Hoppa till innehållet

Stortingsvalet i Norge 2009

Från Wikipedia
Stortingsvalet i Norge 2009
Norge
← 2005 14 september 2009 2013 →

Stortingets 169 platser
  Första parti Andra parti Tredje parti
 
Ledare Jens Stoltenberg Siv Jensen Erna Solberg
Parti Arbeiderpartiet Fremskrittspartiet Høyre
Ledare sedan 10 november 2002 2006 2004
Föregående val 61 mandat (32,7 %) 38 mandat (22,1 %) 23 mandat (14,1%)
Erhållna mandat 64 41 30
Mandatförändring +3 +3 +7
Röster 949 060 614 724 462 465
Andel 35,4 % 22,9 % 17,2 %

  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
 
Ledare Kristin Halvorsen Liv Signe Navarsete Dagfinn Høybråten
Parti Sosialistisk Venstre Senterpartiet Kristelig Folkeparti
Föregående val 15 mandat (8,8 %) 11 mandat (6,5 %) 11 mandat (6,8 %)
Erhållna mandat 11 11 10
Mandatförändring -4 0 -1
Röster 166 366 165 014 148 750
Andel 6,2 % 6,2 % 5,5 %

Statsminister före valet

Jens Stoltenberg
Arbeiderpartiet

Omvald statsminister

Jens Stoltenberg
Arbeiderpartiet

Valurna.

Stortingsvalget 2009 var ett rikstäckande allmänt val i Norge som hölls 14 september 2009. I valet valdes ledamöter till Stortinget. Alla norska medborgare som fyllt eller skulle fylla 18 år senast den 31 december 2009 hade rösträtt.

Valresultatet blev att den rödgröna regeringskoalitionen under ledning av Arbeiderpartiet och Jens Stoltenberg valdes om, med 86 platser i Stortinget mot den borgerliga oppositionens 83. I detta jämna val fälldes avgörandet av att Venstre med 3,8 procent hamnade under fyraprocentsspärren och därmed åkte ur Stortinget.[1]

Kommuner som önskade det kunde dessutom hålla val söndag 13 september. Samma dag som Stortingsvalet hölls också Sametingsvalet och kyrkovalet.

24 partier deltog i valet och totalt 3 688 kandidater.[2][3][4] Följande partier ställde upp i samtliga 19 fylken:

Följande partier ställde upp i minst ett fylke:

Skolvalet i Norge brukar av tradition presenteras av bland annat Aftenposten några dagar innan stortingsvalet. Valvinden i skolvalet brukar tydligt visa på vilken färdriktning det kommande stortingsvalet brukar få. Den 8 september 2009 redovisade Aftenposten 2009 års skolvalsresultat. Det utföll på följande vis (inom parentes ändringen från skolvalet 2005):[5]

  • Arbeiderpartiet 23,8 % (+1,7 %)
  • Socialistisk venstre 10,4 % (-6,3 %)
  • Senterpartiet 5,7 % (-1,4 %)
  • Framskrittspartiet 23,7 % (-1,4 %)
  • Høyre 16,3 % (+4,7 %)
  • Kristelig folkeparti 3,7 % (±0)
  • Venstre 6,0 (+2,9 %)

Med utgångspunkt från skolvalet skulle regeringen Stoltenberg i valet ha tappat 6 procentenheter medan den borgerliga sidan skulle gått framåt med 6,2 procentenheter. Skulle skolvalet gällt rikspolitiken skulle Norge ha fått en borgerlig majoritet i stortinget efter valet. De vinnande partierna i skolvalet var framför allt Høyre och Venstre medan Socialistisk venstre såg ut att gå en kraftig tillbakagång till mötes.[5]

Valutgången

[redigera | redigera wikitext]

Stortingsvalet hölls söndagen den 13 september och måndagen den 14 september 2009. 65 procent av de röstberättigade deltog i valet, vilket utföll på följande vis:

  • Arbeiderpartiet 35,3 %
  • Socialistisk venstre 6,1 %
  • Senterpartiet 6,2 %
  • Fremskrittspartiet 22,9 %
  • Høyre 17,1 %
  • Kristelig folkeparti 5,7 %
  • Venstre 3,7 %

Arbeiderpartiet, Sosialistisk venstre och Senterpartiet erhöll 86 mandat medan de borgerliga sammantaget erhöll 83 mandat (trots att de senare noterade flest antal röster vilket berodde på att Venstre i borgerliga blocket hamnade under 4 procent spärren.).

Stortingsvalet medförde således en fortsatt majoritet för Regeringen Stoltenberg II (Arbeiderpartiet/Senterpartiet/Sosialistisk venstre), som historiskt sett blev den första norska regeringen på 16 år att sitta kvar efter ett val. Eftersom Venstre hamnade under fyraprocentsspärren med 3,9 procent, bibehöll det rödgröna blocket övertaget. De borgerliga fick 45,6 procent av rösterna medan regeringspartierna fick stöd av 47,8 procent väljarna. Bland de enskilda partierna märktes en betydande framgång för Höyre, som gick in i valet med ett resultat på drygt 14 procent (2005) och som kom att framstå som en enande borgerlig kraft på frammarsch. Arbeiderpartiet stärkte sin ställning på koalitionsbrödernas bekostnad, och stärkte sin position som statsbärande parti. Senterpartiet och Kristelig folkeparti noterades för de lägsta röstandelarna i partiernas 60-åriga historia. Fremskrittspartiet noterade en valframgång från succévalet 2005 men nådde inte ett regimskifte, vilket var partiets övergripande mål. Totalt erhöll högerpartierna – Høyre och Fremskrittspartiet hela 40 procent av valmanskårens röster.

Andel Röster Mandat
Arbeiderpartiet 35,37 %
  
949 049 64
+2,68 %
  
+86 292 +3
Fremskrittspartiet 22,91 %
  
614 717 41
+0,85 %
  
+32 433 +3
Høyre 17,24 %
  
462 458 30
+3,14 %
  
+90 450 +7
Sosialistisk venstreparti 6,20 %
  
166 361 11
–2,63 %
  
–66 708 –4
Senterpartiet 6,15 %
  
165 006 11
–0,33 %
  
–6 118 ±0
Kristelig Folkeparti 5,54 %
  
148 748 10
–1,24 %
  
–30 141 –1
Venstre 3,88 %
  
104 144 2
–2,03 %
  
–51 937 –8
Övriga partier och kandidater 2,70 %
  
72 420 0
–0,44 %
  
–10 473 ±0
Ogiltiga och blanka röster 0,50 %
  
13 565 0
+0,06 %
  
+2 008 ±0
Valdeltagande 76,37 %
  
2 696 468 169
–1,06 %
  
+46 948 ±0
Antal röstberättigade 3 530 785
Rödgröna 47,73 %
  
1 280 416 86
–0,27 %
  
+13 466 –1
De borgerliga 49,58 %
  
1 330 067 83
+0,73 %
  
+40 805 +1

Källor: