Alexandra

Rig Kulturhistorisk Tidskrift, 2011

2017

Vi har haft visionen att med våra flöjter: altflöjt, kontrabasblockflöjt, indisk bansuri, härjedalspipior, sälgflöjt m.m, skapa nya musikaliska synteser av klang, groove, tradition, improvisation och stilmöten. Det finns släktskap i våra estetiska uttryck som gör att det funnits gemensamma plattformar att bygga från, och det finns skillnader som gör att nya dimensioner tillförts. October Ocean består av egenkomponerat material av Zephyr. Vi har undersökt kombinationer av instrument, register, sound, lager etc, vilket skapat nya klangvärldar. Vi har använt och kombinerat melodiska, klangliga och rytmiska idéer från våra olika traditioner (nordisk folkmusik, nordindisk konstmusik, västerländsk konstmusik, jazz), för att skapa tidgare ohörda synteser och tranformationer. En del av låtarna tar tydligt avstamp i de genrer vi hör hemma och landar efter vår process på helt nya platser, t.ex. Polska i baksätet, Zephyrhalling och Tala. Några av låtarna är redan från början något nytt, t.ex. October Ocean, Char Bungalow och Gurukul.

Boletin De Filologia, 1992

Alkoholpolitik

Tidsskrift for Den Norske Laegeforening, 2000

2001

The cult place and the social structure The idea that a change in the political power and in the social organization during the /ron Age caused alterations in the sacrificial customs has played an important role in modern archaeological research. In the paper it is stressed that this trend has resulted in a one-sided interpretation of finds andfind conditions. In order to illustrate this problem, the article discusses some sites andfinds (Gullåkra mosse, Hassle Bösarp mosse) in relation to the settlement at Uppåkra. In addition, some comparative material is treated (Hindby, Röekillorna, Gård/ösa, Käringsjön). The differences between individual and official cult, between wetland sacrifices and dry land sacrifices, between fertility sacrifices and booty sacrifices are dealt with as important for the analysis. The result of the analyses shows that the cult activities were much more varied than assumed. The rites and ceremonies of the ruling class were not the only ones. Cult activities associated with the economic life and the family can be traced as well.

Sociologisk Forskning, 2020

Merleaus mamma är en personlig essä, en meditation, där sociologen Maria Törnqvist varvar sitt eget läsande med betraktelser om den förändring i vara, kroppslighet och perception som föräldraskap innebär. Ellerströms förlag sänder ut boken i världen med frasen: "Merleaus mamma handlar om att slitas mellan böcker och barn." Boken handlar om att bli mamma och samtidigt läsa den franska fenomenologen och existentialisten Maurice Merleau-Ponty. Kanske kan Merleaus mamma bäst beskrivas som ett lovtal till Merleau-Pontys filosofi, för att parafrasera titeln på en essäsamling med filosofens texter. Att göra litteratur av Merleau-Pontys tänkande är kanske inte så långsökt, det sägs att hans handledare Émile Bréhier vid en föreläsning utbrast "er filosofi är en roman!" (s. 31). Törnqvist fullbordar därmed en rörelse som delvis är påbörjad av Merleau-Ponty själv. Hon fångar tonen, det levande språket och iakttagelseförmågan. Det gäller inte bara beskrivningar av kroppen utan landskapet och omgivningen. Det är som om hon kliver in i Merleau-Pontys språk och tar det i besittning för sina egna syften. Samtidigt funderar jag på vad som händer när Merleau-Pontys tankar varvas så sömlöst med Törnqvists egna reflektioner. Vem är boken till för? Är det den vane läsaren av Merleau-Ponty som här återser de bekanta raderna i kombination med nya associationer? Är det den oinvigde som genom den tillgängliga formen ska introduceras till Merleau-Pontys filosofi? Jag landar i att svaret troligen ligger någonstans mittemellan. Läsaren är bekant med Merleau-Ponty, kanske förförd av hans språk och vill knyta idéerna till något konkret och vardagligt. Utöver filosofin får vi också lära oss om personen Merleau-Ponty. Vi ges kontexten, där finns efterkrigstidens Paris, vänskapen med Simone de Beauvoir och Jean-Paul Sartre. De klassiska bilderna, persikodrinken, cafésamtalen, varvas med Törnqvists egna besök och försök att bebo den mytomspunna staden. Men varken Sorbonne eller de egna studieprestationerna visar sig leva upp till de storslagna drömmarna. Barnet är nyfött och hon letar efter läsning som hjälper henne att förstå den ovana känslan av tyngd. Den abstrakta teorin fungerar inte längre, nu behöver hon lära sig allt om gravitation och beroende: "Tredje raden underifrån, titeln blixtrade till: Kroppens fenomenologi. Det var där det kändes, i kroppen […] Det var existensen jag famlade efter." (s. 8) Det är den som ska hjälpa henne igenom detta nya. Det är som om den lingvistiska samhällsteorin, Ernesto Laclau och chantal Mouffes postmarxism, inte längre räcker till. Hon har tröttnat på "signifikanternas meningslösa lek" (s. 62). Hon är van att rucka på innebörder och ändra läsart men upptäcker nu att de tidigare favoriterna saknade liv. nu behövs en teori som talar till erfarenheten med barnet, om att befinna sig utanför "jag tänker att". På sidan 64 kommer så insikten: det var i själva verket barnet som drog henne till kroppens fenomenologi. Genom boken tar sig Törnqvist an en rad titlar som Lovtal till filosofin, Det synliga och det osynliga, men framförallt är det Merleau-Pontys mest kända verk, Kroppens fenomenologi. Törnqvists egna ord varvas med Merleau-Pontys kursiva rader. Det är en textuell kiasm där två språk blandas, ofta i en och samma mening. Som när barnet

