Att se sitt barn sova ger en skön tillfredställelse och frid djupt i hjärteroten.
Jag vet att jag inte är ensam om att kunna stå länge och titta på det fridfulla miraktlet som ligger och snusar i sin egen fantasivärld.
När lilla fröken M var liten (riktigt liten) så ägnade jag mer tid år denna energipåfyllande hobby.
Då fascinerades jag av att hon kunnde ligga i så konstiga ställningar men ändå ha det så bra.
Tillslut var jag tvungen att testa själv.
När jag gick och la mig hittade jag min favoritsovställning och istället för att krypa ihop (och vakna med nackont) så gjorde jag som min lilla fröken M; drog bak huvudet (och upp med hakan) tills det borde vara obekvämt.
Resultat: JÄTTESKÖNT! Sov som en prinsessa och vaknade utan besvär i nacken.
Tänk att man kan lära sig av de små innan de ens kan förmedla något med vilje.
Jag gör det fortfarande.
Både lär mig av henne och sover i en konstig ställning.