 14 maj 2022 kl. 20.35 (CEST)

Ibland placerar sig orterna parvis, så att de är nära varandra, men långt ifrån resten av världen. Karesuando ligger exempelvis inte så långt från Kuttainen, men skulle den ena tappa invånare blir den andra tämligen ensam. Testkonto 42 (diskussion) 14 maj 2022 kl. 20.40 (CEST)

Här kommer svaren (se även kartan till höger)

1. Gäddede
2. Föllinge
3. Cirka 95 kilometer

--Larske (diskussion) 15 maj 2022 kl. 20.12 (CEST)

Kortaste vägen mellan Gäddede och Föllinge går genom den norska tätorten Sørli, så det blir lite konstigt att bara räkna med svenska tätorter. 212.3.31.229 16 maj 2022 kl. 16.36 (CEST)

Dubbningshemsidan

En sida som har dykt upp som källa till svenska dubbningar ett stort antal år här på Wikipedia är en sida som heter Dubbningshemsidan. Det kan ju låta som en bra sida, men om man går på startsidan skriver den ansvarige att han mailar till dubbnings/filmbolag och ber om credits till filmerna (eventuellt ber han andra om uppgifter till dubbningar). Redan där tycker jag att sidan inte känns som en trovärdig Wikipedia-källa. Skaparen har dessutom haft fel till listan för Prinsen av Egypten, då undrar man, är det pålitliga uppgifter han har fått in?

Inte heller känns som en källa där skaparen lägger upp information om sig själv (favoritmat m.m.). Det känns mer som ett blogginlägg.

Diskussionsforum är naturligtvis bra (som här med Bybrunnen), men Dubbningshemsidan forum gör mig också kluven, som här. Information som i sig inte är irrelevant, men som inte har några källor och dessutom ser egenforskat ut.

Nå, vad tycks? Känns Dubbningshemsidan trovärdig?

Tacksam för svar. Colapojken (diskussion) 12 maj 2022 kl. 23.58 (CEST)

Denna diskussion har för övrigt kommit till ljuset efter en längre diskussion som förts på Diskussion:Sonic the Hedgehog (film, 2020) där vi inte kunnat enas om en väg att gå.

Jag tycker att sajten är trovärdig. Dels för att den är etablerad och dels för att det är en andrahandskälla med information direkt från förstahandskällor. Bolagen själva. Jag ser ingen anledning att misstro. Och, det kan så klart bli fel som med Prinsen av Egypten, men då åtgärdar men ju det. Jag ser inte hur detta skulle göra en källa mindre trovärdig, tvärt om!

För övrigt, vad som skrivs på ett forum bör självklart inte användas som källa, lika lite som bybrunnen.

Jag anser att man absolut kan använda Dubbningshemsidan som källa. Speciellt när den ofta innehåller mer information än andra källor som tenderar att utelämna regissör, översättare, tekniker, studio, mm.

Att webbplatsen dessutom funnits i över 13 år tycker jag också tyder på långsiktighet och seriositet. Sabelöga (diskussion) 13 maj 2022 kl. 00.19 (CEST)

Det finns "blogginlägg" även i seriösare nyhetsmedia i form av krönikor, särskilt de mindre allvarliga sådana. Och även i media som aldrig skulle ifrågasättas som källa så har det hänt att de har haft fel. Många gånger. Jag anser att det i vilket fall som helst är tusen gånger bättre att verifiera uppgifterna med denna källa än att låta de vara overifierade. Särskilt med tanke på att vi har en vandal som sedan många år gillar att redigera om röstskådespelare och deras roller och blandar där sanning med rent hittepå. Då är det bra att ha en källa att luta sig tillbaka på, se till exempel Ice Age 2: Istiden har aldrig varit hetare och dess artikelhistorik före och efter jag lade till källan. Att hemsidan ser lite gammal och dammig ut rent webbdesignmässigt är inte en anledning att misstro.

