Doom Metal Music

In this article, I raise a simple but surprisingly vexing question: What makes heavy metal heavy? We commonly describe music as "heavy," whether as criticism or praise. But what does "heavy" mean? How is it applied as an aesthetic term? Drawing on sociological and musicological studies of heavy metal, as well as recent work on the aesthetics of rock music, I discuss the relevant musical properties of heaviness. The modest aim of this article, however, is to show the difficulty, if not impossibility, of this seemingly straightforward task. I first address the difficulties of identifying the defining features, or "Gestalt," of heavy metal that would allow us to treat heaviness as a genre concept. Next, I discuss both the merits and the limits of analyzing heaviness in terms of an aesthetics of "noise" in rock music developed in recent philosophy of music. In the remaining sections, I consider other nonaesthetic features relevant to aesthetic judgments of heaviness and show that the term 'heavy' is conceptually inarticulable, if not irreducible. This, I conclude, has partly to do with the radically different, sometimes incompatible, musical properties present in the perception of musical heaviness.

This study’s main objective was to explore the general, philosophical conception of power to see if talking about power in metal is a positive or a negative thing for its culture. It is often claimed that metal is about power. If we define power as domination, as it usually is, then power in metal could be used as yet one more instance of oppression in our societies. However, if we see power as a ‘cluster concept’ with multiple meanings, then we cannot consistently attribute to metal just one interpretation. So, if we alternatively think of power as resistance and/or empowerment, we can justify metal as an emancipatory experience and a lifestyle.

The Shoah is an historical event that leaves its marks on Jewish memory and thought to this day. Broadly speaking, there are two lessons of the Shoah: a particularistic one-relevant to Jews only-and a universalistic lesson, for all peoples. This article examines how the memory of the Shoah and these lessons contribute to the formation of Jewish identity. Works considering the Shoah of three metal bands with prominent Jewish members will be used: one Israeli-Jewish band-Salem; and two multireligious American bands-Anthrax and Disturbed. I will start by analysing songs about the Shoah and continue with a broader look at their entire catalogues and interviews. The ideas expressed will be understood on the background of theories considering Jewish identity and metal music and culture. This qualitative research is therefore grounded in the methodology of the history of ideas. My main findings are: (1) Most metal songs about the Shoah were written by a band with prominent Jewish members. (2) It indeed functions as a living memory affecting Jewish identity-that is, values and sociopolitical beliefs. (3) All the songs analysed create engagement by arousing an emotional response in listeners. (4) While Jewish identity is clearly manifested in Salem and Disturbed's

Vad är atmosfär och hur skapas det? I den här analysen undersöks atmosfär i förhållande till musikgenren doom och då utifrån ett insider-perspektiv. Insider-perspektivet är det subkulturella perspektiv som genrens anhängare ingår i, vilket innefattar ett specifikt sätt att tala, tänka och uttrycka sig i förhållande till genrens kulturella uttryck.

Inom musikgenren doom behandlas atmosfär som ett insiderbegrepp för att förklara upplevelsen av musiken och vilka känslor den förmedlar. En förutsättning för den här undersökningen utgår från att atmosfär förmedlar förutbestämda känslor genom musiken som förstås via en kulturellt betingad uppfattning. Syftet med undersökningen är att kartlägga vilka komponenter som behöver ingå i konstruktionen av tre olika soundscape utifrån tre förutbestämda teman och hur dessa gemensamt bildar en specifik atmosfär.

Analysens resultat återknyter till undersökningens utgångspunkt. Det finns specifika komponenter som ingår i konstruktionen av ett tematiskt
soundscape som reflekteras i den atmosfär som upplevs, oberoende av om lyssnaren är en insider eller outsider. Med outsider avses någon som inte är en anhängare (insider) till genren och därmed inte har samma kännedom eller kunskap som en insider har. För alla komponenter föreligger en grundläggande kulturell förståelse för vilka känslor som representeras och som sedermera utgör respektive tema. Emellertid fanns det parametrar i komponenterna som var problematiska att mäta genom traditionella musikvetenskapliga metoder. Dessa förmedlades inte lika tydligt och var i större utsträckning beroende av den kontext de förekom i och utgjorde inte några egna komponenter.

I slutsatsen framgår en gemensam komponent för temats betydelse under konstruktionen av soundscape: atmosfär är inte beroende av en förståelse för språk eller hur väl sången artikuleras. Det handlar inte om vad som sjungs, utan hur det sjungs. Atmosfär är produkten av att lyssna aktivt och förmedlas först när det uppmärksammas av lyssnaren.