Hoppa till innehållet

KW Sagittarii

Från Wikipedia
KW Sagittarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension17t 52m 00,72665s[1]
Deklination-28° 01′ 20,5622″[1]
Skenbar magnitud ()11,0[2]
Stjärntyp
SpektraltypM1.5 Iab[3] (M0 I - M4 Ia[4])
U–B+3,21[3]
B–V+2,47[3]
VariabeltypHalvregelbunden variabel[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-7,40[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +0,39[1] mas/år
Dek.: -1,62[1] mas/år
Parallax ()0,5281 ± 0,1392[6]
Avstånd7 890  (2 420[7] pc)
Absolut magnitud ()-7,7[8]
Detaljer
Massa4,89+0,96−0,07[9] M
Radie1 009 ± 142[3] R
Luminositet176 000 +164 000−87 000[3] L
Temperatur3 720 ± 183[3] K
Andra beteckningar
HD 316496, CD-27 12032, GSC 06849-00057, HIC 87433, HIP 87433, IRAS 17488-2800, IRC -30326, 2MASS J17520073-2801205, RAFGL 2017, TYC 6849-57-1, UCAC2 20225293, KW Sagittarii, WISE J175200.80-280120.0, Gaia DR3 4063462206570029312, Gaia DR2 4063462206570029312[10]

KW Sagittarii eller HD 316496 är en ensam stjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten. Den har en minsta skenbar magnitud av ca 11,0[2] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på beräknad parallaxpå ca 0,528 mas,[6] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 7 890 ljusår (ca 2 420 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca –7,5 km/s.[5]

KW Sagitarii upptäcktes 1928 vara variabel vid en studie av fotografiska plåtar.[11] Den varierar oregelbundet i ljusstyrka över ett intervall av cirka två magnituder.[12] Den klassificeras som en halvregelbunden variabel,[4] även om den listade perioden på 670 dygn är osäker.[12] Det ovanligt kalla spektret har lett till jämförelser med symbiotiska variabler, men den anses inte längre vara en kataklysmisk dubbelstjärna.[13] Stjärnan är en av de största kända stjärnorna. Om den placeras i mitten av solsystemet skulle dess yta nå utanför Mars omloppsbana.

AAVSO ljuskurva av KW Sagittarii från 1 januari 1990 till 24 november 2010. Upp är ljusare och ner är svagare.

Ett avstånd på 2 420 parsec baseras på antagandet om att KW Sagittarii ingår i föreningen Sagittarius OB5.[7] Den parallax som härrör från Hipparcosuppdraget är negativ och ger inte mycket information om avståndet förutom att det sannolikt är stort.[1] Gaia Data Release 2-parallaxen är 0,5281 ± 0,1392 mas och anger ett avstånd på ca 1 900 parsec. En beräkning baserad på en tidigare känd galaktisk struktur ger ett avstånd på 1 945 +1 039−511 parsec.[14] Gaia-resultatet har en betydande statistisk felmarginal, och anger att det astrometriska bruset ligger långt över acceptabla nivåer varför parallaxen bör anses otillförlitlig.[6]

KW Sagittarii klassas som en lysande kall superjätte och varierar dess spektraltyp mellan M0 och M4.[4] En studie från 2005 ledd av Levesque beräknade, med hjälp av en MARCS-modell, en hög ljusstyrka på 363 000 gånger solens för KW Sagittari och följaktligen mycket stor radie på 1 460 solradier baserat på antagandet om en effektiv temperatur på 3 700 K på ett avstånd av 3 000 parsec. Stjärnan beskrevs senare som en av de fyra största och mest lysande röda superjättarna i Vintergatan, tillsammans med V354 Cephei, KY Cygni och Mu Cephei.[15]