Mina två öre. EstrellaSuecia (diskussion) 13 maj 2022 kl. 04.04 (CEST)

Så länge det handlar om att hämta info om okontroversiella uppgifter som faktisk medverkan av skådespelare, röster, musik, release-tid osv och vi inte hämtar info som recensioner och värdeomdömen, så tycker jag den verkar ok. Samma gäller enligt min ringa åsikt IMDB, Discogs och många sport-sajter. /Anhn ✎ 13 maj 2022 kl. 05.16 (CEST)

En recension av Tigers film förekommer här. Colapojken (diskussion) 13 maj 2022 kl. 06.47 (CEST)

IMDb har också recensioner... --Sabelöga (diskussion) 13 maj 2022 kl. 07.08 (CEST)

Har förtydligat i mitt inlägg ovan. /Anhn ✎ 13 maj 2022 kl. 07.15 (CEST)

Vad skiljer dubbhingshemsidan från Dan Koehls Evert Taube-hemsida? - Tournesol (diskussion) 13 maj 2022 kl. 07.29 (CEST)

Om du menar den här så är ju den sidan trasig medan Dubbningshemsidan renderas korrekt? Eller tänker du på något specifikt? Sabelöga (diskussion) 13 maj 2022 kl. 07.47 (CEST)

Jag tänker inte förbjuda något, men jag uppmanar till extrem försiktighet. De här trollen är tillräckligt envisa att försöka påverka en privat site för få in sitt trams bakvägen! Testkonto 42 (diskussion) 13 maj 2022 kl. 07.56 (CEST)

Okej. Sabelöga (diskussion) 13 maj 2022 kl. 08.01 (CEST)

Min analogi låg i att det satt en privatperson på sin fritid, utan redaktion eller annan kvalitetssäkring, och gjorde en hemsida där han öste in en massa info som han tyckte var publiceringsmässigt. Denna sida användes i åratal som källa på Wikipedia i något slags anda av "det finns väl inget skäl att tro att det skulle vara några större fel i den informationen". När det lämpliga ifrågasattes gjorde Koehl oss den stora tjänsten att visa hur opålitliga sådana sidor kan vara.

Jag hävdar bestämt att privata hemsidor inte är trovärdiga källor. Det är inte en fråga specifikt om Dubbningshemsidan utan om avsaknad av redaktion och kvalitetsprocesser. - Tournesol (diskussion) 13 maj 2022 kl. 08.13 (CEST)

Det finns privata hemsidor som är väldigt trovärdiga. Privata hemsidor behöver därför bedömas individuellt. /ℇsquilo 14 maj 2022 kl. 20.26 (CEST)

...och @Sabelöga: det är inte att den sida du länkar till är tekniskt trasig som illustrerar det stora problemet (det var den inte när vi rensade ut den som källa) utan den svarta rutan en bit ner. - Tournesol (diskussion) 13 maj 2022 kl. 08.16 (CEST)

Jo, en sak till: Wikipedia är en generell encyklopedi, inte en sammanställning eller databas över all världens information. Om vi inte kan hitta tunga källor som rapporterar vem som gjorde den svenska rösten till en mindre roll i en animerad serie eller hur många gånger Obelix försökt få dricka trolldryck men nekats av Miraculiux är det kanske inte relevant att ta upp. Det finns en massa nisch-wikis som kräver ner sig i sådana detaljer. - Tournesol (diskussion) 13 maj 2022 kl. 08.20 (CEST)

Det Tournesol pekar på rörande "redaktion och kvalitetsprocesser" är en oerhört viktig nyckel till alla bedömningar av vad som är trovärdig information i tillförlitliga källor. Men till det vill jag lägga skribentens egen förmåga att bedöma ett påstående. Det krävs alltid egen viss kunskap, förmåga att göra rimlighetsbedömningar, kännedom om kompletterande källor osv. För alla källor — även de mest seriösa och genomarbetade — kan ha fel (och har det ganska ofta). Därför bör man alltid sträva efter att försöka arbeta med flera olika källor som kan bekräfta (eller avfärda) varandra. En skribent bör aldrig förlita sig till 100 procent på någon källa. Det krävs alltid egen kunskap och ett eget omdöme. Den här typen av ambitiösa privatprojekt kan nog ofta fungera bra i ett sådant arbete, men mer som komplement än som ensam huvudkälla. Janders (diskussion) 13 maj 2022 kl. 08.37 (CEST)

