Kritisk diskursanalys

Denna studie fokuserar på mediers framställning av män och kvinnor i sportjournalistiken. Utifrån ett genusperspektiv analyserar vi Aftonbladets nyhetskrönikor av de Olympiska Spelen sommaren 2016. Studiens syfte är att undersöka hur kvinnliga atleter framställs gentemot manliga atleter inom sportjournalistiken. Vi undersöker även om det råder en hegemonisk maskulinitet i rapporteringen. I utförandet av studien har vi använt oss av kritisk diskursanalys (CDA) som både metod och teori. Som komplement till CDA som teori, utgår vår analys från genusteori, hegemonisk maskulinitet och stereotyper. Studien grundar sig i fem olika analysverktyg hämtade ur Carvalhos (2008) steg-för-steg modell för kritisk diskursanalys. Modellen gör det möjligt för en kritisk analys av textens innehåll samt skildringar av manliga och kvinnliga atleter. Resultaten visar att det i jämförelse med tidigare studier råder en ändring i diskursen. De kvinnliga atleterna i studien skildra...

Ingrid Wållgren, Max Viktorsson

Det finska inbördeskriget bröt ut i januari 1918, varade i drygt fyra månader och kostade över 30 000 människoliv. Konflikten stod mellan de borgerliga vita och de socialistiska röda. Med hjälp av diskursanalys och teorier om fiendebilder analyserar vi hur identiteterna för de båda i konflikten inblandade sidorna aktiveras och reproduceras, och hur dessa identiteter används vid skildrandet av handlingar. Utifrån vår analys av artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ser vi hur de rödas identitet fixeras vid begrepp som utmålar dem till ett hot mot samhället samtidigt som det gör deras motståndare, de vita, till samhällets beskyddare. De röda ikläds således rollen som fienden. Vidare menar vi att det i diskursen även finns en skillnad i hur våldshandlingar av de olika sidorna framställs; de röda görs till ansvariga för sina handlingar medan diskursen tonar ned de vitas ansvar för sina handlingar.