Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2018

Läkemedel

Under den svenska förbudstiden fram till 1955 kunde man köpa starköl på apotek mot recept. Vilken sjukdom ansågs behöva denna behandling? Tostarpadius (diskussion) 17 december 2017 kl. 22.51 (CET)

Kanske kan man fråga på Vin & sprithistoriska museet? Hittade bara detta [1], där det står att nån på Vin & sprithistoriska museet hävdat att ammande mödrar ordinerats porter med äggula. / Elliotea (diskussion) 17 december 2017 kl. 23.32 (CET)

Starköl ansågs underligt nog vara utmärkt medicin mot aptitlöshet och högt blodtryck. [2]
Förskrivning kunde tänkas som t. ex. aptitstimulerande medel vid konvalescens. I en annons i Läkartidningen år 1938 framhölls Carnegie starkporter som en synnerligen närande och vitaminrik maltdryck. [3] Wvs (diskussion) 18 december 2017 kl. 10.42 (CET)

Vattenförbrukning

Blev lite fundersam efter "redigeringskrig" i Virtuellt vatten. Kan man säga att man förbrukar vatten när man producerar vete eller bomull? Eller kommer det tillbaka i kretsloppet? KlasHass (diskussion) 20 december 2017 kl. 18.47 (CET)

Man kan väl ligga geografiskt illa till så att avdunstningen från färskvattnet man vattnar med bara ger nederbörd över oceanen. KlasHass (diskussion) 20 december 2017 kl. 19.03 (CET)

Illustrerad historisk bok om Rom och Egypten

Jag söker titlar och författare/illustratör, troligen brittisk, till två illustrerade historieböcker för barn/ungdomar, som skall ha publicerats under sent 1970-tal eller tidigt 1980-tal. Böckerna var ungefär samma storlek som Tintin-album, den ena om det gamla Rom, den andra om faraonernas tid i Egypten. Riggwelter (diskussion) 20 december 2017 kl. 23.15 (CET)

Grötingen

I vilken socken ligger den nedlagda järnvägsstationen Grötingen? Enligt Ortnamnsregistret är det Revsunds socken, medan det i Wikipedias artikel om Bräcke socken påstås att den ligger där. /Annika (diskussion) 29 december 2017 kl. 18.59 (CET)

I Svensk Uppslagsbok 1949 ligger den i Revsunds sn liksom på denna karta (välj kartinställningar och markera socken). Men gränser kan ju ändras... /KlasHass (diskussion) 30 december 2017 kl. 11.51 (CET)

Sett med moderna ögon vore ju det naturligare att låta gränsen gå utmed vattnen Gimån och Grötingen... /KlasHass (diskussion) 30 december 2017 kl. 12.03 (CET)

I den bok om järnvägsstationer från 1949 som använts som källa uppges Grötingen också ligga i Revsunds landskommun. Jag funderade också över om området kan ha överförts till Bräcke under senare år. /Annika (diskussion) 30 december 2017 kl. 12.21 (CET)

Hur vet jag vilken församling jag tillhör?

Diskussionen hitflyttad från WP:Wikipediafrågor#Församling. --Pipetricker (diskussion) 6 januari 2018 kl. 10.05 (CET)

Hej.

Hur vet jag vilken församling jag tillhör? --185.113.99.114 28 december 2017 kl. 12.36 (CET)

Om du menar församling i Svenska kyrkan kan du skriva in din adress på den här sidan. --Larske (diskussion) 28 december 2017 kl. 12.40 (CET)

Funkar inte alls :( Finns det inga kartor? --185.113.99.114 28 december 2017 kl. 12.44 (CET)

Funkar nu, tack!! --185.113.99.114 28 december 2017 kl. 12.49 (CET)

Jo, det finns kartor. På den här sidan (som tar ett tag att ladda) kan du klicka på + framför Församlingar i Lagerlistan till höger. Sen kryssar du i Församlingar 2017 så dyker gränserna för alla församlingar i Sverige upp på kartan. --Larske (diskussion) 28 december 2017 kl. 12.59 (CET)

En annan typ av kartor finns i den här kategorin: commons:Category:Maps of districts of Sweden Den visar de distrikt som kommunerna är indelade i. Distriktsindelningen utgår ifrån församlingarnas territorier vid årsskiftet 1999/2000. Sedan dess har en hel del församlingar slagits ihop; vilka kan man läsa om i Wikipedia artiklar om respektive församling. ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 28 december 2017 kl. 13.02 (CET)

På wikipediasidan om en församling finns ofta en "infobox" till höger. Längst ner i den finns det en länk till församlingens geografiska avgränsning. Så om du läser om till exempel Fosie församling så finns länken Församlingens geografiska avgränsning som du kan klicka på för att få upp Foise församling på kartan. --Larske (diskussion) 28 december 2017 kl. 13.13 (CET)

Brysselkex

Någon som vet var namnet kan komma från? Torde vara av svenskt ursprung då engelska "Brussels cookie" är något helt annat. KlasHass (diskussion) 21 januari 2018 kl. 19.34 (CET)

Ryska posten

Varför heter leken ryska posten? Är det post som i brevbefordran eller som i postering?