(redigerinskonflikt) Jag delar huvudsakligen Ahns ståndpunkt - frågan om det är relevant är väl delvis en annan. I grunden handlar det ju om hur tillförlitliga uppgifterna är. Inte alla professionellt publicerade alster har heller någon avancerad kvalitetssäkring. Om man kan se det som en "god källa" är väl däremot tveksamt. Finns det andra uppgifter skulle jag hävda att de flesta monografier, biografier över skådespelare och liknande är betydligt mer tillförlitliga än den här sidan. Sedan har jag ju reagerat på att dubbningarna på hemsidan beskrivs som "filmens svenska röster". Filmen har inga svenska röster. Det kan sedan ha gjorts en eller flera dubbningar, ibland ganska kort efter att filmen kom, ibland långt senare. Om filmen är gammal kan det ha gjorts omdubbningar, om filmen lanserats i Sverige av olika bolag eller på olika TV-kanaler kan de ha gjort sina egna dubbningar. Vanligen står det ingenting om när de här dubbningarna utfördes.FBQ (diskussion) 13 maj 2022 kl. 08.48 (CEST)

Webbplatsens terminologi borde inte ha så mycket att göra med dess innehålls kvalité, men jag håller med om att det är beklagligt att produktionsår alltför ofta utelämnas. Både för ursprungsfilmen och den svenska versionen. Detta brukar kunna framgå om filmen har flera dubbningar där varje version markeras med när dom skapats och ibland var dom getts ut. Jag delar också huvudsakligen Anhns och FBQ:s uppfattning. Sabelöga (diskussion) 13 maj 2022 kl. 16.05 (CEST)

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kommer jag till slutsatsen att Dubbningshemsidan kan användas som källa men då helst som komplement till tyngre källor. Det tycker jag låter rimligt, har jag förstått detta korrekt? --Sabelöga (diskussion) 16 maj 2022 kl. 13.21 (CEST)

Det håller jag inte med om. - Tournesol (diskussion) 16 maj 2022 kl. 17.58 (CEST)

Okej, men andra håller inte med dej, så vad är konsensus. Detta tolkar jag ändå som konsensus. Sabelöga (diskussion) 16 maj 2022 kl. 18.15 (CEST)

En annan tolkning är att det bara är av betydelse att ange de här uppgifterna för de ledande rollerna. Testkonto 42 (diskussion) 16 maj 2022 kl. 19.28 (CEST)

Det här har diskuterats flera gånger tidigare och jag vill minnas att det finns konsensus kring att vi inte alls skall använda anonyma eller reklamdrivna sajter som källor. Vi skall inte heller använda privata entusiasters hemsidor som källor såvida de inte är noga med att ange sina egna källor. Gör de inte det är de mindre tillförlitliga än vad Wikipedia självt är och då sänker de vår trovärdighet, en trovärdighet vi håller på att bygga upp genom att vara noggranna med just källor. Det vore synd om det arbetet förfuskades. Tyvärr skvalpar undermåliga källor som t.ex. worldstatesmen.org (privat entusiast som inte anger sina egna källor och som ofta har käpprätt fel) kvar sedan svwp:s barndom, något som måste arbetas bort tålmodigt. Vem som helst kan skapa en hemsida med vilket innehåll som helst, vem som helst kan också skriva vad som helst på Wikipedia, men skillnaden är att här patrulleras allt av erfarna användare. Självklart kan vi inte använda källor med sämre granskning än så. Visst kan etablerade media ha fel, men generellt ligger det redaktionella bedömningar bakom det som publiceras. Att etablerade media kan ha fel är ett dåligt argument för att vi ska sänka kraven på källor. /Ascilto (diskussion) 16 maj 2022 kl. 22.05 (CEST)

Ja, problemet är ju att det inte framgår på själva sidan exakt vad källan är men om man läser på forumet så framgår det att webbmastern (Daniel Hofverbeg) får sina uppgifter direkt från dubbningsbolagen eller distributören, beror på. Jag har skrivit till honom om detta och bett honom specificera sina källor men fick till svar att han inte anger detta eftersom det tidigare i efterhand har visat sig vara känsliga uppgifter.. För att förtydliga så hymlar han inte om att han fått uppgifterna eller från vilket bolag men däremot om vem på företaget som gett ut dom. Sabelöga (diskussion) 17 maj 2022 kl. 01.46 (CEST)

Om en källa höjer Wikipedias trovärdighet är det en bra källa. Om källan tvärtemot sänker Wikipedias trovärdighet är det en dålig källa. Källans egna källor måste tydligt framgå av varje artikel eller lista. Det räcker inte att vi litar på eller "vet" att källan hämtat sina uppgifter från trovärdiga källor. Våra läsare vet inte lika mycket och det är hos dem vi förtjänar vår trovärdighet. Vi måste vara konsekventa i våra val av källor. /Ascilto (diskussion) 17 maj 2022 kl. 10.06 (CEST)