1999

Fornvännen, 2016

Saint Erik was King of Sweden for a few years up to 1160, when he was killed. A skeleton attributed to him is kept in Uppsala Cathedral. It underwent scientific reappraisal in 2014. The analyses included computer tomography, Xray absorptiometry, isotope analysis and DNA sampling. Radiocarbon confirms the alleged age of the bones. They belong to a 35-40-year-old man in excellent physical shape. The many wounds that he received in connection with his death fit surprisingly well with the saint's legend, whose preserved version was written 130 years after the event.

K&K - Kultur og Klasse, 2016

Lyckans administration Politi, bildning och biopolitik i Goethes Wilhelm Meisters Lehrjahre thomas GötseLius Docent i litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet "Lyckan är en helt ny idé i Europas historia", hävdade Saint-Just 1794. Det är en utsaga som i sig rymmer en historisk diagnos. För Saint-Just var den helt nya idén en följd av revolutionen. I dess grundläggande dokument, konstitutionen av den 24 juni 1793, hade den nya regimen deklarerat att "[s]amhällets mål är den gemensamma lyckan". Som lyckohistorikern Darrin Mc-Mahon visat i Happiness. A History (2006) låter sig emellertid idén spåras tillbaka till Encyklopedin. "Har inte alla rätt till lycka?", frågar abbé Pestré, författare till artikeln om "Bonheur", och man kan notera att frågan är retorisk (McMahon 200). Pestré, Diderot och de andra encyklopedisterna förefaller dela ett redan givet gods. Letar man sig vidare bakåt i idéhistorien visar McMahon att John Locke tycks vara den förste att diskutera lyckan som något som angår alla människor: "Människornas uppgift är att bli lyckliga i denna värld genom åtnjutande av de naturens ting som är gagneliga för livet, hälsan, välbehaget och njutningen, samt genom trygg förtröstan om ett annat liv när detta är slut", skriver Locke. Här synliggörs hur en ny föreställning om lyckan växer fram ur en äldre uppfattning, där lyckan främst var något som tänktes höra till livet efter detta (McMahon 185). Att lyckans idéhistoria kan spåras genom 1700-talet är emellertid inte detsamma som att känslans historia har uttömts. Vad var till exempel