På senare tid (2011) beräknades KW Sagittarii ha en lägre bolometrisk ljusstyrka runt 200 000 gånger solens och en radie runt 1 009 ± 142 solradier baserat på uppmätt vinkeldiameter och ljusstyrka.[3][16]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, KW Sagittarii, 29 januari 2024..
  1. ^ [a b c d e] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
  2. ^ [a b] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  3. ^ [a b c d e f g] Arroyo-Torres, B.; Wittkowski, M.; Marcaide, J. M.; Hauschildt, P. H. (2013). "The atmospheric structure and fundamental parameters of the red supergiants AH Scorpii, UY Scuti, and KW Sagittarii". Astronomy & Astrophysics. 554: A76. arXiv:1305.6179. Bibcode:2013A&A...554A..76A. doi:10.1051/0004-6361/201220920. S2CID 73575062.
  4. ^ [a b c d] KW Sgr, database entry, The combined table of GCVS Vols I-III and NL 67-78 with improved coordinates, General Catalogue of Variable Stars Archived 2017-06-20 at the Wayback Machine, Sternberg Astronomical Institute, Moscow, Russia. Accessed on line November 10, 2010. (Quick look: KW+Sgr)
  5. ^ [a b] Barbier-Brossat, M.; Petit, M.; Figon, P. (1994). "Third bibliographic catalogue of stellar radial velocities (Text in French)". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 108: 603. Bibcode:1994A&AS..108..603B.
  6. ^ [a b c] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  7. ^ [a b] Melnik, A. M.; Dambis, A. K. (2020). "Distance scale for high-luminosity stars in OB associations and in field with Gaia DR2. Spurious systematic motions". Astrophysics and Space Science. 365 (7): 112. arXiv:2006.14649. Bibcode:2020Ap&SS.365..112M. doi:10.1007/s10509-020-03827-0. S2CID 220128144.
  8. ^ Massey, Philip; Silva, David R.; Levesque, Emily M.; Plez, Bertrand; Olsen, Knut A. G.; Clayton, Geoffrey C.; Meynet, Georges; Maeder, Andre (2009). "Red Supergiants in the Andromeda Galaxy (M31)". The Astrophysical Journal. 703 (1): 420. arXiv:0907.3767. Bibcode:2009ApJ...703..420M. doi:10.1088/0004-637X/703/1/420. S2CID 119293010.
  9. ^ Anders, F.; Khalatyan, A.; Chiappini, C.; Queiroz, A. B.; Santiago, B. X.; Jordi, C.; Girardi, L.; Brown, A. G. A.; Matijevič, G.; Monari, G.; Cantat-Gaudin, T.; Weiler, M.; Khan, S.; Miglio, A.; Carrillo, I.; Romero-Gómez, M.; Minchev, I.; De Jong, R. S.; Antoja, T.; Ramos, P.; Steinmetz, M.; Enke, H. (2019). "Photo-astrometric distances, extinctions, and astrophysical parameters for Gaia DR2 stars brighter than G = 18". Astronomy and Astrophysics. 628: A94. arXiv:1904.11302. Bibcode:2019A&A...628A..94A. doi:10.1051/0004-6361/201935765. S2CID 131780028.
  10. ^ KW Sgr (unistra.fr). Hämtad 2024-04-26.
  11. ^ Woods, Ida E. (1928). "Tenth Magnitude Nova in Sagittarius". Harvard College Observatory Bulletin. 861: 5. Bibcode:1928BHarO.861....5W.
  12. ^ [a b] Swope, Henrietta Hill (1942). "Variable stars in MWF 189". Annals of Harvard College Observatory. 109: 1. Bibcode:1942AnHar.109....1S.
  13. ^ Downes, Ronald A.; Webbink, Ronald F.; Shara, Michael M.; Ritter, Hans; Kolb, Ulrich; Duerbeck, Hilmar W. (2001). "A Catalog and Atlas of Cataclysmic Variables: The Living Edition". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 113 (784): 764. arXiv:astro-ph/0102302. Bibcode:2001PASP..113..764D. doi:10.1086/320802. S2CID 16285959.
  14. ^ Bailer-Jones, C. A. L.; Rybizki, J.; Fouesneau, M.; Mantelet, G.; Andrae, R. (2018). "Estimating Distance from Parallaxes. IV. Distances to 1.33 Billion Stars in Gaia Data Release 2". The Astronomical Journal. 156 (2): 58. arXiv:1804.10121. Bibcode:2018AJ....156...58B. doi:10.3847/1538-3881/aacb21. S2CID 119289017.
  15. ^ Levesque, E. M.; Massey, P.; Olsen, K. A. G.; Plez, B.; Josselin, E.; Maeder, A.; Meynet, G. (2005). "The Effective Temperature Scale of Galactic Red Supergiants: Cool, but Not as Cool as We Thought". The Astrophysical Journal. 628 (2): 973–985. arXiv:astro-ph/0504337. Bibcode:2005ApJ...628..973L. doi:10.1086/430901. S2CID 15109583.
  16. ^ Mauron, N.; Josselin, E. (2011). "The mass-loss rates of red supergiants and the de Jager prescription". Astronomy and Astrophysics. 526: A156. arXiv:1010.5369. Bibcode:2011A&A...526A.156M. doi:10.1051/0004-6361/201013993. S2CID 119276502.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]