Visar inlägg med etikett sömn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sömn. Visa alla inlägg

torsdag 26 september 2013

Stoppa pressarna, this just in, osv

Sigge sov från klockan 20:30 till 03:30 I SIN EGEN SÄNG! Och efter ett blöjbyte, mat och ännu ett blöjbyte sover han igen - I SIN EGEN SÄNG! Och Alfie snarkar i soffan och har inte ens närmat sig sovrummet ikväll/natt.

Är så chockad att jag inte kan somna om nu.

Jag heter Mirijam och bor i Kristianstad med min sambo och en halv kamphund. Och i augusti blev vi en till i familjen när ongen som heter Sigge – men gick under arbetsnamnet Kenneth – äntligen kom, två veckor efter utsatt datum. Jag är journalist, jobbar med radio och gillar adrenalin, tatueringar, resor, färg och öl. Du kan även följa mig på instagram: @mirijam_geyerhofer samt på min andra blogg: mirijam.blogspot.com

söndag 25 augusti 2013

Kattas BF: T-minus 8 dagar


Alla ligger ju inte och myser på BB med en 24-timmars bebis i famnen. Somliga av oss är synnerligen höggravida och har sovit som en lättväckt kolikbebis hela natten. Eller nej, jag har ju inte sovit hela natten, jag har varit vaken hela natten och slumrat lite emellanåt. Jag har väckts av polis/brandhelikopter som cirkulerat ovanför oss för andra freaking natten i rad - det har låtit som att de snurrat omkring inne i huset, av ännu en brandvarnare som tyckte att natten var en bra tid att börja larma om låg batterinivån, och så av det sedvanliga bökandet i sängen av ett barn som klättrar fram och tillbaka över mig och slaktarn, och ett barn som sparkar och bökar runt inne i magen. Jo, och så den allmänna syrebristen som jag just nu känner av - ni vet, en kudde mellan knäna, en som jag måste ha armarna på och så täcket som hotar kväva mig men som jag fryser ihjäl utan. Så redan utan helikoptrar och klätter i sängen så är sovförutsättingarna långt i från optimala - även innan största sonen börjar messa godnatt och vilja boka tid för upphämtning hos kompisen han sover oss följande dag - KLOCKAN HALV ETT PÅ NATTEN.

Alltså, kom igen. Låt mig sova. I alla fall lite längre än en kvart åt gången. Snälla.

Jag heter Katarina och bor i en söderförort till Stockholm tillsammans med min sambo och våra två barn (12 år och 1 år). I början av september ska jag tydligen bli trebarnsmamma. SJUKT! Jag jobbar statligt, är ganska lat, gillar färgglada tatueringar, ost och öl. Du kan även följa mig på instagram: @kattakvack samt på min andra blogg: kattakvack.se

tisdag 23 juli 2013

Och jag ba: S N A R K

Okej, alla sömnlösa preggon kan sluta läsa här, för nu ska jag skriva om hur otroligt gott jag sover på nätterna. Alltså, oj oj oj vad jag sover. Somnar runt halv 23:30 och vaknar vid 7:30 när Tobbe kommer hem från sitt nattjobb. Vissa dagar sover jag vidare till halv nio. Eller som i dag, till halv tio. Hehe.

"MEN HERREGUD KVINNA, KISSAR DU INTE PÅ NÄTTERNA!?!?" skriker folk upprört när jag berättar detta, och jo, det gör jag så klart. En gång mellan klockan 05 och 06 är jag uppe, men jag somnar lika snabbt igen. Och alla appar/böcker/hemsidor säger att man börjar sova dåligt de sista veckorna "för att förbereda sig för kommande vaknätter".

Ooookej. I så fall har min kropp:

a) inte fattat att den snart ska bli mamma (hoppas inte), eller
b) så vet den att Kenta är ett litet underbarn som älskar att sova på nätterna (hoppas!), eller
c) kommer Kenneth få ligga och gråta och gråta och gråta efter sin mamma som ba *SNAAARK*

Är det här något jag behöver oroa mig för? Kommer jag bli galen av sömnbrist sen när han föds eller ska jag börja väcka mig själv nätterna igenom för att öva? Vad tror ni?

Svar till "Har man inget att oroa sig för så skaffar man sig det"



Jag heter Mirijam och bor i Kristianstad med min sambo och en halv kamphund. Och i augusti blev vi en till i familjen när ongen som heter Sigge – men gick under arbetsnamnet Kenneth – äntligen kom, två veckor efter utsatt datum. Jag är journalist, jobbar med radio och gillar adrenalin, tatueringar, resor, färg och öl. Du kan även följa mig på instagram: @mirijam_geyerhofer samt på min andra blogg: mirijam.blogspot.com

söndag 26 maj 2013

Herregud, hur ska det gå med sömnen?


vagga
Har blivit helt besatt av vaggor. Till bebishen menar jag, för Edster sover som en stock mellan oss i vår säng (på oss, mellan oss, klättrandes på oss) plus att han är en smula för stor (och med en smula menar jag: med ett år och lite till). Men en vagga liksom - HUR praktiskt? Speciellt en sån här som går att flytta runt på! Jag gillar saker som går att flytta runt på när det kommer till bebisar, speciellt saker de sover i eftersom det är sjukt praktiskt att kunna förflytta små sovande människor utan att väcka dem hela tiden. Dräglar även lystet över ett Babynest av just samma anledning.

Jo så att, jag funderar en hel del på det där med hur sömnen kommer se ut för familjen om några månader. Eddie har ju sovit mellan oss mest hela tiden sedan han var runt 4-5 månader och jag tänker spontant att det kommer vara lättare att få bebishen att sova i egen säng än att stressa över Edster i egen säng - för att vi inte kommer få plats i vår säng med en unge till, det är klart som korvspad *gnider handen över den ömma nacken och försöker ruska liv i den bortdomnade armen efter natten*

Och ja, anledningen till att jag funderar på sömnrelaterade saker inför den nya spädisperioden, är naturligtvis direkt relaterat till hur den blivande storebroderns sovvanor har sett ut till och från under de senaste 18 månaderna:

wpid-1332242316033

IMG_20120404_071324

IMAG1879

IMAG1610

IMAG0768

Jag heter Katarina och bor i en söderförort till Stockholm tillsammans med min sambo och våra två barn (12 år och 1 år). I början av september ska jag tydligen bli trebarnsmamma. SJUKT! Jag jobbar statligt, är ganska lat, gillar färgglada tatueringar, ost och öl. Du kan även följa mig på instagram: @kattakvack samt på min andra blogg: kattakvack.se