Jag har just skrivit om artikeln efter källa, och så att kopplingen mellan namnet och leken blir tydligare. Jag har ingen specifik källa till hur leken uppkom eller fick sitt namn. Men i leken är det en brevbärare som delar ut post till okända mottagare. Dels används vissa kodord för posten och dels är det inte vanlig post, utan någon form av kroppsberöring som avses. /Kyllo (f.n. fadder)|diskutera?| 24 januari 2018 kl. 03.00 (CET)

Räknas strålsjuka / strålskador till skador eller förgiftningar?

Jag tycker på nåt sätt att Radiumflickor hör till samma kategori som Kanarieflickor - många i båda grupperna fick hälsan förstörd av ämnen de arbetade med. Men jag vet inte riktigt om jag kan lägga till kategori "förgiftningar" för Radiumflickorna. Strålskador - är väl just skador? Jag kan för lite i både kemi och medicin... Eller är en annan kategori bättre. Finns det nån som har mera koll och kan komma med en god idé? // Zquid (diskussion) 24 januari 2018 kl. 16.04 (CET)

Film på teven i ett avsnitt av Goltuppen

I avsnitt 4 (med titeln "Iskallt") av teveserien Goltuppen från 1991, sitter Milan (ungefär halvvägs igenom avsnittet) och kollar på något på TV. Det verkar föreställa en man som blir torterad, och där förövaren säger "Maybe, you'd like to talk". Är det någon som vet vilken film eller TV-serie detta kommer ifrån?

Själva avsnittet i sig finns tillgängligt via SVT:s Öppet arkiv. Scenen kan ses här, ungefär 20:30 in. Gabbe (diskussion) 26 januari 2018 kl. 19.31 (CET)

Sverige - Ungern i VM

Hur kunde en svensk domare få förtroendet att döma matchen mellan Sverige och Ungern i bandy-VM? Vi är några som diskuterar det i kväll och kommer inte på någon vettig förklaring.

Är det en match i nutid eller en historisk match det rör sig om? - Tournesol (diskussion) 3 februari 2018 kl. 19.41 (CET)

Enligt den här artikeln gick det en sådan match på herrsidan igår, som Sverige vann med 16-3. Hoppas inte allt berodde på domaren..:) --JohanahoJ (diskussion) 3 februari 2018 kl. 21.45 (CET)

Intressant fråga. Var kan man hitta svar? Skall man skriva tlll bandyförbundet och fråga? Vipped krem (diskussion) 8 februari 2018 kl. 10.18 (CET)

Agnes Palmgren, Helios förlag

Hej,

Jag sitter hemma med den första svenska översättningen av Brygge-den-döda (Georges Rodenbach). 1904 översattes den till svenska av Agnes Palmgren på det finlandssvenska förlaget Helios, enligt bokens paratexter. Jag hittar dock ingen vettig information vare sig om Agnes Palmgren eller förlaget Helios. Är det någon som har bättre koll om vilka dessa är? Tanzania (diskussion) 18 februari 2018 kl. 21.28 (CET)

Översättaren är Agnes von Kraemer (född Palmgren). Förlaget har jag dock ingen koll på. Ma805 (diskussion) 21 februari 2018 kl. 11.55 (CET)

Enligt Libris hade det Helsingforsbaserade förlaget Helios utgivning mellan 1895 och 1908 [4]. 1912 återkom förlaget med en enstaka utgivning. Sammanlagt rör det sig om strax under 90 titlar. /Ascilto (diskussion) 21 februari 2018 kl. 12.07 (CET)

Tack, båda! @Ma805:: Jag insåg det till slut, och skrev den korta artikeln om von Kraemer. @Ascilto:: Värdefull information! Blev också uppmärksammad på att det finns en kort blänkare i Ugglan (såklart). Vore intressant att veta varför det slutade ge ut. Tanzania (diskussion) 21 februari 2018 kl. 12.30 (CET)

Elfsborg istället för Göteborg

I Fotbollsallsvenskan 2000 står det i tabellen att Elfsborg gick vidare till spela i Uefacupen men Göteborg som kom före i tabellen gjorde det inte. Min fråga är: varför? – GeMet [diskussion] 19 februari 2018 kl. 20.55 (CET)

Elfsborg vann Svenska cupen ⛐Boⅳⅰᴇ (🖉) 21 februari 2018 kl. 10.17 (CET)

OS 2018 Marit Björgen

Jag bara undrar varför Marit Björgens Gull på 30 Km 2018-02-25 inte är räknad in under Norges Gullmedaljer i eran översikt under medaljefördelingen?????? MVH Erik Löhre.

