Vad hittar ni på för dumheter?
Tillåta tunga droger?
Vad i hela världen tror ni er vinna på ett så galet tilltag?
Fy skäms!!
onsdag, december 30
Nya karaktärsdrag etablerar sig
Latheten och snålheten heter de.
De växer sig starkare och tydligare för varje dag.
Det värsta är nog att jag inte riktigt har något emot dem.
De känns bekanta och bekväma och passar in fint i mitt mediokra liv.
Den här bloggen har aldrig varit en kontaktannons. Det torde vara överbevisat vid det här laget.
Det är tur att jag inte har hållit andan i väntan på läkarens besked om svaret på fostervattenprovet jag gjorde förra veckan, för då hade jag varit stendöd vid det här laget.
Fortfarande inget besked.
Suck!
Ja, ja. Jag får väl vänta till nästa år med att få reda på hur många kromosomer lilla Yoda har.
Och om det är en snopp eller snippa som växer och gör små bubbliga kullerbyttor i mig.
Nu är det dag att hämta mer ved och jaga upp värmen i mitt kalla hus.
I morse var det 17 minus ute och 14 plus inne.
Brrr!
Verkligen dags att investera i fler snålelement, men jag har lyckats få ner elpriset med 14 öre per enhet.
Är ganska nöjd med mig själv :-)
De växer sig starkare och tydligare för varje dag.
Det värsta är nog att jag inte riktigt har något emot dem.
De känns bekanta och bekväma och passar in fint i mitt mediokra liv.
Den här bloggen har aldrig varit en kontaktannons. Det torde vara överbevisat vid det här laget.
Det är tur att jag inte har hållit andan i väntan på läkarens besked om svaret på fostervattenprovet jag gjorde förra veckan, för då hade jag varit stendöd vid det här laget.
Fortfarande inget besked.
Suck!
Ja, ja. Jag får väl vänta till nästa år med att få reda på hur många kromosomer lilla Yoda har.
Och om det är en snopp eller snippa som växer och gör små bubbliga kullerbyttor i mig.
Nu är det dag att hämta mer ved och jaga upp värmen i mitt kalla hus.
I morse var det 17 minus ute och 14 plus inne.
Brrr!
Verkligen dags att investera i fler snålelement, men jag har lyckats få ner elpriset med 14 öre per enhet.
Är ganska nöjd med mig själv :-)
tisdag, december 29
Quilla Simplex
"En oral lösning vid tillfällig kortvarig hosta med segt slem" enligt etiketten. Sockerfri minsann.
Jag kallar den för Gudars nektar!
Smakar salmiak, saltlakrits. Mmmm!
Svårt att låta bli att överdosera.
Efter morgonens hostattack som slutade med att jag kräktes slem (hade inte lyckats äta frukost ännu) så insåg jag att det var dags för en dos och svängde förbi apoteket med min fina hyrbil (ingår i försäkringen *halleluja*) som jag för fram på vägarna som om den var gjord av äggskal.
Det är tur att den finns för vuxna också. Hade ni också den när ni var barn?
Men var tog barnalbyl vägen? Man fick en halv tablett i en tesked med vatten, och den löstes upp nästan helt så att det inte skulle vara problem med att svälja, och den smakade hallon.
Minns ni?
Jag kallar den för Gudars nektar!
Smakar salmiak, saltlakrits. Mmmm!
Svårt att låta bli att överdosera.
Efter morgonens hostattack som slutade med att jag kräktes slem (hade inte lyckats äta frukost ännu) så insåg jag att det var dags för en dos och svängde förbi apoteket med min fina hyrbil (ingår i försäkringen *halleluja*) som jag för fram på vägarna som om den var gjord av äggskal.
Det är tur att den finns för vuxna också. Hade ni också den när ni var barn?
Men var tog barnalbyl vägen? Man fick en halv tablett i en tesked med vatten, och den löstes upp nästan helt så att det inte skulle vara problem med att svälja, och den smakade hallon.
Minns ni?
söndag, december 27
Då var det avklarat
Puh!
Intensiv och lat vecka. Inte samtidigt men bitvis.
Veckan i siffror och bokstavsordning:
Ambulanstur: 1
Bilkrock: 1 (vi får se om xsarah överlever)
Choklad: måttligt
Fostervattensprov: 1
Förkylning med borttappad röst: 1
Födelsedag: 1
Glögg: 1 (alkoholfri)
Hopp för mänskligheten: 10% (så många stannade och erbjöd hjälp efter olyckan)
Julgransköp: 1
Julklappar: tillräckligt
Julskinkesmak: 2
Könsord: färre än vanligt
Lutfisk: 0
Sex: 0
Silltrug: 1
Skador: 0
Sprutor: 5 (glömde 2!)
TV: överdos
Vänner Värda-sin-vikt-i-guld: tillräckligt många :-) Ni är underbara!
Äggtoddy: 0
Intensiv och lat vecka. Inte samtidigt men bitvis.
Veckan i siffror och bokstavsordning:
Ambulanstur: 1
Bilkrock: 1 (vi får se om xsarah överlever)
Choklad: måttligt
Fostervattensprov: 1
Förkylning med borttappad röst: 1
Födelsedag: 1
Glögg: 1 (alkoholfri)
Hopp för mänskligheten: 10% (så många stannade och erbjöd hjälp efter olyckan)
Julgransköp: 1
Julklappar: tillräckligt
Julskinkesmak: 2
Könsord: färre än vanligt
Lutfisk: 0
Sex: 0
Silltrug: 1
Skador: 0
Sprutor: 5 (glömde 2!)
TV: överdos
Vänner Värda-sin-vikt-i-guld: tillräckligt många :-) Ni är underbara!
Äggtoddy: 0
fredag, december 18
Om en vecka
...fyller jag år.
Vet inte vilket som är värst...
Att fylla år på juldagen
Ingen vidare kombination i vilket fall som helst.
Vet inte vilket som är värst...
Att fylla år på juldagen
eller att fylla 38...
Ingen vidare kombination i vilket fall som helst.
torsdag, december 17
Varje morgon
.. den här veckan har jag vaknat med Lalehs härliga låt "Bjurö klubb" i huvudet.
Ett så härligt sätt att vakna på :-)
Jag vill ju inte vara snål, så jag delar naturligtvis med mig.
Enjoy!
Ett så härligt sätt att vakna på :-)
Jag vill ju inte vara snål, så jag delar naturligtvis med mig.
Enjoy!
Vänner
Åh, ni underbara vänner!!!
Det är så härligt att ni finns och ni gör verkligen att jag känner mig som en bättre människa för att ni finns i mitt liv!
Eftersom jag förtjänar vänskap från så förträffliga personer som ni, så dubblas mitt egenvärde flera gånger om :-)
Puss på er!
Det är så härligt att ni finns och ni gör verkligen att jag känner mig som en bättre människa för att ni finns i mitt liv!
Eftersom jag förtjänar vänskap från så förträffliga personer som ni, så dubblas mitt egenvärde flera gånger om :-)
Puss på er!
onsdag, december 16
Jag hade fel!
Jag kryper till korset och erkänner; jag hade fel!
Göteborg är vackert även på vintern!
Tyvärr har jag inga bildbevis. Ni får tro mig på mitt ord.
Det är underligt att alla ljusinstallationer inte var klara till första advent, men nu är de på plats och det är sevärt.
Allt utom NKs julskyltning. Den blev inte bättre efter Lucia
Resan från vår västra pärla var dock inte lika trevlig som besöket.
Alla tåg från norr var en timme försenade och det var inget som blev bättre utmed resan. Det slutade med 45 minuters försening till Katrineholm och anslutande tåg hade redan gått. Extrainsatt buss som körde i 20 km/h efter en plogbil hela vägen till hemstaden fick vi nöja oss med.
När jag väl hade kört hem hade vi fått 10 cm snö som jag pulsade upp till huset genom. Klockan var då 23.
Imorse startade jag tidigt.
Tjugo över sex gick jag ut till garaget och hämtade skyffel och sopborste.
25 cm fin snö över hela tomten. 30 minuter tog det att skotta en väg till bilen, runt bilen och plogvallen framför bilen.
Och det snöar fortfarande...
Snokis och Krummitott som ska hem till mig ikväll...
Jag har ingen aning om var ni ska ställa er bil...
Göteborg är vackert även på vintern!
Tyvärr har jag inga bildbevis. Ni får tro mig på mitt ord.
Det är underligt att alla ljusinstallationer inte var klara till första advent, men nu är de på plats och det är sevärt.
Allt utom NKs julskyltning. Den blev inte bättre efter Lucia
Resan från vår västra pärla var dock inte lika trevlig som besöket.
Alla tåg från norr var en timme försenade och det var inget som blev bättre utmed resan. Det slutade med 45 minuters försening till Katrineholm och anslutande tåg hade redan gått. Extrainsatt buss som körde i 20 km/h efter en plogbil hela vägen till hemstaden fick vi nöja oss med.
När jag väl hade kört hem hade vi fått 10 cm snö som jag pulsade upp till huset genom. Klockan var då 23.
Imorse startade jag tidigt.
Tjugo över sex gick jag ut till garaget och hämtade skyffel och sopborste.
25 cm fin snö över hela tomten. 30 minuter tog det att skotta en väg till bilen, runt bilen och plogvallen framför bilen.
Och det snöar fortfarande...
Snokis och Krummitott som ska hem till mig ikväll...
Jag har ingen aning om var ni ska ställa er bil...
måndag, december 14
Dagis har makten
Och när de kommer på att så är fallet, utnyttjar de den till max.
6:45 skulle alla barn vara på plats och ombytta och klara.
