Onsdag

Nu är det dags att skriva in sig hos barnmorskan. Ännu ett besök på sjukhuset kräver ännu en barnvakt som har haft vattkoppor. Min underbara väninna flexar från jobbet så att jag kan göra mitt besök hos barnmorskan. Till lilla fröken M har jag packat en ryggsäck med allt möjligt som man kan ha roligt med hemma hos någon som inte längre har småbarn. Och en påse bullar. Det var nog viktigast enligt den lilla.
Barnmorskan var grundlig och läste till och med igenom min gamla journal från min förra förlossning. Det visar sig att jag har överdrivigt gruvligt om hur illa det var. Det var inte ens ett dygn jag var på intensivvårdsavdelningen. Pft! 14 timmar, pah. (inte hennes kommentar!!!)
Av allt blod de tog hade endast tre resultat blivit klara och jag hade klart förhöjda värden av någon protein som jag inte minns vad den hette men det slutade med att jag ska ta ett piller om dagen för att minska risken för blodproppar (i moderkakan).
Trots att jag var där i en och en halv timme så kan jag inte komma på något mer att berätta.
Jo. Frågan "närmast anhörig" var väldigt svår. Har ju ingen släkt här i sta'n så lilla fröken Ms pappa känns mest naturlig, för vad som än händer mig så kommer han att påverkas eftersom han måste ta han om henne. Jag måste prata med honom om det.
Annars får det väl bli syrran i Skåne, men geografin gör ju att det känns lite fel, och hon är inte alltid så tillgänglig på telefon. Men det kanske är så att hon är den som kommer vara med när det väl blir av. Trots att det kanske sker på hennes födelsedag.
När jag hämtar lilla fröken M har hon provat alla nagellack som fanns i huset och varje nagel har en egen färg. Det märks att hon har haft det bra och hon strålar som en sol när hon upprepar -Tack för fikat. för tusende gången till sin barnvakt.
Dagen avslutas med ännu ett besök vid en hamburgerkedja. Norrländsk sådan denna gång för att slippa ha två Yoda hemma. Rutorna immar igen och vi myser med våra mozarella sticks.