V1017 Sagittarii
| V1017 Sagittarii | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Skytten |
| Rektascension | 18t 32m 04,4738s[1] |
| Deklination | -29° 23′ 12,5935″[1] |
| Skenbar magnitud () | 4,5 ± 2 (max) - 13,5 (min)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G5 IIIp / vit dvärg [3] |
| Variabeltyp | förmörkande återkommande nova (NR + E) |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 15,0[3] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +5,241 ± 0,086[1] mas/år Dek.: -10,392 ± 0,066[1] mas/år |
| Parallax () | 0,7892 ± 0,0437[1] |
| Avstånd | 4 132[3] lå (1 269 +84−60[2] pc) |
| Detaljer | |
| Radie | 4,4[3] R☉ |
| Luminositet | 7,185[3] L☉ |
| Temperatur | 4 507[3] K |
| Andra beteckningar | |
| 2E 4084, 2MASS J18320447-2923125, UCAC4 304-232890, V1017 Sagittari, Gaia DR3 4048251562703375488, Gaia DR2 4048251562703375488[4][5] | |
V1017 Sagittarii är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten. Den har en minsta skenbar magnitud av 13,5[2] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på 0,789 mas beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 4 100 ljusår (ca 1 269 parsek) från solen. Stjärnan rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av 15 km/s.[3]
Observation
[redigera | redigera wikitext]
V1017 Sagittarii fick dess första utbrott 1919 och nådde skenbar magnitud 7. Dess andra utbrott 1901, 1973 och 1991 nådde bara magnitud 10, vilket ledde till att den omklassificerades från en återkommande nova till en dvärgnova.[7]
Efter utbrottet 1919 har omloppsperioden för dubbelstjärna minskat med 0,0273 ± 0,0061 procent till 5,786290 ± 0,000032 dygn.[6] Fysiska modeller hade 2019 inte kunnat förklara omloppsförändringen.[8]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Primärstjärnan i V1017 Sagittarii är en gul till vit jättestjärna av spektralklass av G5 IIIp,[2] som är en kataklysmisk variabel. Den har en radie motsvarande ca 4,4[3] solradier och utsänder energi från dess fotosfär av ca 7[3] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 4 200 K.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, V1017 Sagittarii, 7 mars 2022.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c d] Schaefer, Bradley E. (2018). "The distances to Novae as seen by Gaia". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 481 (3): 3033–3051. arXiv:1809.00180. Bibcode:2018MNRAS.481.3033S. doi:10.1093/mnras/sty2388. S2CID 118925493.
- ^ [a b c d e f g h i j] https://www.universeguide.com/star/123515/v1017sagittarii Hämtad 2024-05-02.
- ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=V1017+Sgr Hämtad 2024-05-02.
- ^ "V1017 Sagittarii". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-08-25.
- ^ [a b] Salazar, Irene V.; Lebleu, Amy; Schaefer, Bradley E.; Landolt, Arlo U.; Dvorak, Shawn (2017). "Accurate pre- and post-eruption orbital periods for the dwarf/Classical nova V1017 SGR". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 469 (4): 4116–4132. arXiv:1612.00405. doi:10.1093/mnras/stx1161.
- ^ Schaefer, Bradley E. (2010). "Comprehensive Photometric Histories of All Known Galactic Recurrent Novae". The Astrophysical Journal Supplement. 187 (2): 275–373. arXiv:0912.4426. Bibcode:2010ApJS..187..275S. doi:10.1088/0067-0049/187/2/275. S2CID 119294221.
- ^ Schaefer, Bradley E. (2020). "Sudden and steady orbital period changes across six classical Nova Eruptions: The end of hibernation and two serious challenges for the magnetic braking model of cataclysmic variable evolution". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 492 (3): 3343–3358. arXiv:1912.06170. doi:10.1093/mnras/stz3424.