Kvart i j**la sju! På morgonen!
Och hela spektaklet skulle utspela sig utomhus!
Ombytta och klara betyder alltså att luciatågskläderna skulle vara utanpå overall, mössa och annat varmt som man tvingar på de små.
För att kunna få upp den lilla sjusovaren mutade jag henne med en dextrosol ("platta" som hon har döpt dem till), och det fick faktiskt upp henne förvånansvärt snabbt. Sen var det påklädning, tandborstning, ytterkläder och kronan på verket; överdimensionerat lucianattlinne och luciakrona på mössan. Hon såg ut som en stoppad korv. Med armarna rakt ut.
Stackars barn.
I bilen på väg till dagis fick hon knapra på ett äpple så att hon inte dog av svält, för jag förstod att frukost blir det först vi åtta-tiden.
Alla föräldrar och syskon står sedan ute på gården; förväntansfulla, frusna och stressade och väntar på det lilla tåget.
Vi har fått stränga order från föreståndaren (som vi aldrig träffat förut) att inte fota barnen under sången, för erfarenheten visar att de blir skrämda av blixtarna då och vill rusa till närmsta förälder och då upplöses tåget, så: Aja Baja, föräldrarna!
Äntligen hör man röster... Det är fröknarna som sjunger medan barnen vaggar fram, som de stoppade korvar de är, två och två och mumlar med i luciasången.
Det var 5 lucior, 70 tomtar, 20 pepparkaksgubbar och 1 stjärngosse (trollkar enligt honom själv).
De blev upplyfta på en bänk så att de skulle synas ordentligt och nu överraskas vi av nya julsånger så som "Blinka lilla stjärna" och "I ett hus vid skogens slut".
Äntligen har de sjungit klar (och det är ok att fotografera) så nu ska här fikas (20 kronor per vuxen) och lotteri för föräldrarna där högvinsterna är pepparkakshus som fröknarna har gjort.
Det var första gången för vår lilla familj att uppleva denna tradition. Vi har varit bortresta denna vecka varje år så jag såg verkligen fram emot att lilla fröken M skulle få delta nu.
Och hennes insats var bäst!!! Av alla! Enligt den opartiska mamman.
Men jag kan inte påstå att jag längtar eller ser fram emot nästa års lucia...
6:45 skulle alla barn vara på plats och ombytta och klara.
Kvart i j**la sju! På morgonen!
Och hela spektaklet skulle utspela sig utomhus!
Ombytta och klara betyder alltså att luciatågskläderna skulle vara utanpå overall, mössa och annat varmt som man tvingar på de små.
För att kunna få upp den lilla sjusovaren mutade jag henne med en dextrosol ("platta" som hon har döpt dem till), och det fick faktiskt upp henne förvånansvärt snabbt. Sen var det påklädning, tandborstning, ytterkläder och kronan på verket; överdimensionerat lucianattlinne och luciakrona på mössan. Hon såg ut som en stoppad korv. Med armarna rakt ut.
Stackars barn.
I bilen på väg till dagis fick hon knapra på ett äpple så att hon inte dog av svält, för jag förstod att frukost blir det först vi åtta-tiden.
Alla föräldrar och syskon står sedan ute på gården; förväntansfulla, frusna och stressade och väntar på det lilla tåget.
Vi har fått stränga order från föreståndaren (som vi aldrig träffat förut) att inte fota barnen under sången, för erfarenheten visar att de blir skrämda av blixtarna då och vill rusa till närmsta förälder och då upplöses tåget, så: Aja Baja, föräldrarna!
Äntligen hör man röster... Det är fröknarna som sjunger medan barnen vaggar fram, som de stoppade korvar de är, två och två och mumlar med i luciasången.
Det var 5 lucior, 70 tomtar, 20 pepparkaksgubbar och 1 stjärngosse (trollkar enligt honom själv).
De blev upplyfta på en bänk så att de skulle synas ordentligt och nu överraskas vi av nya julsånger så som "Blinka lilla stjärna" och "I ett hus vid skogens slut".
Äntligen har de sjungit klar (och det är ok att fotografera) så nu ska här fikas (20 kronor per vuxen) och lotteri för föräldrarna där högvinsterna är pepparkakshus som fröknarna har gjort.
Det var första gången för vår lilla familj att uppleva denna tradition. Vi har varit bortresta denna vecka varje år så jag såg verkligen fram emot att lilla fröken M skulle få delta nu.
Och hennes insats var bäst!!! Av alla! Enligt den opartiska mamman.
Men jag kan inte påstå att jag längtar eller ser fram emot nästa års lucia...
fredag, december 11
Pepparkakshus
Fredagsfikapratet kom in på samtalsämnet pepparkakshus idag.
Det verkar som att alla har något att berätta om just denna jultradition.
Om man inte lyckas köpa en färdig byggsats, kan man använda Finn crisp som substitut fick jag tips om.
Då kom jag att tänka på den här gamla godingen. Minns och njut :-)
Det verkar som att alla har något att berätta om just denna jultradition.
Om man inte lyckas köpa en färdig byggsats, kan man använda Finn crisp som substitut fick jag tips om.
Då kom jag att tänka på den här gamla godingen. Minns och njut :-)
Fredagsmys
Blev påmind om denna härliga tjej och låt på hamburgerrestaurangen (av alla ställen) igår.
Vill inte missunna er en liten flashback till tidigt 90-tal (eller när det nu begav sig).
Vill inte missunna er en liten flashback till tidigt 90-tal (eller när det nu begav sig).
onsdag, december 9
7 cm plus ben
Så har man varit på ultraljud. Och hjärtat slog. Puh!
En livlig liten rackare. Den här rörde sig mer under den timme som ultraljudet tog än lilla fröken M gjorde under hela graviditeten. Jag såg hur den förde handen till munnen flera gånger.
7 cm från rumpa till huvud och så lite ben på det. Det är ju ganska mycket barn, det. Vecka 13 är jag tydligen i nu och beräknat leveransdatum är 13 juni. En liten tvilling (vad nu det innebär. Har både en syster och en mamma som är tvilling, men de är inte särskilt lika.). Dessutom är jag övertygad att jag inte får gå hela vägen.
Orsaken till undersökningen var att ta fram risken för kromosomproblem hos barnet.
De räknar ihop min riskfyllda ålder med värdet från ett blodprov (som jag tog för några veckor sedan) plus spalten (en vätskeansamling i nacken som är extra stor på bland annat mongoloida barn just i dessa veckor). Har man en risk högre än 1 på 300 erbjuds man ett fostervattensprov som säkert kan avgöra hur det ligger till.
Min ålder ger en risk på 1 på 150 redan. Med blodprovet ökade min risk till 1 på 80. Ultraljudet var ok.
Nu har jag fått tjocka broschyrer att läsa igenom och en tid med en superbra läkare på fredag.
Måste nog prata igenom mina alternativ och hur mina andra kassa värden påverkar resultatet på det här. Och om ett fostervattenprov (som är en risk i sig och kan orsaka missfall och andra hemskheter) faktiskt visar att barnet har kromosomfel; vad gör jag då?
VAD gör jag då? BLÄ! Det finns lite att fundera på... Igen...
måndag, december 7
Sova
Sova! Vilket härligt tidsfördriv!Att se sitt barn sova ger en skön tillfredställelse och frid djupt i hjärteroten.
Jag vet att jag inte är ensam om att kunna stå länge och titta på det fridfulla miraktlet som ligger och snusar i sin egen fantasivärld.
När lilla fröken M var liten (riktigt liten) så ägnade jag mer tid år denna energipåfyllande hobby.
Då fascinerades jag av att hon kunnde ligga i så konstiga ställningar men ändå ha det så bra.
Tillslut var jag tvungen att testa själv.
När jag gick och la mig hittade jag min favoritsovställning och istället för att krypa ihop (och vakna med nackont) så gjorde jag som min lilla fröken M; drog bak huvudet (och upp med hakan) tills det borde vara obekvämt.
Resultat: JÄTTESKÖNT! Sov som en prinsessa och vaknade utan besvär i nacken.
Tänk att man kan lära sig av de små innan de ens kan förmedla något med vilje.
Jag gör det fortfarande.
Både lär mig av henne och sover i en konstig ställning.
lördag, december 5
Om ni är i Göteborg...
...och är lite sugna på att få en sån där härlig julstämning i kroppen; förvänta er inte att få den genom att vandra på Avenyn.
Min mor var så spänd på att få visa mig hur fantastiskt Göteborg stad dekorerar, för förra året var det visst något i hästväg hur fint allt var. Hon känner nog att hon måste ta i, för vi är båda överens om att min hemstad är en riktig fena på det där oavsett högtid.
I år var det fattigt värre. Kanske mest eftersom förväntningarna var höga. Ett lätt duggregn gjorde inte saken bättre mer än jag blev glad i mössan utan alkohol. Jag har årets finaste mössa!
Själv såg jag fram emot NK's julskyltning. Har minne av att den ska vara fin.
Jo, pyttsan! Såg ut som att de inte hade någon budget alls för denna attraktion (läs misär) i år. Tydligen fick en femteklass ta vad som fanns i källaren från tidigare år och sätta ihop lite på måfå. Det var den bilden jag fick. Dessutom hade de eldrivna moment som var utplacerade på måfå och gjorde att Klas Klättermus verkade gå på speed när han bakade pepparkakor och godis med sin lilla fru och en höna och en tupp helt omotiverat satt och guppade i snön(?).
Små barn (skyltdockor) satt fastfrusna i vinterlandskapet också. I ivern att få en vintrig look så hade barnens kinder frostats så till den milda grad att de såg ut att vara utom all räddning.
