Juden som den evige syndabocken

CONIUNCTIO 't Juden som den evige syndabocken Av Lilith Lindberg Rasmussen 'Untisemitismen och den lzanstruerade'judefrågan" f)rs t och frtims t maj orite tssømh å/le ts prob le m. (Trond Berg Eriksen, Håkon HarLet, Einhørt Lorenz) sign a/erar " ',.. jungianska psykologin finns olika teorieq som kan hjå1pa oss att låra lo- den_ IT kånna och forstå oss sjålva, andra månniskor och vår omvårld: kultrren, samhållet och religionen. Anledningen till den breda anvåndningen av de jungianska teorierna år att allt månskligt beteende har sina djupa rotter i det månskliga psyket. Syndabocksbeteendet, dår en individ eller minoritetsgrupp-anklagas och straffas {iir kollektivets fel och brister år en universell foreteelse, rå- forJko-mer i alla månniskogrupper, från kårnfamiljen till hela samhållen. Antisemitismen utgor ert adekvat exempel på syndabocksbeteendet i ett vida socialt och kulturellt ,"Å11u.rhang. Den forekom i olika delar av vårlden från antiken ti1l idag i en mångd olika former, från subtila til1 våldsamma och blodiga for at kulmiiera i Fdrintelsen. Den fortsåtter i vår tid och judarna betecknas allmånt som historiens fråmsta syndabockar. Syndabocksbeteende år våldokumenterat inom samhålls- och religionsvetenska- pen' fråmst inom socialpsykologin, kriminologin med viktimoroginl antropologin och arbetsvetenskapen. IJtifrån ett jungianskt perspektiv behandlides ry.rdubo.Lbeteendet av bl.a. Sylvia Brinton Perera, Erich Neumann, paul Moxnes och Zenon Waldemar Dudek. Syndabocken och dess betydelse fiir den religiiisa månniskan utse, forvisa eller d<ida en syndabock år en gammal religios ritual, som vi kan återfinna i många kulturer och religioner vårlden over. synJabocken var en månniska el1er ett djur som ofi-rades fråmst till dodsrikets grrdar fcir att blidka deras vrede och dårmed fcirnya stamgemenskapen genom att rena kollektivet från synd och skuld. Den transcendenta dimensionen i dessa ritualer var uppenbar, eftersom dåti- Att dens månniska erkånde de tiverpersonliga krafter, gudarna.l Syndabocksritualer utfordes fråmst vid nyårsfirandet, som for den religiosa månniskan innebar en årlig upprepning av kosmogoni, vårrdens skapelse genom en symbolisk återgång till det ursprungliga kaos, som rådde innan ,rarld.i, skapelse. De flesta skapelsem),ter beråttar att gudarna har skapat vdrlden efter att ha r,rrnnit en 1 S.B. 76 P.r.ru 1992, s. 3ffoch 10ff E. Neuman n 2009,s.32 Juden som den evige syndabocken Cf,t . -: :r::: .: :: CONII-iNC'f IO "--+=-:1"1"i|:':rIt:;i1iii|lii1iijqqiftr1tj,ita"=**=+;,rli.:== ril.,;;.=;r'{,rtfl}",r'$iib4. p : .:._i- L;l §§. §= - =.'r*,.+E !-li'.,;t';,=, /n {. ,i :i5. :,-.' l,:: .j 5ltt,ttl,o,l:irt. ll'illi,uir Hciiu,rn IIuttt. Ntti.on,r/ t\tust,rritt Li.t,trroo/. katrp mot orrtlsklns rnaktcr. Genorl att ilod:l, tilrdrir'.r el1er firrbrånna st.ndilbockcn rndiirclecles der ondrr t-or ett r,årklcn, n-rrinnisk:rn och tiden sku11e kunna slirrpas pri nltt. Likn:rnde ol+crriter rrttbrdes rrveri vid perioder av sjukdom eller vid hotandc s aml'rrillskrise r.l crl l dcn år1ig:1 hebrciska fiirsoninssrituelcn oill-atle miur t\-å bockar: en ti1l .f,rhr-e oclr till Asåscl. Bockcn som offrarlcs ti11 ehve diidades sorn sl,ndaoilcr fijr rrtt Israels f li,lk -ktllle krttrrtr llt .r ttdet'tr:t. l.s. ( )1q1.11'Iriis11'rr htrr:irkre .rlrrrrrr o, I' tcrrrlrlel rtted bockens blocl, sortt hrt.le er-r rcnanclc och helirndc vcrkrrn: den blirlkadc Jahr.es vrede och återskap:rdc mrinniskar-rs firrbinclclse nred sacnrr-r-r. I)enna bor:ks kropp be traktrrcles sorlr oren ,r,-h brr,indes utrtnt-or l:iqret. L)en :rndre bocken, som helqirdes at As:rsel reprcscnter'.rcle naturella miinniskodrifter, som t er kdnsdriften, rggrc.siviter och giriqhet. s()rn illte fick 1rr',r, olr.irrrn:r.lc. L).-c. denn,r hocks htLr-r-rd bekiinclc dr-ers tepriiste n tblkc^ts sr-nder, r-arpi drevs bocken ur i i;kren, d;'ir den bu bort skulclen.r 1,irl;111 Offercykel enllgr Z.