Hoppa till innehållet

Ivar Bendixson

Från Wikipedia
Ivar Bendixson
Född1 augusti 1861[1][2][3]
Hedvig Eleonora församling[2], Sverige
Död29 november 1935[4] (74 år)
Stockholm[2]
BegravdNorra begravningsplatsen[4]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[4]
Kungliga Tekniska högskolan[4]
Stockholms universitet
SysselsättningMatematiker[5], universitetslärare
ArbetsgivareKungliga Tekniska högskolan
MakaAnna Helena Lind
(g. 1887–)[2]
SläktingarArthur Bendixon (syskon)
Redigera Wikidata

Ivar Otto Bendixson, född 1 augusti 1861 i Djurgårdsbrunn, Stockholm,[6] död 29 november 1935,[7] var en svensk matematiker och kommunalpolitiker. Bendixson har lämnat värdefulla bidrag till studiet av matematisk analys och algebra. Som matematiker utmärkte han sig förutom som teoretiker också som lärare och föredragshållare.

Vetenskapligt arbete

[redigera | redigera wikitext]

Bendixson var den förste som framställde exempel för att påvisa förekomsten av perfekta icke kontinuerligt sammanhängande punktmängder. Den Bendixsonska satsen, att "varje sluten punktmängd, som icke genom de hela talen kan uppräknas, nödvändigt består av tvenne delar, varav den ena kan uppräknas och den andra är perfekt", utgör en del av avslutningen på hela punktmängdsteorin, och är av genomgripande betydelse vid studiet av funktionerna inom matematisk analys.[8] Satsen har vid flera tillfällen blivit bevisad av ett flertal författare, med hjälp av olika metoder. Ivar Bendixson är den som näst efter Georg Cantor bidragit med flest teser som byggt upp teorin.

Hans i övrigt viktigaste arbeten rör teorin för differentialekvationer med reella variabler, där han i flera avseenden fullföljde och ytterligare preciserade Henri Poincarés upptäckter.[6] Hans förnämsta arbete i denna riktning var den av Kungliga Vetenskapsakademien prisbelönade avhandlingen Sur les courbes définies par des équations différentielles (Acta Mathematica 24).

Politiskt arbete och familj

[redigera | redigera wikitext]

Bendixson var kommunalpolitiskt verksam. Han valdes in till stadsfullmäktige i Stockholm år 1903. Han gifte 19 december 1887 med Anna Helena Lind, dotter till bankmannen Johan Lind.[6]

Biografi i korthet

[redigera | redigera wikitext]
1878 avgångsexamen från Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm
1884–1885 Mittag-Lefflers amanuens vid Stockholms högskola, numera Stockholms universitet
1890 filosofie licentiat-examen vid Uppsala universitet
1890–1900 docent vid Stockholms högskola
1892–1900 tillförordnad lärare vid Stockholms högskola
1900–1905 professor vid Kungliga Tekniska högskolan (efterträdde Emil Fogelmarck på professuren, efterträddes i sin tur av Helge von Koch[9])
1900– sekreterare i Frisinnade klubben i Stockholm
1903– Frisinnad ledamot av Stockholms stadsfullmäktige
1905–1927 professor vid Stockholms högskola[10]
1905– ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien
1907 hedersdoktor vid Uppsala universitet
1911–1927 rektor för Stockholms högskola
  1. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Ivar O Bendixson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18461, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: bendixson-ivar-otto.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Bendixson, IVAN OTTO, Svenskagravar.se, läs online, läst: 15 juni 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] John J. O'Connor; Edmund F. Robertson (juli 2000). ”Bendixson biography” (på engelska). The MacTutor History of Mathematics archive. School of Mathematics and Statistics, St Andrews universitet. http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Biographies/Bendixson.html. Läst 11 april 2009. 
  7. ^ Ivar Bendixson i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1935 (1936)
  8. ^ Bendixson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  9. ^ KTH: En kort historik över professorer vid Institutionen för Matematik, läst 1 maj 2010
  10. ^ Bendixson (supplementbandet) i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
Företrädare:
Gerard De Geer
Rektor för Stockholms högskola
1911–1927
Efterträdare:
Sven Tunberg