Det enda roliga var en lemmelflock i sin håla där allt var guldsprejat, från lemmeldrottningen med överdimentionerad krona, till kottar och nötter (som antagligen representerade deras mat) och ett bling-bling-luciatåg gick genom storkammaren med stjärngossar och allt. Det var pimp-my-crib på högsta nivå och hade inget med resten av julskyltningen att göra, men mina mungipor åkte upp iallafall.
Annars var det fint att se Liseberg uppifrån Gothia hotels fina sky bar. Där åt vi överdimensionerade räkmackor, med RIKTIGA räkor, och drack Stenkullens goda mineralvatten. Det kan man handla för rikskuponger ;-) He he.
Vill också passa på att göra reklam för en underbar fisksoppa som serveras varje torsdag. Med hemgjorda pannkakor och allt.
För tillfället är jag sugen på fisk, mest hela tiden, och på östkusten erbjuds (med få undandtag) mest stekt, panerad fisk som varit fryst. Inget man går i gång på direkt... På min sida av Sverige är fantasin när det kommer till opanerad fisk ganska skral.
Men den här fisksoppan var krämig och vitlökig och det var flera olika sorters fisk i. Den saknade saffran och musslor, men det gjorde inte jag.
Vill ni nu njuta av denna (för mig) himmelska mat så tar ni er, nästa torsdag, till Karins i Gårda på Gårdatorget 1.
Min mor var så spänd på att få visa mig hur fantastiskt Göteborg stad dekorerar, för förra året var det visst något i hästväg hur fint allt var. Hon känner nog att hon måste ta i, för vi är båda överens om att min hemstad är en riktig fena på det där oavsett högtid.
I år var det fattigt värre. Kanske mest eftersom förväntningarna var höga. Ett lätt duggregn gjorde inte saken bättre mer än jag blev glad i mössan utan alkohol. Jag har årets finaste mössa!
Själv såg jag fram emot NK's julskyltning. Har minne av att den ska vara fin.
Jo, pyttsan! Såg ut som att de inte hade någon budget alls för denna attraktion (läs misär) i år. Tydligen fick en femteklass ta vad som fanns i källaren från tidigare år och sätta ihop lite på måfå. Det var den bilden jag fick. Dessutom hade de eldrivna moment som var utplacerade på måfå och gjorde att Klas Klättermus verkade gå på speed när han bakade pepparkakor och godis med sin lilla fru och en höna och en tupp helt omotiverat satt och guppade i snön(?).
Små barn (skyltdockor) satt fastfrusna i vinterlandskapet också. I ivern att få en vintrig look så hade barnens kinder frostats så till den milda grad att de såg ut att vara utom all räddning.
Det enda roliga var en lemmelflock i sin håla där allt var guldsprejat, från lemmeldrottningen med överdimentionerad krona, till kottar och nötter (som antagligen representerade deras mat) och ett bling-bling-luciatåg gick genom storkammaren med stjärngossar och allt. Det var pimp-my-crib på högsta nivå och hade inget med resten av julskyltningen att göra, men mina mungipor åkte upp iallafall.
Annars var det fint att se Liseberg uppifrån Gothia hotels fina sky bar. Där åt vi överdimensionerade räkmackor, med RIKTIGA räkor, och drack Stenkullens goda mineralvatten. Det kan man handla för rikskuponger ;-) He he.
Vill också passa på att göra reklam för en underbar fisksoppa som serveras varje torsdag. Med hemgjorda pannkakor och allt.
För tillfället är jag sugen på fisk, mest hela tiden, och på östkusten erbjuds (med få undandtag) mest stekt, panerad fisk som varit fryst. Inget man går i gång på direkt... På min sida av Sverige är fantasin när det kommer till opanerad fisk ganska skral.
Men den här fisksoppan var krämig och vitlökig och det var flera olika sorters fisk i. Den saknade saffran och musslor, men det gjorde inte jag.
Vill ni nu njuta av denna (för mig) himmelska mat så tar ni er, nästa torsdag, till Karins i Gårda på Gårdatorget 1.
onsdag, december 2
Första avklarad...
...nu är det bara 196 sprutor kvar.
Jag satt länge med den i handen och siktade på magen innan jag lyckades skramla ihop tillräckligt med mod för att trycka in den.
Men efteråt så var det inte så farligt.
Det gäller nu att inte ha en massa sprutor drällandes här hemma så att lilla fröken M snubblar över dem. Varken nya eller använda.
Är mycket förvånad över att man slänger sprutor bland vanligt hushållsavfall.
"Det gör alla diabetiker" säger sköterskan. Jaha. Inte ska väl jag vara sämre än de.
Nu ska jag jobba i Göteborg några dagar så jag pausar lite på bloggfronten.
Kram kram.
Jag satt länge med den i handen och siktade på magen innan jag lyckades skramla ihop tillräckligt med mod för att trycka in den.
Men efteråt så var det inte så farligt.
Det gäller nu att inte ha en massa sprutor drällandes här hemma så att lilla fröken M snubblar över dem. Varken nya eller använda.
Är mycket förvånad över att man slänger sprutor bland vanligt hushållsavfall.
"Det gör alla diabetiker" säger sköterskan. Jaha. Inte ska väl jag vara sämre än de.
Nu ska jag jobba i Göteborg några dagar så jag pausar lite på bloggfronten.
Kram kram.
Sprutor
Jaha. Det var tydligen oundvikligt.Min gravid-läkare ringde hem till mig igår kväll och sa att hon tagit upp mitt fall med experter på Huddinge sjukhus och visst behöver jag sprutorna med blodförtunnande. Plus pillren som jag redan käkar.
Dessutom tillägg med både B-vitamin och folsyra.
"De första 20 veckorna är viktigast så vi måste sätta igång omedelbart." Det betyder att jag ska träffa henne i eftermiddag så att vi kan gå igenom hela proceduren tillsammans.
Och jag som inte vill titta när jag får sprutor eller lämnar blod. Det är ok att de sticker mig, bara jag slipper se det tunna metallröret gå in i min hud. Blä!
Och nu måste jag göra det själv varje dag.
Känner mig lite låg efter gårdagens attack från fadren och influensasprutan jag tog i måndags (jag tillhör ju en riskgrupp) och så nu det här.
På något sätt så ska ju lilla fröken M slippa se mig ta sprutor, så att hon inte behöver bli orolig. Det löser jag nog.
Jag är verkligen inget vidare på att inte klaga, men denna blogg är min ventil så att min närmsta omgivning slipper ta allt depp hela tiden.
måndag, november 30
Fredagsstämning på måndagsfikat
Vi hade en livlig diskussion vid morgonfikat om hur man undviker vildsvin på tomten... (den runt huset alltså, inte den i skorstenen om 3,5 vecka).
Att ha lampor tända ska visst fungera och någon annan föreslog ljud.
Det finns ju lampor som är kopplade till rörelsedetektorer. Borde fungera med en radio eller musikanläggning också. Då tyckte någon att hårdrock skulle skrämmas bäst. Pft!
Varför inte spela dålig musik, säger jag. Eller någon som sjunger illa, lägger nån annan till.
Vet inte om vi kom fram till nåt. Det var skilda smaker vid bordet.
Ett staket bestående av speglar blev ett sidospår efter den heta diskussionen om huruvida vildsvin kan läsa. Om man satte upp skyltar... Alla var överens om att rådjur definitivt inte kan läsa.
Synd! Det är nog dem jag måste starta krig mot till våren för att få ha några blommor ifred.
söndag, november 29
Fy, Schweiz! Vet hut!
Måste tyvärr behöva säga detta!
Hörde på nyheterna att ännu en av Schweiz otaliga folkomröstningar har slutförts.
Denna gången har en majoritet av detta lands befolkning tyckt att minaret(er?) ska förbjudas!
Ett modernt, välutbildat folk tycker att detta är en kreativ inställning som skulle hjälpa dem på något sätt?
Jag finner inte ord för min besvikelse över hur inskränktheten tydligen förökar sig omkring oss.
Var är vaccinet mot detta?
Svininfluensan är ju en fis i rymden i jämförelse med hur trångtänktheten och bristen på allmänbildning sprider sig.
Jag inbillade mig (men det är väl min utopi, igen) att det var kunskap hos medmänniskor som skulle smitta av på de som förstod mindre och inte tvärt om, men tydligen inte.
Det bästa som kan hända nu är att alla som håller med schweizarna flyttar dit och stannar där.
Kanske skulle vara skönt för resten av världen...
Hörde på nyheterna att ännu en av Schweiz otaliga folkomröstningar har slutförts.
Denna gången har en majoritet av detta lands befolkning tyckt att minaret(er?) ska förbjudas!
Ett modernt, välutbildat folk tycker att detta är en kreativ inställning som skulle hjälpa dem på något sätt?
Jag finner inte ord för min besvikelse över hur inskränktheten tydligen förökar sig omkring oss.
Var är vaccinet mot detta?
Svininfluensan är ju en fis i rymden i jämförelse med hur trångtänktheten och bristen på allmänbildning sprider sig.
Jag inbillade mig (men det är väl min utopi, igen) att det var kunskap hos medmänniskor som skulle smitta av på de som förstod mindre och inte tvärt om, men tydligen inte.
Det bästa som kan hända nu är att alla som håller med schweizarna flyttar dit och stannar där.
Kanske skulle vara skönt för resten av världen...
Jag är kär!
I Lisbet Salanders läkare.
Skönt att känna att man funkar.