\Y. Dudek Z.W. Dudek Lrcskriver ett t-irr de rcligii)s:r svrrclabockritu'alerna gemcnsamt, lrkc tvpiskt trrjnster, s.k. ofilrcvkcl, dr,ir slnd:rbocken utqiir cn centralfigur. DLrciek r-rt giir tiiin antropolosisk ibrskning av Reni Girarcl -och.J:unes G. Frazer. Offe rg.keln ltcstår av sju rclativt rlutonomil eti1)per, som tillsrulmrrns bilder cn mening'tirll sclr srrrnm anhrinqanrle hel het: I ]1. t F.li.,.1. -2tlOS... r,9 S.B. P.r.r" 1992. .1.fti R. (lir.rr.1, I-c - 71 ,1p1 R. (lrrirrrl 2()r.)7,:. -i-irl- s.20f li,rii trrui::rire ,rih R. (lir.LrLl. \'r1.lrr och ,lct heiig.r Jrr,it n sonr .lcn ei irc stltlrh,r.:ken CONlUNCTIO øt ffir. Under dennir etapp våljs offret utifiån bestiin-rda kriterier. Ett månniskooffer ska skilja sig på något sått från ovriga gruppen. Det kan vara kungen e11er annan makthavare, Iådern, den fijrstfodde sonen e11er en idoi; men åven en brottsling, en krigsfånge, en syndare, en handikappad e1ler sjuk, en homosexuell eller en jude. Aven ofterdjur våljs utifrån beståmda kiterier, t.ex. 1amm, bockar, unga tjurar och andra s k heliga djur. [/a/ i- Oilrets sakralisering utgor syndabockritualens andra fas, då offret erhåiler eudomliga egenskaper. Dårefter betonas och',,ordas offrets helighet. Detta sker genom att man ger olIret ovanliga och unika råttigheter. Son.r exernpel på denna etapp nåmner Dudek en ung azteklsk man, som erho11 kungliga rittigheter innan han dodades i en ofi-errit. En sekulir motsvarighet kan vara den dodsdomdes sista onskan. OlIrets socialisering. Val av olIret offentliggors på olika sått. Det nom rituell smcirjelse, overosande med blommor, offertåe mm. kzrn ske ge- Ofi-rets demonisering. Denna de1 av ritualen kånnetecl«ras ar. det att man overfor olyckor, sjukdomar, synd och skuid på oli'et. Demoniseringslasen avslutas med offrets utdrivning från gen.renskapen, isolering, fornedring och/eller rituell forbannelse. Offrcts degradering. Under denna etapp tillfogas ollret smårta och lidande genom våldshandlingar. Offret kan s1åpas på m:rrken, torteras, bespottas, piskas, korsfistas mm. Rituell forintelse. Ollret kan brånnas på bå1, swckas, halshuggas, stenas mm. Återfodelse av individen och samhållet utgor syr-rdabockritualens slutetåpp och fcrrknippas med ett ti11stånd av ett nl.tt medvetande, sotn firas med återfodelseceremonier. Under denna ar.slutningsflas sker en fornyelse och p'.invttfodelse av ps1'ket, sorn svmboliseras a\. en ny tid vid n1,'l15fi13rdet, val ar. en ny konung, intråde a.,, nta lagar eller en ny san.rhållsordning, t ex NyaTestamentet eller revolutionens manifest. Det kan å'",en vara materiens fon,andling, sorn svmboliseras genom spridningen av askan cjver zikrarna och vattendrag. Dudek menar att denna de1 a'n, ritualen hjå1per deltagarn'.r 21tt erfara en inrc fonandling och påborja en nl, livscyke1,vilket har en stor betydelse både lor indir.idens och for kollektivets integration, som omfattar både den symboliska, den andliga och den emotionellt - sociala planen.s 5 Z.W. Dud.k & A. Pankalla 2008. 78 s. 37611 Juden som tien cr.igc svncLabocken a- CONiUNCTIO ier. E,tt an vara :n idol; er sjuk, riterier, ller gurta sker npel på r råttig- ara den ske ge- ltt man LSCI'I AV- och/el- lidande tas, pis- rs mm. rutetaPp ed åter- pånvtt- al av en a Testa- andling, tendrag. en inre :ade for mbolis- Syndabocksritualer i jungiansk tolkning Utifrån ett jungianskt perspektiv återuppbyggde dessa rirualer månniskans forening med Sjålvet, genom att befria henne från den besvår1iga skuldkånsla, som tråder fram når jaget f årmar sig från Sjålvet som psykets sryrande centrum. Detta kan vidare tolkas som att utforandet och deltagandet i dessa riter återuppbyggde en skadad jag Sjdlv axel6, dvs utgjorde ett effektivt botemedel mot alienationT från Sjålvets arkeryp och den med alienationen forknippade kåns1a av meningsloshet och nedståmdhet. Utforandet av ritualen aktiverade åven den transcendenta funktionen, som i sin tur forenade motsatser i psyket både på det individuella och på det kollektiva planet.s De motsatser som frirenades under ritualen var fråmst Skuggan och S.iålvet, liv och drid, synd och fcirlåtelse. Genom offercykeln hade det månskliga jaget mojlighet att konfronteras både med sina egna psykiska sår och komplex och med Skuggans och Sjåivets arketyper på ett sått som påminner om den inre forvandling som månniskan måste genomgå under individuationsprocessen.e Den religiosa månniskans syndabockritualer hade alltså en renande, helande, terapeutisk verkan både for individen och for kollektivet. Syndabocken och sekulariseringsprocessen I de sekulariserade samhållena har de religiosa ritualerna forenklats och deformerats till fdljd av en kollektiv alienation från arketlper.r0Nåmnda alienation ledde till en påtaglig deformering av ritualens sista etapp, vilket gor att ritualen inte långre kan fylla sin ursprungliga psykologiska funktion. De moderna, sekulariserade samhållens kulturforfall i form av desintegration av kollektiva vården och idder, bidrar till att offercykein sonderfaller i separata, osammanhångande delar som saknar den religiosa ritualens meningsfullhet och dårmed fcirvandlas till ett destruktiw eller narcissistiskt beteende gentemot det verkliga e1ler symboliska offret. Till f6ljd av den av alienationen orsakade deformeringen av offercykeln, sker val av offret omedvetet och sryrs 6 Begreppetjae - Sjålv axel infbrdcs i den analytiska psvkologin av Erich Neumann for att beteckna jagets fiirbindelse med Sjålvet. Denna forbindelse forestålldes i form av en a-xel, kringvilkct ketsar personlighetens urveckling. Aven traumatiska erfarenheter och kiser låmnar sina spår på denna a-xcl. Begreppet uwecklades vidare av E. E Edinger fråmst for att tijrklara alienationen från arkeryp. Religiosa riter, dåribland syndabockitualen skaparjag - Sjålv ueln och återuppbygger den, vilket gor att de lorebygger och botar alienationen.Jfr G.M. Walch 2010, s. 160 och Z.W. Dudek 2006, s.217 sitmt Z.W. Dudek & A. Pankalla 2008, s. 375 7 B"g..1rp.t alienation fiån arkctyp infordes i den anahtiska psvkologin av E.F. Edinger frir att beteckla - Sjålv uel. Æienationen kirn vara relativ, nårjag - Sjålv a-xeln år skadat eller absolut, fullståndig, då.jag - Sjå1v axel år brutet helt. Den relativa alicnationen kan leda till vidareutveckling medan den fu1lståndiga, absoluta alienationen - till destruktivitet. Ett tillstånd av alienation lrån arkefloer kan jåmforas med t.ex. VE,. Frankls existentiell vakuum, som berlder forwivlan rrots framgång. Z.W. Dudek kallar alienationen for sjålens fall och beskriver hur alienationen från olika arkeryper uppstår och hur kan den manifcstera sig både på det individuclla och på det kollektiva planet.Jfr Z.W Dudek 2006,s.217 - 229,V.8. Frankl 1986, s.8f,80,86-102 en skadat eller brutctjag 8 S.B. Pe.eta 1992,s.10 e Z.W. Dud"k & A. Pankalla 2008, 1o ochZ.W.Dudek 2006, s.228 1frz.w.Dudek2oo6, s.217 s. 374-380 229 Juden som den evige syndabocken 79 > CONIUNCTIO av tillfil1ighetens spel, vilket gor att den psykiska forvandling som symboliserar 1ivets seger over doden uteblir. Alienationen från arketyper gor att nutidsmånniskan inte 1ångre år medveten om syndabockritualens och syndabocksgestaltens ursprungliga betydelse.11 En absolut, fullståndig kollektir. alienation från Sjålvets arketyp kan visa sig i form av en oppen eller dold totalitarism, medborgarens anonymitet, dår hon berovas sin identitet och forvandlas till ett statistiskt nummer. Den månskliga gemenskapen 1-orvandlas ti1l en likriktad massal2 och samhållsinstitutionerna blir maktlosa infor destruktiva tendenser I samhållet. Detta leder i sin tur ti11 ett kulturforfall som hånger samman med forvrångda och forenklade riter. Den fullståndiga alienatlonen, dår jag - Sjå1v a-reln år bruten kan inte leda ti1l utveckling, utan år vtterst destruktiv eftersom den f årmar månniskan från arketvper. Detta kan yttra sig i olika former av destruktiva och sjålvdestruktiva beteenden, vars yttersta former år sjålvmord och mord. Alier.ration från arkeq.per skapar en frustration, som på kollektiv nivå kan få sin urladdning i form av kollektiva våldshandlingar i fbrm av kig eller letandet ef-ter syndirbockar. Dylika våldshandlingar uppstår fråmst till foljd av aiienation från Skuggans och Sjålvets arketyp. Alienationen uppstår dock till loljd av en tidigare inflationr3 i form av or,'erskattnir.rg av månniskans egna mojligheter. 1+ E. Neumann ser inflationen i form av en fu11ståndig identifikation med koliektiva idealvården och en overskattning av det månskliga intellektet som sekulariseringens ursprungliga orsak,li vilket på iångre sikt leder till den rådande alienationen från arkefi?er. CG Jung jåmfor inflationen med den nietzscheanska och adlerska viljan till makt, som kan leda till jagets uppblåsthet i form av bl a maktkomplex och mer e11er mindre uttalade former av storhetsvansinne.l6 Judeftirftilelser i de totalitåra samhållena Totalitåra samhållen som naziryskland och Sovjetunionen baserades på statens fullståndiga niakt och kontrollen over medborgaren genom ti11åmpning av olika medel från intensi.,, indoktrinering til1 polisirir och militår terror. Dessa samhå11en och dess ledare utgor ett bra exempel på r.ad en fu11ståndig alienation från Sjålvets och Skuggans arketyp kan leda til1. I de totalitåra samhå11ena anvånde man sig ofta av det kollektiva våldet mot syndabockarna i form a\. t ex judeforfoljelser i naziryskland och i de av nazityskland ockuperade lånder som nådde sin kulmen i Forintelsen. I nazityskland utgjorde judarna den frårnsta syndabocken. Under Forintelsen mordades sex miljoner judar av nazister och deras allierade. Judar dodades genom massarkebuseringar, gasades ihjå1 i slutna lastbilar och i dodslågrens gaskammare, svåltes till dods mm. Under Forintelsen mordades judar på ett "industriellt" sått och tt 1f, Z.W. Dudek 12.Jf. år.r & A. Pankalle 2008, E. Neumann 2009, s. s. 378, S.B. Perera 1992, s. 1-l Inflationen utgirr alienltionens nlotsats 1+ z. w. Dudek 20o6,s. 217 229 15 E. N.,,,rrnn 3f och Nl. Eliade 2008, s. 161ff ,15f och begreppen Vermassungsprozess och Nlasscnmcnsch 2009, s.2,1ffoch 1161{ 16]fi C G 1mg 1967, s. 30 46, C G Jung 1985, s. 38-50 och E. Neumann 2009, s. 24i1 :l BO Juden sorn den evige svndabocken CONIUNCTIO forintelselågren kallades ofta for'dodsfabriker',.1; Forintelsens meningslosa grvmhet och destruktivitet samt total avsaknad av den transcendento dimerrsionen utgor ett adekvat exempel på den absoluta alienationens yttersta folj<ier. Alltsedan andra vårldskrigets borjan stigmariserade nazisterna judar och organi_ serade pogromerls i det ,,ckuperade poren.be ansåg judarna som smutsiga, smittobirande parasiter, som det r.ui f.itt att misshandlu o.h ,lo.t". I det ockuperade polen antog judeforfolielserna foljande monster: stigmatisering - deportationer _ gettoisering - utrotning'1evilket,§'der på en forvrångå och de.ti,,ktir'"C...1i.r, dår valet av ofi'er år deformerar och dår sakraliserings_, ,J.irlir.ri,rss_ och återfoåelsefaser saknas helt. I de kommunistiska rånderna betraktades judarna som forridare, spioner och sionistiska agenter, som striivade efter l,årldsherraviildet och dårmed en lhra for statens såkerhet' Dessutom betraktades den judiska rnedelklassen som klassfiender.2o De..politiska intrigerna bebrandades oft" Åd ovriea befolkningens srereofl,,pa fore_ stillningar.m judar och,fordomar som t er, ju,1ar,.ar.it".rr, fi"rJ fa k irr,ru br.,-,. R1-kten om judiska ritue[a barnamord ur-,uå,rd., så senr som på 1900-ta1et och bl a tin.ai polska pogromerna i Krakdw 19,15 och i Kielce t9+0. u,-,,1.. pogromen ]e,!ii i K]e-1ce dodades 12 judar av den upphetsade {blkmassan som n.r rriip av soldater.rr Nåmnda i-orIb1jelser av judar o.Å a. totaritåra samhå11enas u',d., ifi.r.,d.r,,utgor exempel på ett sekulårt svndabocksbeteende. Det kånnetecknas av en fiillståndig avsaknad av den trirnscendenta dirnensionen och,olrercykelns sijnderfarr",tli;;;;;;, forfoljelserna ter sig totalt meningslosa, omånskliga n.t ,-,tpragtr, a.ri.ur.ti.,rr. D. e, folider ar. dessa samhå11ssyste,,r,-i.drrnu, och idEologie.;;; .T;;;; fiån arke§,_ per' utrotning a' judarna och and. "fien.ier"redde ju inte tilr någon fa;;;;;"iskapidessasarr.rIrå11enutanti11meravå1dis1utandan. x'{ot slutet av andra vårldskriget prioriterai-1es utrotning a,,, judar hogst oc}r nazisterna drabbades av en form av besatthet.22 I de kommunistiska lånderna dåremot, har minnena aY nazistiska judeforfoliclser tagits bort från a., .r+-.",rig" livet, från historiebocker, från undervisningen mm och ?;rvrångdes på det såttet att man inte talade om nazistiska mord på ju,lar,ra utan orn morcl på landets egen befolkning, tex polacker, rvssaq litauer osv.2i De kommunistisk. ,.g-ir-rr..rrn. fir'foferse. a.r, ju_ darna och det komm.nistisk2l sl.stemets antlra ,,fiender,, 1-rar tagits bort på iiknanrie 'ul,1.,tn.ning. .rirr och hemligrråmpllde. fr,Lni rill dcr kommuni.ti.