Ni behöver inte oroa er. Jag ska inte stalka honom. Bara beundra lite på håll ;-)
Visst var han göteborgare?
Filmen var FANTASTISK! Faktiskt bättre än de två andra och jag tror att man kan få stor behållning av den även om man inte har läst böckerna eller sett de andra filmerna.
Har läst någonstans att Stieg hade skrivit synopsis på 10 böcker.
Åh, att få läsa det! Han hade nog en hel del ess i skjortärmen...
Misstänker att han i någon bok hade avhandlat Salanders tvillingsyster.
Tråkigt när folk inte får leva färdigt riktigt.
Slängpuss till Stieg och till Aksel som spelade den mysiga läkaren.
Skönt att känna att man funkar.
Ni behöver inte oroa er. Jag ska inte stalka honom. Bara beundra lite på håll ;-)
Visst var han göteborgare?
Filmen var FANTASTISK! Faktiskt bättre än de två andra och jag tror att man kan få stor behållning av den även om man inte har läst böckerna eller sett de andra filmerna.
Har läst någonstans att Stieg hade skrivit synopsis på 10 böcker.
Åh, att få läsa det! Han hade nog en hel del ess i skjortärmen...
Misstänker att han i någon bok hade avhandlat Salanders tvillingsyster.
Tråkigt när folk inte får leva färdigt riktigt.
Slängpuss till Stieg och till Aksel som spelade den mysiga läkaren.
200 dagar kvar
Jag jobbar på att detta inte bara ska bli ännu en "gravidblogg" (för sådana finns det verkligen nog av) men det är lite svårt att ignorera något som är så påtagligt i min vardag. För den blivande modern iallafall (*uppgivet skratt*).
I eftermiddag ska jag se "Luftslottet som sprängdes". När det äntligen blir soligt så stänger jag in mig tills solen går ner. Filmen är 2,5 timme så det lär vara mörkt igen när jag väl kommer ut. Men jag är övertygad om att det kommer att vara värt varenda minut. Precis som när jag läste böckerna.
I eftermiddag ska jag se "Luftslottet som sprängdes". När det äntligen blir soligt så stänger jag in mig tills solen går ner. Filmen är 2,5 timme så det lär vara mörkt igen när jag väl kommer ut. Men jag är övertygad om att det kommer att vara värt varenda minut. Precis som när jag läste böckerna.
lördag, november 28
Dobidoo
Förra veckans avsnitt av Dobidoo påminde om gamla gamla synder från tidigt 90-tal.
Synderna var inte mina utan Lorry-gängets.
Synderna var inte mina utan Lorry-gängets.
torsdag, november 26
Vem är han?
Mer Stenmark åt folket!
Och då menar jag inte den "sjungande Martin"-varianten. (han stavar ju med ck)
Latmasken växer
Tydligen odlar jag en latmask i mig.
Den frodas i min trötthet och frossar i min oföretagsamhet.
Jobbar hårt på att bryta trenden.
Vi får se om jag lyckas ikväll...
Åh nej!
Nu börjar det...?
Kräktes i morse. Innan jag ätit. Det är verkligen en pers att försöka få upp något som inte finns.
Förra gången kräktes jag hela tiden. Morgon, middag och kväll. Urskiljningslöst.
Jag fick inte vara hungrig och inte vara mätt.
Igår fuskade jag med maten och det får inte upprepas.
Ska nu planera in små mellanmål var tredje timme för att slippa allt illamående.
Kräktes i morse. Innan jag ätit. Det är verkligen en pers att försöka få upp något som inte finns.
Förra gången kräktes jag hela tiden. Morgon, middag och kväll. Urskiljningslöst.
Jag fick inte vara hungrig och inte vara mätt.
Igår fuskade jag med maten och det får inte upprepas.
Ska nu planera in små mellanmål var tredje timme för att slippa allt illamående.
måndag, november 23
Vilken helg!
Både fredag och lördag har varit helt fantastiska dagar!
Fredag kväll kom två arbetskamrater över och vi åt tacos.
Det var mitt önskemål, för jag har inte ätit det sedan i somras. Inget roligt att laga det till en och en halv person. Lilla fröken M äter dessutom bara majs, guacamole och lite kött.
Dessa underbara människor hjälpte mig att möblera om i sovrummet så att jag slipper ha den enormt starka belysningen (från avfarten på stora vägen) rakt i ögonen och sydde lite på ett tyg som jag har tänkt sätta över trappräcket för att dölja alla datakablar.
Vi babblade, åt, babblade, skrattade och sjöng med i Dobidoo.
Lördag kväll var det dags för gamla arbetskamrater från pappersbruket. Vi brukade träffas en gång per halvår förr, men det var nog något år sedan vi lyckades träffas alla på en gång, så vi hade en hel del att ta igen. En till har bytt planhalva, förresten, så flatorna förökar sig. De säger att det fortfarande finns hopp för mig. Att jag inte har träffat den rätta kvinnan ännu.
Alla verkar ändå så lyckliga och nöjda med sina liv. De har hittat sin nisch i livet. De trivs med sin utbildning, arbete, livspartner, husdjur, husbygge eller vad de nu ägnar sin tid åt.
Och jag fick så fina presenter. Hemodlad, torkad chili. Godis och bubbeldricka (som får sparas till nästa sommar). Jag hade varit tydlig och bett att få slippa blommor och istället önskat mig saker till bilen som jag ändå stod på min köpelista. Så nu är jag lycklig innehavare av reflexväst och förstahjälpenkudde. Superbra presenter!
Vi lagade mat och grillade och babblade och skrattade tills deras bilrutor hade frostat igen.
TACK, tjejer! Det var verkligen upplyftande att få känna gemenskapen igen. Den där härliga tillhörigheten.
Livet känns lättare på något sätt. Skönt också att få skvallra av sig lite, även om jag mest skvallrar om mig själv.
Den senaste flatan hade förresten ett minne av att jag har haft sex med en svart man på en läktare. Om någon annan känner igen sig på den beskrivningen så hör för guds skull av dig så kanske vi kunde räta ut några frågetecken, för något så sportigt kan jag inte ta åt mig äran för.
Fredag kväll kom två arbetskamrater över och vi åt tacos.
Det var mitt önskemål, för jag har inte ätit det sedan i somras. Inget roligt att laga det till en och en halv person. Lilla fröken M äter dessutom bara majs, guacamole och lite kött.
Dessa underbara människor hjälpte mig att möblera om i sovrummet så att jag slipper ha den enormt starka belysningen (från avfarten på stora vägen) rakt i ögonen och sydde lite på ett tyg som jag har tänkt sätta över trappräcket för att dölja alla datakablar.
Vi babblade, åt, babblade, skrattade och sjöng med i Dobidoo.
Lördag kväll var det dags för gamla arbetskamrater från pappersbruket. Vi brukade träffas en gång per halvår förr, men det var nog något år sedan vi lyckades träffas alla på en gång, så vi hade en hel del att ta igen. En till har bytt planhalva, förresten, så flatorna förökar sig. De säger att det fortfarande finns hopp för mig. Att jag inte har träffat den rätta kvinnan ännu.
Alla verkar ändå så lyckliga och nöjda med sina liv. De har hittat sin nisch i livet. De trivs med sin utbildning, arbete, livspartner, husdjur, husbygge eller vad de nu ägnar sin tid åt.
Och jag fick så fina presenter. Hemodlad, torkad chili. Godis och bubbeldricka (som får sparas till nästa sommar). Jag hade varit tydlig och bett att få slippa blommor och istället önskat mig saker till bilen som jag ändå stod på min köpelista. Så nu är jag lycklig innehavare av reflexväst och förstahjälpenkudde. Superbra presenter!
Vi lagade mat och grillade och babblade och skrattade tills deras bilrutor hade frostat igen.
TACK, tjejer! Det var verkligen upplyftande att få känna gemenskapen igen. Den där härliga tillhörigheten.
Livet känns lättare på något sätt. Skönt också att få skvallra av sig lite, även om jag mest skvallrar om mig själv.
Den senaste flatan hade förresten ett minne av att jag har haft sex med en svart man på en läktare. Om någon annan känner igen sig på den beskrivningen så hör för guds skull av dig så kanske vi kunde räta ut några frågetecken, för något så sportigt kan jag inte ta åt mig äran för.
torsdag, november 19
Mika
Om man vill börja dagen lite lugn och försiktigt ska man inte lyssna på Mika.
När jag slog på radion i morse studsade Mika ut ut högtalarna och han for mellan väggar, golv och tak i mitt kök som en liten guttaperkaboll med överenergi. Min oförberedda, nyvakna hjärna chockades så att jag kastade på mig jackan och sprang ut till brevlådan för att hämta morgontidningen för att få lite lugn och ro och paus för öron och huvud.
När jag sakta gick tillbaka mot huset ser jag att solen är på väg upp och att himlen kommer att vara synlig idag. Så härligt efter alla moln och regndroppar.
Väl inne i huset igen hade Mika gått vidare till en annan kanal och jag kunde njuta av Kodjo och Martina och deras krig om hur Boney M skulle uttalas.
När jag slog på radion i morse studsade Mika ut ut högtalarna och han for mellan väggar, golv och tak i mitt kök som en liten guttaperkaboll med överenergi. Min oförberedda, nyvakna hjärna chockades så att jag kastade på mig jackan och sprang ut till brevlådan för att hämta morgontidningen för att få lite lugn och ro och paus för öron och huvud.
När jag sakta gick tillbaka mot huset ser jag att solen är på väg upp och att himlen kommer att vara synlig idag. Så härligt efter alla moln och regndroppar.
Väl inne i huset igen hade Mika gått vidare till en annan kanal och jag kunde njuta av Kodjo och Martina och deras krig om hur Boney M skulle uttalas.
onsdag, november 18
Äntligen
På fyra år har jag inte fått gå på toaletten ifred.
Hon har alltid velat vara med, sitta i knät eller hålla handen (?).
Äntligen kan hon tycka att det är onödigt att hon är med mig när jag gör mina business.
Hon rent av påpekar det själv så sitt galanta sätt genom att hålla sig för näsan och stänga dörren efter sig.
Sååååå skööööönt! Hallelulja!
Nu kanske jag har ett år framför mig då jag kan få göra mina privata ärenden ifred tills Joda får för sig att vara med mig som en siamesisk tvilling.
Hoppas att det inte är lika intensivt med nummer 2.
Hon har alltid velat vara med, sitta i knät eller hålla handen (?).
Äntligen kan hon tycka att det är onödigt att hon är med mig när jag gör mina business.
Hon rent av påpekar det själv så sitt galanta sätt genom att hålla sig för näsan och stänga dörren efter sig.
Sååååå skööööönt! Hallelulja!
Nu kanske jag har ett år framför mig då jag kan få göra mina privata ärenden ifred tills Joda får för sig att vara med mig som en siamesisk tvilling.
Hoppas att det inte är lika intensivt med nummer 2.
fredag, november 13
Saknad
För första gången sedan jag separerade saknade jag någon i går kväll.
Det var när jag hade gått och lagt mig. Det skulle vara så skönt att krypa intill någon och snusa lite i nacken. Känna värmen och tryggheten från någon.
Men man kan inte känna värme och trygghet från någon, vem som helst! Det måste vara någon som man bryr sig om och respekterar och som känner likadant.
Det var när jag hade gått och lagt mig. Det skulle vara så skönt att krypa intill någon och snusa lite i nacken. Känna värmen och tryggheten från någon.
Men man kan inte känna värme och trygghet från någon, vem som helst! Det måste vara någon som man bryr sig om och respekterar och som känner likadant.
Jag är lite besviken på att jag inte har någon specifik person. Att jag inte är kär eller förtjust i någon speciell.
Jag saknar det där som vänner och släktingar inte kan ge. Den där speciella värmen, styrkan, ögonkasten som bara någon man delar ALLT med kan ge. Någon som man har blottat sitt innersta för. Någon som man har utlämnat sig till. Någon man vågar vara svag inför.
Jag hoppas att det är hormoner som idag hindrar mig från att känna dessa känslor och att det går över i vecka 15 eller nåt. Skulle ju vara skönt att vara lite kär. Att få bubbla lite inombords.
Censur
Om jag nu ska ge mig ut ur garderoben så vill jag ändå censurera bort onödigheter.
Det betyder att fadren är suddad.
Det var allt.
Det betyder att fadren är suddad.
Det var allt.
Onsdag
Nu är det dags att skriva in sig hos barnmorskan. Ännu ett besök på sjukhuset kräver ännu en barnvakt som har haft vattkoppor. Min underbara väninna flexar från jobbet så att jag kan göra mitt besök hos barnmorskan. Till lilla fröken M har jag packat en ryggsäck med allt möjligt som man kan ha roligt med hemma hos någon som inte längre har småbarn. Och en påse bullar. Det var nog viktigast enligt den lilla.
Barnmorskan var grundlig och läste till och med igenom min gamla journal från min förra förlossning. Det visar sig att jag har överdrivigt gruvligt om hur illa det var. Det var inte ens ett dygn jag var på intensivvårdsavdelningen. Pft! 14 timmar, pah. (inte hennes kommentar!!!)
Av allt blod de tog hade endast tre resultat blivit klara och jag hade klart förhöjda värden av någon protein som jag inte minns vad den hette men det slutade med att jag ska ta ett piller om dagen för att minska risken för blodproppar (i moderkakan).
Trots att jag var där i en och en halv timme så kan jag inte komma på något mer att berätta.
Jo. Frågan "närmast anhörig" var väldigt svår. Har ju ingen släkt här i sta'n så lilla fröken Ms pappa känns mest naturlig, för vad som än händer mig så kommer han att påverkas eftersom han måste ta han om henne. Jag måste prata med honom om det.
Annars får det väl bli syrran i Skåne, men geografin gör ju att det känns lite fel, och hon är inte alltid så tillgänglig på telefon. Men det kanske är så att hon är den som kommer vara med när det väl blir av. Trots att det kanske sker på hennes födelsedag.
När jag hämtar lilla fröken M har hon provat alla nagellack som fanns i huset och varje nagel har en egen färg. Det märks att hon har haft det bra och hon strålar som en sol när hon upprepar -Tack för fikat. för tusende gången till sin barnvakt.
Dagen avslutas med ännu ett besök vid en hamburgerkedja. Norrländsk sådan denna gång för att slippa ha två Yoda hemma. Rutorna immar igen och vi myser med våra mozarella sticks.
Barnmorskan var grundlig och läste till och med igenom min gamla journal från min förra förlossning. Det visar sig att jag har överdrivigt gruvligt om hur illa det var. Det var inte ens ett dygn jag var på intensivvårdsavdelningen. Pft! 14 timmar, pah. (inte hennes kommentar!!!)
Av allt blod de tog hade endast tre resultat blivit klara och jag hade klart förhöjda värden av någon protein som jag inte minns vad den hette men det slutade med att jag ska ta ett piller om dagen för att minska risken för blodproppar (i moderkakan).
Trots att jag var där i en och en halv timme så kan jag inte komma på något mer att berätta.
Jo. Frågan "närmast anhörig" var väldigt svår. Har ju ingen släkt här i sta'n så lilla fröken Ms pappa känns mest naturlig, för vad som än händer mig så kommer han att påverkas eftersom han måste ta han om henne. Jag måste prata med honom om det.
Annars får det väl bli syrran i Skåne, men geografin gör ju att det känns lite fel, och hon är inte alltid så tillgänglig på telefon. Men det kanske är så att hon är den som kommer vara med när det väl blir av. Trots att det kanske sker på hennes födelsedag.
När jag hämtar lilla fröken M har hon provat alla nagellack som fanns i huset och varje nagel har en egen färg. Det märks att hon har haft det bra och hon strålar som en sol när hon upprepar -Tack för fikat. för tusende gången till sin barnvakt.
Dagen avslutas med ännu ett besök vid en hamburgerkedja. Norrländsk sådan denna gång för att slippa ha två Yoda hemma. Rutorna immar igen och vi myser med våra mozarella sticks.
Vad heter han i efternamn?
Efter en vecka i vattkoppeisolering bryter jag tystnaden.
Först lite sjukhustråk, sedan en söt liten fröken M.
Måndagen skulle jag till läkaren för att kontrollera att det inte har spridit sig någon cancer till min återstående äggstock. De är så rara och tar hand om det åt mig var fjärde månad.
Världens gulligaste fruga (snokis' alltså) ställde upp som barnvakt åt vattkoppemonstret.
Läkaren godkände mig och tyckte att vi skulle träffas i början av mars igen för att kontrollera nästa gång. Efter det kommer det att vara för trångt för henne att urskilja några cystor, när barn, moderkaka och livmoder växer.
Kontrollen sker med ultraljud (inifrån) så i vilket fall som helst så fick jag bekräftat att barnet fortfarande lever och växer.
Vi diskuterade också hur vi efter förlossningen ska gå tillväga med onkologens rekommendation att ta bort den återstående äggstocken och blindtarmen. Om det blir som förra gången, kejsarsnitt, så gör man inte ett sådant ingrepp samtidigt. Risken är stor då att man blöder för mycket utan i vilket fall som helst så bör de vänta tills man har slutat att amma.
Hon sa det inte rakt ut, men hon hintade att nu har det ändå gått två år sedan "cancern" var över mig och det har ju inte dykt upp något oroväckande på hela den tiden så kanske, kanske, kanske (håll tummarna för mig nu) kan de ompröva den rekommendationen och istället ha glesare kontroller tills det inte känns nödvändigt.
Jag har ju skjutit upp operationen (som ursprungligen var tänkt till en månad efter den första) just för att jag ville ha fler barn och nu har jag ju det på gång.
Efter att lilla fröken M hade varit så duktig hos frugan (och inte riktigt ville gå därifrån) så ville jag lyxa till det med ett restaurangbesök. Eftersom hon smittas var det inte riktigt möjligt förutom hos en hamburgerkedja där man kan köpa mat från bilen. Vi parkerade och hon klättrade fram så satt vi där och mumsade medans bilens rutor immade igen. Det ser ju bra underligt ut när man sitter och äter så nära restaurangen men inte äter där. Ville ha en karatänskylt på bilen för att förklara vårt underliga beteende, men såg mig omkring och märkte att vi inte var de enda som gör så här. Tydligen är det många som har vattkoppor i sta'n.
När man har ätit duktigt får man en present. Idag var det Yoda från stjärnornas krig. Han var som en magic 8-ball .Jag ÄLSKAR magic 8-ball. Köpte en sån till mig själv när jag bodde i Amsterdam, men den ville bo kvar så jag är utan nu. Nä. Jag får nog låna lilla fröken Ms.
Hon frågar mig - Vem är det här? -Det är Yoda. -Vad heter han i efternamn? -Jag vet inte. Han har nog inget efternamn. -Kanske heter han Larsson? -Yoda Larsson? Ja, varför inte.
Först lite sjukhustråk, sedan en söt liten fröken M.
Måndagen skulle jag till läkaren för att kontrollera att det inte har spridit sig någon cancer till min återstående äggstock. De är så rara och tar hand om det åt mig var fjärde månad.