[, ."rr._'.,, O., har åven varit str:rflbarr att tala om dem. Efter ,,Iien_ utrotr.ring erler fordrivri,-rg en de" leta<,e mirn i de totalit.ira, kommunistiska ",. lånderni ;;r;;;il ;;;o1vnarbo.k., 17JfrS.Beller2009.s.10,1 18 ll5odrJ.B.Eriksen,LI.Flarket,i).Lorenz200g,s grupp, oftast.judar. Sc http:,fu,mv.ne.se,/pogrour 1e T.B. Eriks"r, I I. Harket, E. Lorenz 200g, 20 Ilrid",rr, s. .1711i ocir lbidcm. s. 5lr- :l 22 475- 497 Pngrnn iir ctt r,skt ord, s.rn anr.ånds iiir att bctechra en våldsam och blociie forfoljelsc s. av en folk :tg1il 5.+5-557 lbidem, s.493 z-r lDl(lent.s ))lt Juden som den evigc sl,ndabocken 81 CONIUNCTlO bland den egna befolkningen. I Polen efter fordri'ning ar. 20 000 judar 196g - 19zo under den "kalla pogromen'r+r.ånde den kommunistiska regimen sin aggression mor dcn polrk.r befolkningcn i hamrr:råJcrna Sterri, och Gdansk i deceml,er 1970, mor arbetarna i Radom 1976, och mot hela narionen den 13 december 19g1 i och med inforandet av kigstillstirndet i hela landet. Under nåmnda hånclelser anvåndes både polisirirt och militårt våld mot landets egna civila nredborgare .2.s Oyannrimnda historiska fakta visar att de totalitåra samhå11enas alienation från arkeryper ledde avsaknad av den transcendenta dimensionen samt till ollerci..kelns sonderlall och defbrmering eller avsaknad av dess forsta, tredje, fårde och sjunde fas med dithorande va1 av oflret, offrets sakralisering, ollrets socialisering och återfodelti11 seceremoni, vilket i sin tur ledde till en destruktirr utveckling i form av forlbljelser mot syndabockar, som med tiden forvandlades ti1l foikmord och i slutåndan L,-idrog ti1l dessa systemens e:- : \--::: fa11. Det sekulåra syndabockfenomenet enligt Ren6 Girard Det sekulariserade svndabocksbeteendet fy11er inte sin ursprungliga funktion utan handlar om kollektiva vå1dshand1ing,,, *oii,,,di,.ider e11er srrpp.r ,o- .,,r., ti1l syndabockar. N4oderna forfoljelser av svndabockar åger ottast i.,m ,,id olika samhå11sLiser, dår svndabocken tillskrivs skuiden for krisens uppkomst och utsåtts for direktzr el1er .1r1:: Det t ;.- indirekta kollektiva forfolielser av olikrr art. Under pestepidemin på 1300-talet anklagades judarna for forgiftning av brunnar och andra rrattentåkter med ett ,'ma- giskt" glft i syfte for att framkalla epidemin och pri det såttet doda befolloingen. Kriser, dåribland massepidemier, bidrar til1 forsvagning av samhållsfunktioncr och dårmed till bildning av mobben, som utovar pritrvckningar på samhållsinstitutionerna e11er tar råttvisan i egna hånder och letar efter ett låmpligt olleq som sedan lorses med offertecken och forfoljs. De irrationella, klichdartade, kånsloladdade stereoq,pa anklagelserna utgor det fråmsta tecknet, som varnar fbr det stundande koilektiva valdet i furrn a, svndlbockbeteende. Sorn exempel på stereotypa anldagelser nåmner Girard i forsta hand anklagelser om vå1d mot det absoiut okrånkbara, som t ex kungen e11er en annan nationell svmbol. I andra hand tar man t111 anklagelscr om sexualbrott av olika art, som våldtåkt, incest och tidelag samt andra overtrådeiser av ett givet samhålles strånf1aste tabun. Dårefter foljer anklireelser om de strångaste religiosa brotten, t ex vanhelgandet a\r nattvarden, som tvder pii overtrådelser av de absoluta religiosa tabuna. Det handlar alltså om fundamentala brott som strider rnot siå1va grunden for samhållsordningen. Al1r'aret av dessa brott Iigger diri att de kan leda till samh:illets upplosning. _ Etniska och religiosa minoriteter, dåribland judarna, vilis ofta til1 syndabockar. Andra grupper utgor svagare, t ex handikappade e11er sjuka individer. Men ciet kollektiva våldet kan d.r,en drabba de starka och måktiga, t ex kungen.:6 De grupper som Girard redovisar for stammer overens med de grupper, som Erich Neumla,rr, beråttat 2+ Jfr Ibidem, 15 Nii,lnd,r hiindclser kantade s. 554ii m jn egen uppv:irt och Lrnsclorn i kommunistjske polen under 1968-1990 och utgjorclc minr ildre sliiktingars vardrg 26 R. Girard 2007. 82 -.. 55ff Juden som clen cvige svndabocken I- -- ia (l:,- - -, ,-l:: s::.r' CONIL]NCTIO om några decennier tidigare, r,ilket ytterligare bekåftar syndabocklbnornerers universalitet. Trots ett Girzrrd anvånder sig irv en zrntropologisk - fi1osofisk tolkning av fenomenet kan samhlllskiser som utlosande faktorer och irrationella, kåns1o1addade. kollektiva, stereorypa anklagelser svartl mot kollektiva skuggprojektioner i den jungianska tolkningen av fenomenet, dår kollektivets skugga projiceras på svndabocken. Alltsedan medeltiden och fram till 1900-talet utsattes de europeiska judarna for en rad stereotr''pa anklagelser, som sedan blev ti11 lbrdomar och som då och då i olika europeiska lånder blåste upp i form av bosåttningsforbud, deportzrtioner, gtttoisering och pogromer lor att nå kulmen i Fijrinteisen. Judarna anklagades iirr att sprida sjukdomar, stå i forbindelse med djårulen, for girighet och sexuella a.,vike1ser,27 lor vanhelgande ar. nattvarden och for ritualmord på kristna barn, r,ars blod de 1år ira anv:int for att baka påskbrod.rs De anklag:rdes al1tså for overtrådelse mot de stringaste tabuna, dåribland dodandets och kannibalismens tabun. Det moderna syndabockbeteendet som kollektiv skuggprojektion Utifrån CG Jungs arketypteori betraktas svndabockbeteendet fråmst som en specifik form av koliektiv skuggprojektion,re d'.ir kollektivets skugga projiceras mot en individ eller en minoritetsgrupp. Inon-r jungiansk psykologi urskiljer: man tre sorters skuggor: den personlig,.r skr-rg- [fan, som hor ti11 det personlig omedr.etna och kan mvcket kort beskrivas som det en månniska inte \.i11 vara. Den kollektiva skuggan utgor motsatsen ti11 de i en given miljo rådande ide:rlen, liksom den arketvpiska skuggan, skuegsidan av Gud sjå1v. Dit hor a1lt det djar.ulska, sorn strider mot månniskans ideal om det hogsta. Kollektiva skuggprojektioner kan i extrema fa11 leda ti1l folkmord och krig. Hdxjakt och judeforfolj e1s er år exe mp el p ri kollektir..a skuggproj ektioner. 3'i Syndabockpsykologi enligt Erich Neumann Neumann beråttirr att den våsterlåndska etiken, som han kallar for "den gamla etiken", har sina rotter lrårnst i den judeokristna traditior.rer.r och den klassisk gr:ekiska tånkandet. Dessa system tillsarnmans bildade en beståmd men cluaiistisk uppfattning om gott och ont vilken gåller ibr den viisterlåndska kulturen som den våster1åndska månniskan bor leva efter for att uppnå lullkomlighet. Som exempel nåmner Neumann foliande virden: helighet, r..ishet, ådelhet, godhet, fromhet, laglvdighet och hjåltemod vilka han kallar idealvården. Idealvårdenas motsatser fijrdomelse, dumhet, ondska, gudloshet, brottslighet och leghet betraktas dårmed ar,rtomatisk som onda. Den viisterliindska månniskan foljer idealvårdena genom att identifierrr sie med dem och samtidiEit lorneka det onda. I{ollektir.et i form av lagar och lorordningar utfor påtrr.ckningar mot indir..iden for att denne ska folja dessa',,ården. Genom att stråva efter och folja dessa ideaivården bildas personan, som Neumann åven ka112i T.B. Eriksen, H. Harkct, E. Lorenz 2008, s. 8 28 2e -r0 S. Beller 2009. S.B. s. P.r.r,, 1992, 24lr s. 16-5 A. G..1. & O. \\'rikstriim 1999,s. 3 r-7f Juden sonr dcn evige srrrdirbockcn 6.) CONIiINCT]O for skenpersonlighet. Identifiering med kollektiva idealvården (personan) skapar skuggan, dår a1lt det oonskade och dunkla finns. På kollektiv nivå bildas åven den kollektiva skuggan på motsvarande sått. 1ar Det finns två sått att forneka det onda: undertryckning och fortrångning. Undertryckning el1er håmning (på gvska: Unterdnickung) sker genom jap;ets medvetna anstrångning i form av disciplin och askes. Många helgon disciplinerade på detta sått sina koppsliga begår, t ex sexualdriften. Undertryckning anvånds dven for att folja de rådande etiska reglerna, men leder oftast ti11 skuldkånsIor och lidande. Borttrångning e11er fortrångning (på tyska: Verdrångung) utgor undertryckningens motsats, vilket innebår att oonskat innehå11, som betraktas som ont) utestångs från medvetandet och dårmed blir omedvetet. Det genom fortrångning utestångt och omedvetet innehåll, som utgor en de1 av personligheten, blir ti11 en autonom och for jaget otillgånglig, omedveten del av psyket. Fortrångt psykiskt innehåll lever ett 'bberoende" liv i det omedvetna bortom jagets kontroll och genomgår foråndringar i form åv negativ forstårkning, vilket kan leda ti11 ovåntade regressiva destruktiva utbrott, t ex dråp. Vid fortrångning år skuldkånslorna omedvetna och projiceras utåt på syndabockar. liven skuggans andra komponenter, som inre osåkerhet och aggressivitet projiceras mot yttervården och valda syndabockar. Men hur,.udsakligen handlar skuggprojektioner på valda syndabockar om besvårande omedvetna skuldkåns1or. Neumann urskiljer tre grupper av potentieila syndabockar: fråm1ingar, de etisk mindervårdiga och de overlågsna. Ti11 fråmlingar hor samtliga minoritetsgrupper i samhållet: fråm1ingar, etniska och religiosa minoriteter, t ex judar. Ti1l de etisk mindervårdiga hor krigsfångar, brottslingar och sjuka. Till de overlågsna hor geniala individer, som Sokrates och makthavare som kungar, pråster och stamfider. Neumann menar att de wå forsta grupperna ofta forvår1as med varandra och de onda blir fråmlingar och vice versa.31 Judarna som bårare av den kollektiva skuggan Beroende på tid och samhå11e anklagades de europeiska judarna for olika "egenskaper" och "brott" som vanhelgandet av nattvarden, rituella mord på kristna barn, samspel med djdl,ulen, forgiftning av vattentåkter, spridning av sjukdomaq sexuella avvikelser och girighet vilka i sjå1va verket utgjorde de aktuella majoritetssamhållenas och majoritetsreligionernas skuggsidor. Egendomliga for dessa stereotypa bes§11ningar år att man har tagit till dem dven i de 1ånder dår inga judar fanns. Under andra historiska perioder har man också anvånt liknande beskyllningar mot ha:xor och andra minoritetsgrupper.'Juden'fungerade a1ltså både som den verkJiga och den symboliska syndabocken. Preussen stoppade all judlskinvandringi april 1918 med motiveringen att judarna var "arbetss§gga, smutsiga, opå1it1iga. . . i hog grad hade ioss. . . och benågna att båra och sprida q,fusinfektioner och andra smittsamma sjukdomar." 32 Det år allmånt kånt att Preussen utmårkte sig for strång, nårmast militår disci31 E. 32 Citerrd i B4 N"u*a.n 2009, s. 18-38 S. Be1ler 2009, s. 9,1 Juden som den evige syndabocken p1.: : oci , -nål-:. le:. .. kor-: SOi- :-- ti:.:. ' .T.-__- 2t'r- -' ,.rt::-,, - ocl de:.rea:: : rt:-:-. - ,: - CONIUNCTIO plin. Eltersom flitighet, produktivitet, disciplin, ordning, renhet, pålitlighet, hvgien och sundhet utgjorde det då rådande preussiska kollektir.a samhållsidealet, låter det nåmnda citatet som de preussiska idealvårdenas motsats, cL..s det preussiska samhållets kollektiva skugga, som i detta th11 projicerades på de judiska invandrarna. I de kommunistiska sarnhållena betraktades judar som spioner oc1-r sionistiska agenter som stråvade elter vårldsherrar,åldet, vilket i sjålr,a verket utpjorde det kommunistiska systemets egna mer e11er mindle dolda mål och rr-rorka sidor. Judarnas "eviga" syndabocksroll har sin i'orklaring i den judiska diasporans 2000-åriga historia, då judarna under nåra 2000 år ievde i forskingringen. De levde utanfor sitt ursprungliga område som en etnisk och religios minoritet i olika lånder och vrr dånned potentiella syndabockar. Vissa judar tillhorde under historiska perioder olika 1ånders ekonomiska och/eller intellektuella e1it, vilket vld sidan om deras redtrn befintliga lråmlingsstatus giorde dem overlågsna genomsnittsbefblkningen och trtterlic=are 1-orstårkte syndabockseffekten. Den judiska utsattheten och eviga syndabocksrollen bottnar år.en i den judiska och kistna religionen, som har bidragit ti1l det svartvita'\,i och de" tånkandet vilket skapade klvftor me11an judar och icke-judar. Judarna beskrivs i Toran som det ar. Gud utvalda fblket,vilket gor att man kan tala om en judisk etnocentrism under den bibliska tiden. Den overlevde till viss de1 dven i diasporan efter fordrivningen lrån Palestina i form :rv judisk sammanhållning och slutenhet, vilken forstårktes ytterligare till fbljd av majoritetssamhillenas judefientlighet och av den gettoisering, som borjade i och med Laterankoncilliets beslut på 1200-ta1et. Dessutom bottnar den judiska utsattheten och judarnas roll som bårare av den kollektir.a skuggan i kristendomens antijudaism, som utvccldades till foljd av judarnas motstånd mot konvertering till kristendomen vilken då betraktades som motsrånd mot integration. Antijudaismen tilltog efter korstågen på 1100-ta1et och judarna anklagades for att vara Kristi mcirdare. Beskvllningar mot judarna foråndrades i och med sekulariseringen och ti11 foljd av andra komplicerade historiska, sociaia och