Världens gulligaste fruga (snokis' alltså) ställde upp som barnvakt åt vattkoppemonstret.
Läkaren godkände mig och tyckte att vi skulle träffas i början av mars igen för att kontrollera nästa gång. Efter det kommer det att vara för trångt för henne att urskilja några cystor, när barn, moderkaka och livmoder växer.
Kontrollen sker med ultraljud (inifrån) så i vilket fall som helst så fick jag bekräftat att barnet fortfarande lever och växer.
Vi diskuterade också hur vi efter förlossningen ska gå tillväga med onkologens rekommendation att ta bort den återstående äggstocken och blindtarmen. Om det blir som förra gången, kejsarsnitt, så gör man inte ett sådant ingrepp samtidigt. Risken är stor då att man blöder för mycket utan i vilket fall som helst så bör de vänta tills man har slutat att amma.
Hon sa det inte rakt ut, men hon hintade att nu har det ändå gått två år sedan "cancern" var över mig och det har ju inte dykt upp något oroväckande på hela den tiden så kanske, kanske, kanske (håll tummarna för mig nu) kan de ompröva den rekommendationen och istället ha glesare kontroller tills det inte känns nödvändigt.
Jag har ju skjutit upp operationen (som ursprungligen var tänkt till en månad efter den första) just för att jag ville ha fler barn och nu har jag ju det på gång.
Efter att lilla fröken M hade varit så duktig hos frugan (och inte riktigt ville gå därifrån) så ville jag lyxa till det med ett restaurangbesök. Eftersom hon smittas var det inte riktigt möjligt förutom hos en hamburgerkedja där man kan köpa mat från bilen. Vi parkerade och hon klättrade fram så satt vi där och mumsade medans bilens rutor immade igen. Det ser ju bra underligt ut när man sitter och äter så nära restaurangen men inte äter där. Ville ha en karatänskylt på bilen för att förklara vårt underliga beteende, men såg mig omkring och märkte att vi inte var de enda som gör så här. Tydligen är det många som har vattkoppor i sta'n.
När man har ätit duktigt får man en present. Idag var det Yoda från stjärnornas krig. Han var som en magic 8-ball .Jag ÄLSKAR magic 8-ball. Köpte en sån till mig själv när jag bodde i Amsterdam, men den ville bo kvar så jag är utan nu. Nä. Jag får nog låna lilla fröken Ms.
Hon frågar mig - Vem är det här? -Det är Yoda. -Vad heter han i efternamn? -Jag vet inte. Han har nog inget efternamn. -Kanske heter han Larsson? -Yoda Larsson? Ja, varför inte.
fredag, november 6
Service!
Vilket fantastiskt land vi lever i!
Det finns naturligtvis många anledningar att tycka det, men idag har lilla fröken M drabbats av något som troligen är vattkoppor. Samtidigt började skafferiet och kylskåpet att bli skrämmande tomma och en shoppingtur var oundviklig.
Nu när man äntligen bor i drömhuset på landet och har mil till affär och alla släktingar bor flera lanskap bort så får man trolla med knäna.
Ex:et har inte haft vattkoppor, så han tar inte i oss med tång, och undanbad sig vabbandet så länge hon smittas.
Hur löser man det när lillan inte får följa med in i affären eftersom hon är så smittsam nu, och hemma kan jag inte lämna henne ensam i en timme, och hon skulle inte palla att sitta i bilen och vänta medans jag handlar?
Jag ringde den lokala handlaren och förklarade mig och de plockade ihop alla varor jag behövde, så var det bara för mig att åka dit. Lillan fick vänta några minuter bara i bilen och det hann jag förbereda henne på under resan till affären.
Det kostade bara 25 kronor extra!!! Fantastiskt!!
Ända nackdelen var att jag inte fick välja lördagsgodis själv. Nu blev det en färdig "lördagsgodispåse" och det var nästan bara stora, hårda godisar. Inte så mycket för min lilla prinsessa.
Men det var hockeypulver i påsen - Tjoho!! Kan inte minnas när jag smakade det sist.
Det smackar lycka!
Det finns naturligtvis många anledningar att tycka det, men idag har lilla fröken M drabbats av något som troligen är vattkoppor. Samtidigt började skafferiet och kylskåpet att bli skrämmande tomma och en shoppingtur var oundviklig.
Nu när man äntligen bor i drömhuset på landet och har mil till affär och alla släktingar bor flera lanskap bort så får man trolla med knäna.
Ex:et har inte haft vattkoppor, så han tar inte i oss med tång, och undanbad sig vabbandet så länge hon smittas.
Hur löser man det när lillan inte får följa med in i affären eftersom hon är så smittsam nu, och hemma kan jag inte lämna henne ensam i en timme, och hon skulle inte palla att sitta i bilen och vänta medans jag handlar?
Jag ringde den lokala handlaren och förklarade mig och de plockade ihop alla varor jag behövde, så var det bara för mig att åka dit. Lillan fick vänta några minuter bara i bilen och det hann jag förbereda henne på under resan till affären.
Det kostade bara 25 kronor extra!!! Fantastiskt!!
Ända nackdelen var att jag inte fick välja lördagsgodis själv. Nu blev det en färdig "lördagsgodispåse" och det var nästan bara stora, hårda godisar. Inte så mycket för min lilla prinsessa.
Men det var hockeypulver i påsen - Tjoho!! Kan inte minnas när jag smakade det sist.
Det smackar lycka!
onsdag, november 4
Rom och cola
Ååååh! Snälla någon hjälp mig!!!
Kan inte någon dricka en rom och cola åt mig?
Helst Capten Morgan golden rum. Så söt och len i smaken. Mmmm.
Den hade suttit så fint just nu, men vi mår nog bäst av att någon annan dricker den åt mig ;-)
(jaha, nu har man visst gått och blivit blåblodig och pratar om sig själv i fjärde person)
Tack på förhand för uppoffringen, förresten.
Vi ser det snöa...
Första snöflingorna.
Hoppas att det lägger sig ett litet täcke hemma i byn så att det inte är så mörkt när man kommer hem.
Vinterdäcken är på så jag är redo J
Kom an, bara! Kung Bore.
Hit me with your best shot!
Klaga
Jag vet att jag inte får klaga :-)
Kommentaren - "Du har själv valt det!" kommer kastas i mitt ansikte fler gånger än jag kommer hinna räkna, den här bulltiden fram till midsommar.
Och jag vill sannerligen inte vara en martyr som lider i tysthet med en plågad min.
Jag skriver detta mycket för att påminna mig själv (hoppas att jag har vett att läsa igenom mina gamla inlägg med jämna mellanrum).
Tack och lov har de inte den attityden på sjukhuset. Och skulle någon sådan dyka upp så byter jag ut den. För jag har den makten! Mwoahahahaaa! *mitt elaka skratt*
Det är skönt att inte vara tjugo och inte våga säga vad man vill utan att oroa sig för vad andra tycker.
30+ is the shit. Tror att det gäller 40+ också.
Nu ska jag lätta upp stämningen med lite Stenmark ;-)
Kommentaren - "Du har själv valt det!" kommer kastas i mitt ansikte fler gånger än jag kommer hinna räkna, den här bulltiden fram till midsommar.
Och jag vill sannerligen inte vara en martyr som lider i tysthet med en plågad min.
Jag skriver detta mycket för att påminna mig själv (hoppas att jag har vett att läsa igenom mina gamla inlägg med jämna mellanrum).
Tack och lov har de inte den attityden på sjukhuset. Och skulle någon sådan dyka upp så byter jag ut den. För jag har den makten! Mwoahahahaaa! *mitt elaka skratt*
Det är skönt att inte vara tjugo och inte våga säga vad man vill utan att oroa sig för vad andra tycker.
30+ is the shit. Tror att det gäller 40+ också.
Nu ska jag lätta upp stämningen med lite Stenmark ;-)
10 rör
Har lämnat blodprover hos barnmorskemottagningen.
Tio rör ville de ha. Härligt! Nu kan de omöjligt missa något.
Måste jag ha blodförtunnande medicin (vilket jag troligen gör) så blir det antagligen i sprutform. Varje dag. I magen och det blir enorma blåmärken av de där sprutorna. Jag kommer se ut som en gammal banan. Inte till formen.
Jag klagar INTE. Bara putar läpp lite grann.
tisdag, november 3
Kanske något?
Jag har funderat mycket på det här med genus...
Här är ett par som har hittat en egen lösning på "problemet":
Jag beundrar dem verkligen för jag skulle inte klara av att vara så konsekvent, tyvärr.
Det finns undersökningar som visar att man gullar olika med spädbarn beroende på deras kön! Om gullaren vet att det är en pojkbäbis säger de ord som stark och stor men är det en flickbäbis blir det istället ord som söt och duktig :-(
Vill inte hamna i fällan och behandla mina barn olika på grund av deras kön.
Här är ett par som har hittat en egen lösning på "problemet":
Jag beundrar dem verkligen för jag skulle inte klara av att vara så konsekvent, tyvärr.
Det finns undersökningar som visar att man gullar olika med spädbarn beroende på deras kön! Om gullaren vet att det är en pojkbäbis säger de ord som stark och stor men är det en flickbäbis blir det istället ord som söt och duktig :-(
Vill inte hamna i fällan och behandla mina barn olika på grund av deras kön.
måndag, november 2
Stabilt!
Har berättat för föredetta sambon om min prekära situation.
Han var kool som en gurka, som vanligt, och tar allt så jävla bra.
Precis som vår separation. Sköter allt så himla snyggt och städat.
Va' jobbigt det är med människor som inte freakar ut eller överreagerar!
Egentligen beundrar och respekterar jag honom så otroligt mycket för att han gör mitt liv så mycket mindre komplicerat genom att bete sig som en vettig människa.
Det är inte det att det är oväntat från hans håll utan bara att jag inte förväntar mig det av någon. Någonsin.
Han är så lugn och stabil och allt vad lilla fröken M behöver.
TACK!
(nä, han läser inte den här)
Han var kool som en gurka, som vanligt, och tar allt så jävla bra.
Precis som vår separation. Sköter allt så himla snyggt och städat.
Va' jobbigt det är med människor som inte freakar ut eller överreagerar!
Egentligen beundrar och respekterar jag honom så otroligt mycket för att han gör mitt liv så mycket mindre komplicerat genom att bete sig som en vettig människa.
Det är inte det att det är oväntat från hans håll utan bara att jag inte förväntar mig det av någon. Någonsin.
Han är så lugn och stabil och allt vad lilla fröken M behöver.
TACK!
(nä, han läser inte den här)
Barbamamma
Min midja försvann för 2 veckor sedan.
Är det någon som hittar den så är den väldigt välkommen tillbaka.
Jag har börjat sakna den.
Lustigt hur man tar vissa saker för givet.
söndag, november 1
Ingen såg...
...har det hänt då?
Idag har jag krattat löv. Jävlar vad löv jag har krattat. Men ingen har sett hur bedrövligt det såg ut innan och ingen beundrar resultatet efteråt. Det finns klara nackdelar med att bo själv!
Och det som jag nästan är mest stolt över; jag har bytt lampan i ytterbelysningen! WOW!
Det tog en och en halv vecka och krävde en stege, en skruvmejsel, dagsljus och miljooner liter tålamod.
Tålamod mäts i rymdmått, det är jag övertygad om.
Nä, den enda som kommer att bli lite imponerad är min söta far för han visste om att det behövdes.
Inga bildbevis. Inga före- och efterbilder. Bara skryt ;-}
He he.
Idag har jag krattat löv. Jävlar vad löv jag har krattat. Men ingen har sett hur bedrövligt det såg ut innan och ingen beundrar resultatet efteråt. Det finns klara nackdelar med att bo själv!
Och det som jag nästan är mest stolt över; jag har bytt lampan i ytterbelysningen! WOW!
Det tog en och en halv vecka och krävde en stege, en skruvmejsel, dagsljus och miljooner liter tålamod.
Tålamod mäts i rymdmått, det är jag övertygad om.
Nä, den enda som kommer att bli lite imponerad är min söta far för han visste om att det behövdes.
Inga bildbevis. Inga före- och efterbilder. Bara skryt ;-}
He he.
fredag, oktober 30
En dag...
Detta är min absoluta favorit av Jan Stenmark.
Han har en så härligt annorlunda synvinkel på livet.
Holländarn...
Till Snokis:Är han inte läskigt lik holländaren?
Och i så fall; är inte hans förslag otroligt passande?
*hurves* som mamma hade sagt om rysningarna jag känner över hela ryggen.
torsdag, oktober 29
6 veckor + 3 dagar
Japp! Gravid är man alltså utan tvekan.
Och nu när de bekräftat att bäbisen är i livmodern och jag inte verkar ha några cystor eller cancer någonstans så kan jag glädjas.
Känslan att se ett litet hjärta slå är så omtumlande.
Men jag är glad, för nu har jag bestämt mig. Jag ska behålla det. :-)
Nästa steg är att boka tid med barnmorska. Vanligtvis gör man det mycket senare men med min speciella historia (som vi tar en annan gång) så startar vi tidigare och tar lite extra prover och så.
Ringer och pratar med dem i morgon.
Tänk att jag ska ha en liten igen =^)
Men fadren ***** censur *****
Underligt nog känner jag mig lugn och trygg i mitt beslut, även om det kommer att bli en lång och ensam resa.
Och nu när de bekräftat att bäbisen är i livmodern och jag inte verkar ha några cystor eller cancer någonstans så kan jag glädjas.
Känslan att se ett litet hjärta slå är så omtumlande.
Men jag är glad, för nu har jag bestämt mig. Jag ska behålla det. :-)
Nästa steg är att boka tid med barnmorska. Vanligtvis gör man det mycket senare men med min speciella historia (som vi tar en annan gång) så startar vi tidigare och tar lite extra prover och så.
Ringer och pratar med dem i morgon.
Tänk att jag ska ha en liten igen =^)
Men fadren ***** censur *****
Underligt nog känner jag mig lugn och trygg i mitt beslut, även om det kommer att bli en lång och ensam resa.
onsdag, oktober 28
By the way (snokis)
länknamnet till denna blogg är 100% ironi
kan inte förtydliga det starkt nog, känner jag
hihi
kan inte förtydliga det starkt nog, känner jag
hihi
åååh vad deppigt!!!
Inte alls meningen.
Jag är annars känd för att vara en person som ser det positiva i de mörkaste stunder.
Det är skärpning som gäller från och med nu!
Imorgon ska det iallafall bli spännande att höra vad läkaren har att säga om mitt tillstånd.
Antingen har jag misstagit mig och är inte alls gravid utan kanske har jag kommit i klimakteriet i raketfart och min sista lilla äggstock har förtvinat och gått upp i rök...
...eller så säger han att det bara är komplikationer med graviditeten, typ utomkvedeshavandeskap, eller vad det heter, och absolut måste avbrytas...
...eller så säger han att jag är i femte månaden och då är det min förra sambo som är pappan... (Han lär ju inte jubla :-/)
...eller så säger han att allt ser fint ut och jag är i vecka sju eller nåt och jag måste ta blodförtunnande sprutor varje dag i 7,5 månad...
Men jag kan se det positiva i det här...
Det är en bäbis! Ett syskon till lilla fröken M.
Även om pappan ***** censur *****
Även om jag måste göra ALLT helt själv. Utan hjälp från någon.
Även om min förra sambo kommer att bli rosenrasande, eller besviken, eller sårad.
Trots allt detta så kan jag inte försvara en abort!
Så länge min hälsa inte står på spel kan jag inte leva med mig själv om jag av bekvämlighet väljer bort något som jag har önskat och längtat efter så länge.
Äh!
Detta blev ju inte mindre deppigt precis :-)
Nu är det läggdags så får vi se vad morgondagen har i sitt sköte. Eller i mitt sköte ;-)
Jag är annars känd för att vara en person som ser det positiva i de mörkaste stunder.
Det är skärpning som gäller från och med nu!
Imorgon ska det iallafall bli spännande att höra vad läkaren har att säga om mitt tillstånd.
Antingen har jag misstagit mig och är inte alls gravid utan kanske har jag kommit i klimakteriet i raketfart och min sista lilla äggstock har förtvinat och gått upp i rök...
...eller så säger han att det bara är komplikationer med graviditeten, typ utomkvedeshavandeskap, eller vad det heter, och absolut måste avbrytas...
...eller så säger han att jag är i femte månaden och då är det min förra sambo som är pappan... (Han lär ju inte jubla :-/)
...eller så säger han att allt ser fint ut och jag är i vecka sju eller nåt och jag måste ta blodförtunnande sprutor varje dag i 7,5 månad...
Men jag kan se det positiva i det här...
Det är en bäbis! Ett syskon till lilla fröken M.
Även om pappan ***** censur *****
Även om jag måste göra ALLT helt själv. Utan hjälp från någon.
Även om min förra sambo kommer att bli rosenrasande, eller besviken, eller sårad.
Trots allt detta så kan jag inte försvara en abort!
Så länge min hälsa inte står på spel kan jag inte leva med mig själv om jag av bekvämlighet väljer bort något som jag har önskat och längtat efter så länge.
Äh!
Detta blev ju inte mindre deppigt precis :-)
Nu är det läggdags så får vi se vad morgondagen har i sitt sköte. Eller i mitt sköte ;-)
tisdag, oktober 27
jag
1. Hur gammal är du om fem år?
42…
2. Vem var den senaste du träffade?
Hon i mackerian som gjorde min lunch
3. Hur lång är du?
160 cm. men har väl börjat krympa…
4. Vilken var den senaste film du sett?
Om vi bara räknar hela filmer måste det vara ”Flickan som lekte med elden”.
5. Vem ringde du senast?
Och som faktiskt svarade? Lillebror!
6. Hur löd ditt senaste sms och till vem?
”TACK :-)” till snokis för att hon är en riktig vän-i-nöden!
7. Vad är dagens planer?
Litet möte på jobbet, kanske sola, städa lite hemma och skriva ett abortbrev till mig själv.
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms?
Beror helt på situationen.
9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda?
Ogifta, obodda. Ja, allt som börjar på o- egentligen.
10. När såg du senast din mamma?
Sist jag var i Göteborg (där hon bor) ville hon inte träffa mig så det måste ha varit när hon hälsade på i somras. På lilla fröken M’s födelsedag.
11. Vilken ögonfärg har du?
Jag vill att de ska vara gröna men de envisas med att vara melerade (blågrön).
12. När vaknade du i dag?
Klockan ringde 6.30.
13. Har du någon gång hittat en katt?
Nä, men en rödhake.
14. Vilken är din favoritplats?
Förutom hemmet; Amsterdam!!!
15. Vilken plats föredrar du minst?
Vet faktiskt inte... Fängelse eller antaktis kanske. Huvva för den kombinationen.
16. Var tror du att du befinner dig om tio år?
Oj oj oj. Hoppas att jag bor kvar i mitt hus!
17. Vad skrämde dig som barn?
Mörker och ensamhet.
18. Vem fick dig att skratta senast?
Det var ett blogginlägg av mikebike jag läste igår
19. Är du för ung för att äga vinylskivor?
Nej. Och stolt!
20. Har du stationär eller bärbar dator?
Ja.
21. Sover du med eller utan kläder på dig?
Lite olika, men jag är ganska frusen. Kanske beror på sällskapet?
22. Hur många kuddar har du i sängen?
3, men det är för gäster också. Kanske lilla fröken M kommer på besök
23. Hur många landskap har du bott i?
Fyra. + ett annat land.
24. Har du någon gång spytt på fyllan?
Ja, tyvärr.
25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
Strumpor.
26. Är du social?
Oh, ja.
27. Vilken är din favoritglass?
Pecannötkola. Men nu finns det många goda fruktiga smaker också.
28. Vad skulle du göra om du vann en miljon?
Resa och renovera.
29. Tycker du om kinamat?
Mmmm! Ja!
30. Tycker du om kaffe?
Blä! Kaffefri sedan 1987!
31. Vad dricker du till frukost?
Thé (hur i hela världen ska man stava detta?)
32. Sover du på någon särskild sida?
Om vi pratar om sängen så är det den som är närmast toaletten, men om vi pratar om kroppen är det någon sorts framstupa sidoläge.
33. Kan du spela poker?
Jag lärde mig väl det i högstadiet. Men kläder var inblandade.
34. Tycker du om att mysa?
Oh, ja.
35. Är du en beroendemänniska?
Beroende av människor.
36. Känner du någon med samma födelsedag som din?
Ja, Jesus ;-)
37. Vill du ha barn?
Ja, jättegärna! Och nu är det ju en på gång… Ska jag behålla eller inte? Ensam? Svårt!
38. Kan du några andra språk än svenska?
Typ. Engelskan är ok och jag kan förstå lite tyska, franska och holländska.
39. Har du någonsin åkt ambulans?
Ja, för snart två år sedan. Cyklade till vårdcentralen och de skickar mig med ambulans till akuten.
40. Föredrar du havet eller en pool?
Definitivt pool!
41. Vad spenderar du helst pengar på?
Restaurang och lyx (men det händer ju aldrig).
42. Äger du dyra smycken?
Nä!
43. Har du någon gång testat narkotika?
Rökt hasch 2 gånger. Pyttelite = jättemycket kräks. Inte min melodi!
44. Vad var det senaste du stoppade i munnen?
Tuggummi.
45. Vem är den roligaste människan du känner?
Svårt att säga! Kanske JAG? ;-) (nu var jag rolig - som ett bevis)
46. Välj ett ärr på din kropp?
Kejsarsnittet.
47. Vad har du för ringsignal?
Robert Brobergs ”Mitt lilla fejs och jag”
48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten?
Tror inte det.
49. Flirtar du mycket?
Är ganska dålig på det. Ingen verkar märka nåt i allafall.
50. Vart togs din profilbild för din blogg?
Har ingen.
51. Kan du byta olja på bilen?
Olja?
52. Har du fått fortkörningsböter?
Nej
53. Vilken var den senaste bok du läste?
Jo Nesbös andra bok
54. Läser du dagstidningen?
Gärna lokala morgontidningen. Kvällstidningar är bara skvaller och sensationsjournalistik.
55. Prenumererar du på någon veckotidning?
Nemi, kommer bara en gång i månaden.
56. Dansar du i bilen?
Nä, men hårar…
57. Vilken radiostation lyssnade du på senast?
P3 is the shit!
58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper?
Fodda.nu Min systerson blev pappa i förrgår :-)
59. När var du i kyrkan senast?
Begravning. Min mesta pappa gick bort i cancer för fyra år sedan. Sedan dess har jag sluppit.
42…
2. Vem var den senaste du träffade?
Hon i mackerian som gjorde min lunch
3. Hur lång är du?
160 cm. men har väl börjat krympa…
4. Vilken var den senaste film du sett?
Om vi bara räknar hela filmer måste det vara ”Flickan som lekte med elden”.
5. Vem ringde du senast?
Och som faktiskt svarade? Lillebror!
6. Hur löd ditt senaste sms och till vem?
”TACK :-)” till snokis för att hon är en riktig vän-i-nöden!
7. Vad är dagens planer?
Litet möte på jobbet, kanske sola, städa lite hemma och skriva ett abortbrev till mig själv.
8. Föredrar du att ringa eller skicka sms?
Beror helt på situationen.
9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda?
Ogifta, obodda. Ja, allt som börjar på o- egentligen.
10. När såg du senast din mamma?
Sist jag var i Göteborg (där hon bor) ville hon inte träffa mig så det måste ha varit när hon hälsade på i somras. På lilla fröken M’s födelsedag.
11. Vilken ögonfärg har du?
Jag vill att de ska vara gröna men de envisas med att vara melerade (blågrön).
12. När vaknade du i dag?
Klockan ringde 6.30.
13. Har du någon gång hittat en katt?
Nä, men en rödhake.
14. Vilken är din favoritplats?
Förutom hemmet; Amsterdam!!!
15. Vilken plats föredrar du minst?
Vet faktiskt inte... Fängelse eller antaktis kanske. Huvva för den kombinationen.
16. Var tror du att du befinner dig om tio år?
Oj oj oj. Hoppas att jag bor kvar i mitt hus!
17. Vad skrämde dig som barn?
Mörker och ensamhet.
18. Vem fick dig att skratta senast?
Det var ett blogginlägg av mikebike jag läste igår
19. Är du för ung för att äga vinylskivor?
Nej. Och stolt!
20. Har du stationär eller bärbar dator?
Ja.
21. Sover du med eller utan kläder på dig?
Lite olika, men jag är ganska frusen. Kanske beror på sällskapet?
22. Hur många kuddar har du i sängen?
3, men det är för gäster också. Kanske lilla fröken M kommer på besök
23. Hur många landskap har du bott i?
Fyra. + ett annat land.
24. Har du någon gång spytt på fyllan?
Ja, tyvärr.
25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
Strumpor.
26. Är du social?
Oh, ja.
27. Vilken är din favoritglass?
Pecannötkola. Men nu finns det många goda fruktiga smaker också.
28. Vad skulle du göra om du vann en miljon?
Resa och renovera.
29. Tycker du om kinamat?
Mmmm! Ja!
30. Tycker du om kaffe?
Blä! Kaffefri sedan 1987!
31. Vad dricker du till frukost?
Thé (hur i hela världen ska man stava detta?)
32. Sover du på någon särskild sida?
Om vi pratar om sängen så är det den som är närmast toaletten, men om vi pratar om kroppen är det någon sorts framstupa sidoläge.
33. Kan du spela poker?
Jag lärde mig väl det i högstadiet. Men kläder var inblandade.
34. Tycker du om att mysa?
Oh, ja.
35. Är du en beroendemänniska?
Beroende av människor.
36. Känner du någon med samma födelsedag som din?
Ja, Jesus ;-)
37. Vill du ha barn?
Ja, jättegärna! Och nu är det ju en på gång… Ska jag behålla eller inte? Ensam? Svårt!
38. Kan du några andra språk än svenska?
Typ. Engelskan är ok och jag kan förstå lite tyska, franska och holländska.
39. Har du någonsin åkt ambulans?
Ja, för snart två år sedan. Cyklade till vårdcentralen och de skickar mig med ambulans till akuten.
40. Föredrar du havet eller en pool?
Definitivt pool!
41. Vad spenderar du helst pengar på?
Restaurang och lyx (men det händer ju aldrig).
42. Äger du dyra smycken?
Nä!
43. Har du någon gång testat narkotika?
Rökt hasch 2 gånger. Pyttelite = jättemycket kräks. Inte min melodi!
44. Vad var det senaste du stoppade i munnen?
Tuggummi.
45. Vem är den roligaste människan du känner?
Svårt att säga! Kanske JAG? ;-) (nu var jag rolig - som ett bevis)
46. Välj ett ärr på din kropp?
Kejsarsnittet.
47. Vad har du för ringsignal?
Robert Brobergs ”Mitt lilla fejs och jag”
48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten?
Tror inte det.
49. Flirtar du mycket?
Är ganska dålig på det. Ingen verkar märka nåt i allafall.
50. Vart togs din profilbild för din blogg?
Har ingen.
51. Kan du byta olja på bilen?
Olja?
52. Har du fått fortkörningsböter?
Nej
53. Vilken var den senaste bok du läste?
Jo Nesbös andra bok
54. Läser du dagstidningen?
Gärna lokala morgontidningen. Kvällstidningar är bara skvaller och sensationsjournalistik.
55. Prenumererar du på någon veckotidning?
Nemi, kommer bara en gång i månaden.
56. Dansar du i bilen?
Nä, men hårar…
57. Vilken radiostation lyssnade du på senast?
P3 is the shit!
58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper?
Fodda.nu Min systerson blev pappa i förrgår :-)
59. När var du i kyrkan senast?
Begravning. Min mesta pappa gick bort i cancer för fyra år sedan. Sedan dess har jag sluppit.
fredag, oktober 16
nu jädrar ska jag vara mig själv.
inte förställa mig men inte heller lämna ut någon annan.
denna sommar har varit händelserik på många negativa sätt och jag tänkte använda denna blogg som en dagbok och ett ransakningsverktyg när jag självanalyserar mig själv och mina handlingar.
denna sommar har varit händelserik på många negativa sätt och jag tänkte använda denna blogg som en dagbok och ett ransakningsverktyg när jag självanalyserar mig själv och mina handlingar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