politiska processer i olika europeiska lånder. Den judiska samrn'.rnhå1l-ringen och slutenheten som under vissa historiska perioder manifesterade sig i lbrm av judarnas motstånd mot integrationen, okade 1.tterligare.judarnas fiåmlingskap och klyftorna mel1an judar och icke-judar, vilka i sin tur ledde til1 en okning av xenofobiska ståmningar bland majoritetsbefolkningen och ltterligare forstårkte st.ndabockefi-ekter.r. De europeiska judarnas eviga svnd'.rbockoll bottnar al1tså i sjå1va verket i kulturmotesproblematik med dithorande frrigor betråffande etnocentrism, grånsdragningar, ml.tbildning i form av stereotl,per och fordomar, som har sina rotter i den månskliga råds1an for allt och a11a, som upplevs fråmmande och annorlunda och som forstårktes och komplicerades vtterligare av judarnas 2000-åriga fråmlingskap, kantade av olika historiska, sociala, religiosa och politiska skeenden.ii Kulturmoten av olika art 6kar alltså ben:igenhet till kollektiva skuggprojektioner i form av syndabocksbeteendet, dår den koilektil.a skuggan projiceras mor dem som upplevs fråmmande och annor1unda. Judarnas utsatthet och majoritetssarnhållets judefientlighet kan år.,en analvseras 33 lfr S. 8.11.1 2009, Stier 2009 Juden som den evige syndlbocken 85 CONIUNCTIO utifrån teorier om den koliektiva trauman och kulturella komplex.3a El, A1la nåmnda faktorer har tillsammans skapat en specifik blandning som i sin fur till åststdllandet och bevarandet av den verldige eller symboliske judens ro11 som den sjålvkIara och eviga fråmlingen ochjourhavande syndabocken. bidrog Kd.llor och litteratur Litteratur: Beller, Steven (2009). Antisemitism - en aktuell genomlysning, Stockholm: Hillelforlaget Dudek, Zenon Waldemar (2006). Podstawy psychologiiJunga. Od psychologii g1gbi do psychologii integralnej [Den jungianska psykologins grunder. Från djuppsykologi tili integralpsykologi] Warszawa: Eneteia Wydawnictwo Psychologii i Kultury. Dudek, Zenon Waldemr och Panka11a, Andrzej (2008). i transkulturowe. IKulrurpsykologi. Grånserfarenheter och transkulturella erfarenheter], Warszawa: Eneteia Wydawnictwo Psychologii i Kultury. Eliade, Mircea (2008). Heligt och profant, Goteborg: Bokforlaget Daidalos. Eriksen,Tiond Berg; Harket, Psychologia kultury. DoSwiadczen\a graniczne Håkon; Lorenz, Einhart (2008) Judehatets svarta bok. Antisemitismens historia från antiken ti1l idag, Stockholm: Albert Bonniers Forlag. Frankl, Victor E. (1986). Viljan ti11 mening. Logoterapins grunder och ti11åmpning, Stockholm: Natur och Kultur. Geels, Antoon och Wikstriim, Owe (1999). Den religiosa månniskan. En introduktion ti11 religionspsykologin, Stockholm: Natur och Kultur. Girard, Ren6. (2007) syndabocken - en antologi, Stockholm: Themis Forlag.Jung, c G (1985) Det omedvetna, stockholm: Wahlstrom &Widstrand. Jung, C G (7967) Jaget och det omedvetna, Stockholm: Wahlstrom & Widstrand.Jung, C G (red.) (1981). Månniskan och hennes symboler, Stockholm: Forum. Moxnes, Paul (1995) Hjåltar - håxor - horor och andra djuproller i månsklig samspel, Stockholm: Natur och Kultur. Neumann, Erich (2009). "Krise und Erneuerung" in Mensch und Kultur im Ubergang, Eranos Vortråge, Band 5, Rritte: Johanna Norlånder Verlag. Neumann, Erich (2009). "Tiefenpsychologie und neue Ethik" in Mensch und Kultur im Ubergang, Eranos Vortråge, Band 5, Rritte: Johanna Norlånder Verlag. Perera, Sylvia Brinton (1992). Syndabocken, Solna: Centrum forJungiansk psykologi (CJP). Singer,Thomas & Kimbler, Samuel L. (red.) (2004).The Cultural complex: contemporaryJungian perspectives on psyche and sociery Hove, East Sussex: Brunner - Routlege. Stier,Jonas (2009). Kulturm6ten. En introduktion ti11 interkulturella studier, Lund: Srudentlitteratur , Walch, Gerhard M. (2010). Wandlungen des Bewusstseins. Erlch Neumanns Tiefenpsychologie der Ku1rur, Stuttgrt: opus magnum. Opublicerade kå11or: Rasmussen, Lilith Lindberg (2072).fuden som den evige syndabocken. En studie om syndabocks-beteendet utifrån ettjungianskt perspektiv. Opublicerad B-uppsats från Hogskolan i Gåvle Digitala \- kå11or: http:/ /www.ne.se/pogrom håmtdatum 201 1-10-26 http:,7www. ne. se/diaspora håmtdatum 201 1 : -10-26 al 3a S. T, Sirger 86 & S. L. Kimbles (red.) 2004 Juden som den evige syndabocken