Vi kan ha missat det någonstans. Åtminstone i samlingsartikeln står den med[5], lades till strax före halv tio i morse (2018-02-25). Jag tror det var ganska snart efter målgång. Kan du förtydliga i vilken artikel du saknar uppgiften?--LittleGun (diskussion)

I Norge i olympiska vinterspelen 2018 saknas det.--BIL (diskussion) 25 februari 2018 kl. 23.34 (CET)

Jag har lagt till där nu genom hämta info från engelska och norska wikipedia. Bronset i lagalpint saknades också.--BIL (diskussion) 25 februari 2018 kl. 23.45 (CET)

 Gillar.--LittleGun (diskussion) 26 februari 2018 kl. 05.20 (CET)

Staty i Riksdagens foajé

Vem är det som står staty i Riksdagens foajé - Dacke eller Engelbrekt? Kan det vara Bror Hjort som är skulptören? /Ascilto (diskussion) 26 februari 2018 kl. 14.59 (CET)

Med till visshet gränsande sannolikhet Engelbrekt. Dacke har vad jag vet aldrig setts som en speciellt bra politsik symbol, annat än möjligen i Småland, medan Engelbrekt tidvis har setts som nationalhjälte. Det var också under Engelbrekts tid som Arboga möte hölls, vilket tidigare betraktades som Sveriges första riksdag, så det finns även en specifik koppling.

andejons (diskussion) 26 februari 2018 kl. 16.22 (CET)

Kanslideputerad

Finns här möjligen någon med kunskaper om vad kanslideputerad kan tänkas betyda? Begreppet används tex i ett antal Wikipediaartiklar. Allt gott, /Urbourbo (diskussion) 3 mars 2018 kl. 18.03 (CET)

Ur Nordisk familjebok: "Kanslideputerade kallas de riksdagens ledamöter, som enligt R. O. § 80 skola utses, 2 af hvardera kammaren, för att ha öfverinseende öfver riksdagens kansli, hvars tjänster till antal, som riksdagen anser erforderligt, af dem tillsammans med kamrarnas talmän och vice talmän tillsättas. Kanslideputerades förnämsta uppgift är att ha inseende öfver uppsättandet och expedierandet genom detta kansli af riksdagsbeslutet och kamrarnas gemensamma skrifvelser i mål, som ej handlagts af ständigt eller i dess ställe tillsatt utskott." [6]. /FredrikT (diskussion) 3 mars 2018 kl. 18.12 (CET)

Stort tack! Inte säker på att jag förstod allt, men en stubartikel nu hursom skapad. Allt gott, /Urbourbo (diskussion) 4 mars 2018 kl. 20.55 (CET)

Bokstaven Ə

Hur sorteras bokstaven Ə i svenska? Programvaran här sorterar den som en egen bokstav mellan E och F, inte som en variant av E. I standardsorteringar har jag sett att olika användare ersatt den med antingen A, E eller Ä. 90.227.175.244 4 mars 2018 kl. 14.08 (CET)

Sortering av Ə
ea
ez
eƏ
fa
fz
fƏ
ɑ
Ə
ᵹ

Programvaran verkar sortera Ə som en speciell bokstav så den hamnar efter hela det vanliga alfabetet. Bifogar sorterad tabell som exempel. Vilket som är rätt vet jag dock inte. --JohanahoJ (diskussion) 4 mars 2018 kl. 16.38 (CET)

I tabeller följer sorteringen Unicodes ordning med några lokala anpassningar i MediaWiki:Gadget-tableSorterCollation.js.
I kategorier används en sortering med speciella svenska regler för några tecken (bl.a. Å, Ä, Ö, Ü) och en internationell ordning för övriga tecken. Den ordningen fungerar bra för vanliga latinska alfabetet utökat med olika diakritiska tecken, de tecknen sorteras som varianter av tecknen utan diakriter. För bokstäver där man inte bara kan ta bort accenterna är sorteringen inte lika självklar. De tecknen är mycket ovanligare, det jag sett mest är Ə som t.ex. kan ses som egen rubrik mellan E och F i Kategori:Robotskapade Azerbajdzjanartiklar. Det ser märkligt ut, men hur bör det sorteras i stället? Jag har sett artiklar som standardsorterats med A, E eller Ä. (Nu kanske det här blev mer av en Wikipediafråga än bara en faktafråga.) 90.227.175.244 4 mars 2018 kl. 19.58 (CET)

I Translitterering och alternativa geografiska namnformer, publicerad på Europeiska kommissionens webbsida, anges (s. 14–15) att azerbajdzjanskans "ə" byts ut mot "ä", som i t.ex. namnet på presidenten "Ilham Äliyev (eg. İlham Əliyev)". Så står det också i vår artikel om azerbajdzjanska. --JohanahoJ (diskussion) 4 mars 2018 kl. 21.00 (CET)

Jag ser dock att NE istället stavar ovanstående namn "Ilham Alijev"...--JohanahoJ (diskussion) 4 mars 2018 kl. 21.10 (CET)

Hur avsluta facebook-konto för avliden person

Hitflyttat från WP:Byte av användarnamn, angående Åke Westerlunds facebook-konto.--LittleGun (diskussion) 7 mars 2018 kl. 10.53 (CET)

Jag behöver hjälp och hittar inte vart jag kan vända mig. Ake har ett konto på facebook. Han avled den 30/9 2017 och jag kan inte hitta hur jag avslutar kontot. 90.236.154.70 7 mars 2018 kl. 10.12‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Hej. Vi har ingenting med Facebook att göra, men de har en sida här som beskriver möjliga tillvägagångssätt:[7].--LittleGun (diskussion) 7 mars 2018 kl. 10.53 (CET)

Användarbidrag

Jag vill veta HUR JAG BIDRAR TILL wIKIPEDIAS VERKSAMHET. Tidigare har jag gjort det när jag fått förfrågan. Nu får jag bara upp sidan https://sv.wikipedia.org/w/index.php?limit=50&title=Special%3ABidrag&contribs=user&target=85.226.195.181&namespace=&tagfilter=&start=&end=https://sv.wikipedia.org/w/index.php?limit=50&title=Special%3ABidrag&contribs=user&target=85.226.195.181&namespace=&tagfilter=&start=&end= och kommer inte vidare. Hjälp mig Göran Almedrén

Hej Göran, problemet kan förekomma hos alla som redigerar utan att logga in. IP-nummer kan ändras av internet-leverantören och det hände troligtvis hos dig under senaste tiden. När du vet en artikel som du redigerade i kan du leta i artikelns historik efter ditt gama IP nummer. Bästa sättet att undvika liknande fall är inloggning med ett användarnamn. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 11 mars 2018 kl. 17.46 (CET)

DVD från Amazon.co.uk

Någon som vet varför UK-versionen av Amazon inte levererar dvd till Sverige? Jättekonstigt. /Ascilto (diskussion) 11 mars 2018 kl. 16.18 (CET)

@Ascilto: Är du säker på att det är Amazon själva som inte kan leverera till dig? Enligt den här sidan skickar de DVD till "Most countries in the world". Däremot kan du ha velat beställa en DVD från en butik/privatperson som säljer via Amazons gränssnitt (= "Amazon Marketplace"). Här ser du ett sådant exempel. Vem som saluför den här produkten syns i högerspalten. Marketplace-leverantörer kan själv välja att begränsa sin distribution, beroende på deras egna rutiner. Är du inloggad via ett kundkonto med en svensk adress, borde du redan i det här läget få en varning om att en viss produkt inte kan levereras till dig.

Var det svar på din fråga?--Paracel63 (diskussion) 12 mars 2018 kl. 02.07 (CET)

Tack för bra svar, men det löste tyvärr inte problemet. Vad jag kan se är det Amazon som säljer filmen [8] som jag försökte köpa för skolans räkning. Just den här filmen fick jag dock tag på via ebay, men till ett högre pris. (Den finns också på Discshop, men jag vill ha med engelska undertexter). Jag har också sett informationen om att de skall sälja dvd till "most countries in the world", därför blev jag så förvånad. Tyvärr går det inte att köpa på amazon.com eftersom jag förutsätter att de säljer region 1-dvd, deras info är dock väldigt knapphändig. /Ascilto (diskussion) 12 mars 2018 kl. 16.39 (CET)

Finns det någon sjövan / båtvan som vet eller kan översätta en term?

Det gäller "rektangulära metall flythjälpmedel" (rectangular metal floats) som finns i stycket "Livbåten" i artikeln om Maria Beasley. Själv är jag inte så hemma på sjön (trots mitt namn) och har ingen aning vad som menas. // Zquid (diskussion) 11 mars 2018 kl. 16.13 (CET)

@Zquid: "Float" är helt enkelt en konstruktion som flyter. På svenska har vi ordet "flottör", så översättningen skulle därmed bli "rektangulära flottörer". Riggwelter (diskussion) 11 mars 2018 kl. 16.16 (CET)

Jag vet inte, men om man får gissa skulle jag säga rektangulära flytkroppar av metall. --Larske (diskussion) 11 mars 2018 kl. 16.19 (CET)

Ser ut som en rektangulär metallflotte.Wvs (diskussion) 11 mars 2018 kl. 16.31 (CET)

SAOL: flotte [substantiv ~n flottar • en enkel far­kost av hop­fästa stockar; enkel, upp­blåsbar far­kost.-Wvs (diskussion) 11 mars 2018 kl. 16.43 (CET)

Svenska Akademiens ordbok: Ponton är mitt förslag. Eller flytkroppar. --Caztorp (diskussion) 11 mars 2018 kl. 16.41 (CET)

Ponton låter spontant rätt bra, men de är till för att bära upp andra konstruktioner, t.ex. bryggor ("flytkropp som underlag för broar, bryggor m.m. el. för bärgning av sjunkna fartyg; landningsställ för sjöflygplan", enligt Bonniers svenska ordbok). Så rektangulär metallflotte är det jag ansluter mig till. /Ascilto (diskussion) 11 mars 2018 kl. 16.56 (CET)

I det aktuella exemplet är det ju en livbåt, inte en flotte. Flytkropp torde därför fungera, men flottör är också ett korrekt ord, om än sällan använt. Flottör är i sig bara ett annat namn för flytkropp. Riggwelter (diskussion) 11 mars 2018 kl. 16.59 (CET)

Flyttankar. Jämför Sjöfartsverkets kungörelse om ändring i sjöfartsstyrelsens kungörelse (1968:A20) med föreskrifter om fartygs utrustning sid. 24. -Episcophagus (diskussion) 11 mars 2018 kl. 17.12 (CET)

Jämför även "Med en luftfylld flyttank menas en vatten- och lufttät tank, som begränsas av armerad plast, metall eller av andra styva material." på (FINSKA) SJÖFARSTVERKETS YRKESBÅTSREGLER, Kapitel 4, punkt 14.2.2. -Episcophagus (diskussion)

Först nu(!) tittade jag på artikeln och insåg att det var nån sorts ihopfällbar livräddningslåda. I så fall kan man kanske inte tala om "tankar" och då sällar jag mig till dem som rekommenderar flytkroppar -Episcophagus (diskussion) 11 mars 2018 kl. 18.05 (CET)

Ifall det som avses är de där mackapärerna som livflotten är byggd på skulle jag säga "pontoner" eller "flottörer". /ℇsquilo 11 mars 2018 kl. 19.14 (CET)

En flottör är en givare som används för att ange en vätskenivå (exempelvis i en tank). -Episcophagus (diskussion) 11 mars 2018 kl. 20.22 (CET)

Episcophagus: Njae, bara i överförd bemärkelse. Flottören är en flytkropp. På den kan sättas en givare för att ange en vätskenivå eller den kan sitta på en arm som stänger en ventil vid en viss nivå (som i toaletten eller förgasaren). Däremot håller jag med om att flytkropp är ett bättre, vanligare och mer lättförståeligt namn i det här sammanhanget.--LittleGun (diskussion) 12 mars 2018 kl. 08.14 (CET)

@Episcophagus: Sjöflygplan brukar har flottörer som ser ut som de på bilden och de används inte som nivågivare utan just som flytelement. /ℇsquilo 15 mars 2018 kl. 15.49 (CET)

@Esquilo:. Aha, det är därför de kallas pontoner! Tack, det visste jag inte. (Sorry för att inte ha varit aktiv några dagar, men min tid är under långa tider begränsad av omvärldskrav). Hilsen, Episcophagus (diskussion) 17 mars 2018 kl. 21.19 (CET)

Flottör i SAOB. Notera såklart "flygv" i "dels flygv. om föremål (flytkropp) som har till uppgift att jämte ett annat dylikt hålla flygplan flytande" (men för mig heter dessa pontoner!), men notera huvudtexten, och framför allt användandet av ordet "flytkropp". Episcophagus (diskussion) 17 mars 2018 kl. 22.24 (CET)

Ytterligare ett fantastiskt förslag: fyrkantiga flytelement av metall.-Wvs (diskussion) 11 mars 2018 kl. 20.46 (CET)

Se EU:s tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG (på svenska) Artikel 17.05. "Om en flytkropp till formen avviker påtagligt från en ponton". Jämför med (på engelska) "Where the shape of a float differs perceptibly from that of a pontoon...". Och 17.03 "Om lyftförmågan kan ökas genom tillkoppling av ytterligare flytkroppar, skall de tillåtna värdena med och utan dessa ytterligare flytkroppar vara klart angivna." = "If the lifting capacity can be increased by connecting additional floats the values authorised both with and without these additional floats shall be clearly stated." Float=flytkropp, pontoon=ponton. -Episcophagus (diskussion) 11 mars 2018 kl. 21.00 (CET)

@Riggwelter, Larske, Wvs, Caztorp, Ascilto, Episcophagus, Esquilo: Tack alla! (hoppas jag inte missade nån) Nu har jag kastat om orden så det står "rektangulära flythjälpmedel i metall". Tills vidare iallafall - det känns som bättre svenska. Sen får vi väl se om det blir "flytkropp" eller "flottör" i slutändan. :-) // Zquid (diskussion) 15 mars 2018 kl. 15.46 (CET)

födelseorter

Jag undrar om vilken praxis som finns beträffande födelseorter. Fram t o m 1946 anges ofta nedkomstorten som födelseort i tex olika skivor av Sveriges befolkning (1970, 1980 och 1990) t ex. Detta oavsett föräldrarnas hemort som kan vara en helt annan. Efter 1947 har man anpassat praxis till verkliga förhållanden Jag kan ta mig själv som exempel. Eftersom jag är född 1948 så anges min födelse ort till Borlänge eftersom mina föräldrar var bosatta där men om jag varit född 1946 hade jag fått födelseorten Falu Kristine eftersom nedkomsten ägde rum på Falu lasarett. Jag håller på med släktforskning och har blivit uppmärksam på detta problem och kontrollerar rutinmässigt alla fall där födelseorten är tex Engelbrekt (där allmänna BB i Stockholm låg), Solna (Karolinska sjukhuset), alla orter med centrallasarett som Sundsvall, Östersund, Härnösand tex. Ofta visar det sig när jag letar i SCBs födelseboksutdrag att föräldrarna hör hemma någon annanstans.

mvh

Per Olov Qvist, Uppsala (registrerad kontoinnehavare)

I Wikipedia:Biografiska artiklar står bara att ”Om personen är från Sverige och född 1947 eller senare, är det i första hand födelsehemort som skall anges vid personens födelsedata.”, men någon annan praxis finns åtminstone inte dokumenterad där. Finns det skäl att försöka utarbeta en riktlinje här, eller är det något som bäst bedöms från fall till fall? //Rotsee (diskussion) 13 mars 2018 kl. 14.07 (CET)

Vad jag minns från tidigare diskussioner berör detta bara personer födda i mitten/slutet av 1940-talet. För dess skrevs data in av pastorsexpeditionen som skrev i var familjen bodde som födelseort. Och på 50-talet kom det en regel efter vad du skriver ovan.Yger (diskussion) 13 mars 2018 kl. 14.45 (CET)

Vad som är verkliga förhållanden kan ju diskuteras. Man torde i bokstavlig mening vara född där nedkomsten ägde rum. Sedan 1947 gäller att detta inte spelar någon roll i folkbokföringsmässigt hänseende. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2018 kl. 23.43 (CET)

Folkbokföringsorten är bland annat till för nationell statistik över befolkningsutveckling. Den är kanske inte helt fel att använda för barn födda på närliggande sjukhus, men om nedkomsten skedde långt från hemmet kan det bli lite märkligt (och det kan ha betydelse vad gäller medborgarskap). Detta gäller i än högre grad dödsort, där det förekommit i mina ögon märkliga idéer om att folkbokföringsorten skulle vara viktigare än att personen vid tillfället var långt från hemmet.

Principiellt skulle jag nog vilja undvika att tala om födelseort i ingressen och istället ange det i biografi-avdelningen, där det är lättare att vara lite utförlig och skriva att "föräldrarna var vid tillfället bosatta i X församling", men jag vet att jag är rätt ensam om att tycka att sådana data inte har sådan vikt att de bör presenteras allra först i artikeln.

andejons (diskussion) 18 mars 2018 kl. 11.08 (CET)

För att förtydliga - det gäller alltså alla personer födda före 1947. Sedan är det ju så att det då var ganska nytt att barn i större utsträckning föddes på BB och att problemet därför innan var sällsynt. Men det finns ju samma problem i äldre tid med barn som fötts under resor även om det förekommer att uppgiften noterats i båda församlingsböckerna. Det är ju egentligen samma problem som när en person avlidit under en semesterresa i utlandet. Men jag ser inget problem att utveckla saken i artikeln om det finns tillförlitliga källor.FBQ (diskussion) 19 mars 2018 kl. 11.10 (CET)

Folkbokföringsorten som födelseort kan ju bli särskilt missvisande när det gäller barn till t ex diplomater, gästforskare eller missionärer. /FredrikT (diskussion) 20 mars 2018 kl. 23.36 (CET)

Signerade illustrationer

Boken Från Siljans sagoland har illustrationer som är märkta AH och (på omslaget) AHjelin eller AHjelm. Kan det vara konstnären Axel Hjelm? Hur såg hans signatur ut? Finns det några andra illustrationer av honom (i andra böcker) på nätet, som man kan jämföra med? Eller finns det något lexikon över konstnärers signaturer? --LA2 (diskussion) 22 mars 2018 kl. 20.20 (CET)

Besvarar min egen fråga. Ja, den här bilden har samma sorts "AH", så det är nog hans märke. --LA2 (diskussion) 22 mars 2018 kl. 20.30 (CET)

Artist signature dictionary har hjälpt mig när jag varit i liknande grubblerier. //Vätte (diskussion) 23 mars 2018 kl. 01.53 (CET)

Förordet till den elektroniska utgåvan ger följande upplysning: ”Teckningarna är signerade "AH" på ett sätt som är typiskt för målaren Axel Hjelm. Omslagets illustration är signerad AHjelm.” /Dagsuddare (diskussion) 23 mars 2018 kl. 04.03 (CET)

Ja, men det förordet har ju jag skrivit, så det är inte svar på min fråga, utan något jag skrev efter att jag hade hittat svaret. --LA2 (diskussion) 23 mars 2018 kl. 15.41 (CET)

Stålsymbol

Har en gammal såg (av den här typen) med en symbol på klingan över ordet SCHWEDENSTAHL. Gissar att den är rätt ålderstigen (haft den i en kökslåda över 40 år och använder den när slaktarn har misslyckats att såga igenom revbensspjällen). Jag har inte klarat av att fotografera symbolen så jag har försökt mig på en konstnärlig återgivning. Tolkar det som ett ankare, med väldigt markerade pilspetsar på ändarna, sedan något liknande SJ-vingar och ovanför dem ser det ut som två ormar som slingrar sig under krönet. Roligt om någon kunde gissa något om härkomsten. /KlasHass (diskussion) 11 mars 2018 kl. 19.03 (CET)

"Schwedenstahl" är en tysk beteckning för en legering (c:a 14% krom) som speciellt använts till knivar etc. (speciellt Sandviks 12C27 och 14C28), men säger inget om föremålets härkomst. -Episcophagus (diskussion) 11 mars 2018 kl. 22.37 (CET)

Jag antar att du listat ut att det är en finsnickerisåg, s.k. ryggsåg på grund av den förstärkta ryggen. Den är tunn och har fina små tänder, vilket säkert gör att den funkar även i kökslådan och till din applikation. Av samma anledning brukar jag välja bågfil, det gäller att ta en gammal då, eftersom de ofta är målade och färgar av sig i början. Så finsnickerisåg är säkert bättre! Jag gissar att symbolen är en logotyp, men ingen aning om vilken tillverkaren är, men den måste inte vara tysk. Åtminstone amerikanska tillverkare kan använda begreppet "schwedenstahl".--LittleGun (diskussion) 11 mars 2018 kl. 23.38 (CET)

En intressant länk är denna förfågan om en schwedenstahlkniv med ankarstämpling. I fallet ifråga förefaller det som om det kan vara en märkning av kniven som tillhörande HAPAG. Nu gäller det bara att hitta ett rederi som inkluderade ryggsågar bland bordsbesticken! -Episcophagus (diskussion) 12 mars 2018 kl. 00.13 (CET)

Kan den ha tillhört en timmerman i handels- eller örlogsflottan?--LittleGun (diskussion) 12 mars 2018 kl. 00.27 (CET)

Måste nog vara tillverkarens logga. Är inte graverad (och inga bokstäver). Synd att jag inte kan producera en bättre bild. KlasHass (diskussion) 12 mars 2018 kl. 00.50 (CET)

Nu tror jag det har med Hermes att göra. Han har visst en bevingad stav med ormar. Här är en arkitektonisk detalj med ankare. KlasHass (diskussion) 12 mars 2018 kl. 22.06 (CET)

Här kan man köpa en liknande bild. KlasHass (diskussion) 12 mars 2018 kl. 22.23 (CET)

Hermesstav, en kaducé i så fall men hr kombinerad med ankare(?), men känner mig inte helt övertygad om det. Taxelson (diskussion) 13 mars 2018 kl. 18.23 (CET)

När du säger ankare så tänker ju jag på Jernbolagets logotyp men utan bild är det ju svårt att gissa, det finns ju inga vingar där.Som de under första hälften av 1900-talet torde ha tillverkat majoriteten av alla bestick, knivar, saxar och pennknivar som användes i Sverige känns det ändå som ett troligt alternativ.FBQ (diskussion) 19 mars 2018 kl. 11.22 (CET)

Det är definitivt ett par ormar ovanför vingarna. Möjligen ett brinnande hjärta högst upp. men det kan vara en övertolkning... Synd, fast mest komiskt, att Commons raderade min skakiga frihandstolkning som upphovsrättsbrott. KlasHass (diskussion) 20 mars 2018 kl. 18.39 (CET)

Ok, ja jag kände inte igen att Stålbolaget använt namnet Schwedenstahl. Är det kolstål eller rostfritt? Det skulle ju ge indikation på åldern. Tror nog mest på att den är tillverkad i Tyskland.FBQ (diskussion) 30 mars 2018 kl. 08.18 (CEST)

Riksdagsledamöters benämning

Det är inte ovanligt att våra biografiska artiklar om svenska riksdagsledamöter noterar att de har en särskild benämning i riksdagen, till exempel "Jan Persson, (i riksdagen kallad Persson i Rakvattnet)". Jag undrar lite över denna ganska fyndiga tradition (om det nu är en tradition), hur länge den verkar ha funnits, och om den fortfarande brukas? Riggwelter (diskussion) 30 mars 2018 kl. 23.35 (CEST)

Göran Persson i Simrishamn är ett sentida exempel. /Annika (diskussion) 30 mars 2018 kl. 23.40 (CEST)

Ja, jag reagerade när jag såg artikeln om Stig Stefanson, så det kändes naturligt att försöka bottna lite mer i frågan! Riggwelter (diskussion) 30 mars 2018 kl. 23.42 (CEST)

I riksdagens finns nu Helene Petersson i Stockaryd och Helén Pettersson i Umeå. De äldsta exemplen jag hittar i Wikipedia är födda på 1790-talet i riksdagar på 1840-, 1850- och 1860-talen: Anders Eriksson i Nordkärr, Matts Pehrsson och Pehr Eriksson i Nysäter. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 31 mars 2018 kl. 00.13 (CEST)

Anledningen till detta sätt att benämna vissa riksdagsledamöter är att det i en så stor grupp som riksdagsledamöterna utgör emellanåt samtidigt förekommer flera som har samma namn. Och då har riksdagen valt att använda sig av systemet med namn + bostadsort för att särskilja dem så att det framgår vilken av ledamöterna som avses. Min hypotes är att detta namnsystem började användas redan vid riksdagens framväxt på medeltiden då det fanns en mycket mindre variation av namnen än vad det är idag. Gujo (diskussion) 31 mars 2018 kl. 12.47 (CEST)

Jag vill väl påstå att det inte handlar om något riksdagsspecifikt. Erik Persson i Järlebo och Olof Ersson i Karbo har över huvud taget varit det gängse sättet att på landsbygden förtydliga vem man syftat på. I allmänhet har det funnits mängder med personer med samma namn i samma socken. Nu kan man förvisso se att efterhand utvecklas en egen tradition inom riksdagen att förtydliga vem som åsyftas på det här sättet. Då har det vanligen varit sockennamnet som blivit särskiljning. Det har ju lokalt varit helt meningslöst och där har det i stället varit bynamnet som använts. När jag tittar på riksdagsmän på 1600-talet men även andra sammanhang när de är långt hemifrån är sockenhemvisten det som används som särskiljning.FBQ (diskussion) 31 mars 2018 kl. 14.57 (CEST)

Från Ystad till Haparanda

Var kommer det uttrycket ifrån? Vill man uttrycka Sverige från söder till norr borde det vara från Smygehuk till Karesuando (eller Treriksröset om det inte måste vara en ort). Skall det nödvändigtvis vara städer borde det vara från Falsterbo till Kiruna. Haparanda är verkligen ett underligt val som norrpunkt. /Ascilto (diskussion) 2 april 2018 kl. 18.43 (CEST)

I Bevingat (Hellsing, Hellquist, Hallengren) anges att uttrycket först är belagt 1822 i Conversations-ordboken den mindre, på prosa och vers, av Niklas Joacgim af Wetterstedt, i artikeln om brännvin. Tyvärr förklaras inte närmare varför Haparanda valts, men: Haparanda fick förvisso inte stadsprivilegier förrän 1842, men Karl Johans stad, alldeles i närheten, fick det 1812. Det blev inte speciellt lyckat, och ett av förslagen till att få till en ordentlig stad som diskuterades ca 1820 var att flytta orten till Haparanda. Kiruna bildades inte förrän 1908, så det är fullt möjligt att Haparanda ansågs vara rikets sista utpost norrut, dessutom omdiskuterat vid tiden.

andejons (diskussion) 2 april 2018 kl. 19.42 (CEST)

Sjövägen blir det Sveriges hela östkust, från sydöstra Skåne till längst upp i Bottenviken. Kanske kan det ha något Med ursprunget att göra? Sedan låter "Haparanda" bra att använda, rent ljudmässigt. Ett par lösa spekulationer... --JohanahoJ (diskussion) 2 april 2018 kl. 20.44 (CEST)

Valet av platserna kan väl bero på att Ystad omkring 1820 var den sydligaste staden i Sverige medan Haparanda var den nordligaste mest kända orten. Kiruna var då en ödemark.-Wvs (diskussion) 2 april 2018 kl. 21.17 (CEST)

Det är intressant att ha fått veta att uttrycket är så gammalt. /Ascilto (diskussion) 2 april 2018 kl. 21.30 (CEST)

Det Wvs säger är i stort sett också svaret i den här frågespalten. --JohanahoJ (diskussion) 2 april 2018 kl. 21.32 (CEST)

Regnérs uppdrag i FN

Eftersom jag inte får någon respons på diskussionssidan, ställer jag frågan nu här. Vilket/vilka är Åsa Regnérs uppdrag i FN? Det står i vår artikel, helt korrekt källhänvisat, att hon är biträdande generalsekreterare för FN, men den posten innehas av en annan, mer meriterad kvinna, Amina J. Mohammed från Nigeria. https://www.un.org/sg/en/dsg/index.shtml

FN:s pressmeddelande angav bara att Regnér blivit vice exekutiv direktör för UN Women med ansvar för mellanstatliga relationer och strategiska partnerskap https://www.unric.org/sv/nyhetsarkiv/27500-fns-generalsekreterare-utser-asa-regner-till-vice-chef-foer-un-women och inget om att hon var biträdande generalsekreterare för hela FN.

Hur är det?

--Klementin (diskussion) 14 april 2018 kl. 11.04 (CEST)

Om missuppfattningen om biträdande generalsekreterare fanns i källan förut, så är den borta ur källan nu. Där nämns bara jobbet med UN Women. //Romulus74 (diskussion) 14 april 2018 kl. 12.24 (CEST)

Men googlar man ser man att alla tidningar angav att hon blivit biträdande generalsekreterare så det är inte konstigt att detta står i artikeln. Men det verkar vara falskt... pinsamt... Klementin (diskussion) 14 april 2018 kl. 15.14 (CEST)

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/asa-regner-utses-till-assisterande-generalsekreterare-for-fn-och-vice-chef-for-un-women/ Regeringen skriver ”assisterande generalsekreterare”. Klementin (diskussion) 14 april 2018 kl. 15.17 (CEST)

Enligt den här sidan [9] om generalsekreterarens stab finns ingen post som heter assisterande generalsekreterare och Åsa Regnér räknas inte upp. /Ascilto (diskussion) 14 april 2018 kl. 15.21 (CEST)

Det var onekligen flera journalister som sprang med den titeln... Jag kan ändå inte få det till annat än att de missuppfattat FN:s meddelande [10]. //Romulus74 (diskussion) 14 april 2018 kl. 15.42 (CEST)

På FNs webbplats kan man hitta personer med titeln "assistant secretary-general" (t.ex. här bl.a. Regnérs företrädare Lakshmi Puri). Enligt en:Under-Secretary-General of the United Nations#Assistant Secretary-General är det ofta personer på liknande poster som Regnér som har den titeln. 90.227.175.244 14 april 2018 kl. 17.35 (CEST)

Här är FN:s not om att Regnér utses till exekutiv direktör för UN Women, där nämns ingenting om assistant secretary-general. Googlar man på "Åsa Regnér" och "assistant secretary-general" på domän un.org får man inte upp någon sida om att hon utnämnts till den titeln. /Ascilto (diskussion) 14 april 2018 kl. 17.50 (CEST)

Ursprungligen stod det assisterande generalsekreterare i artikeln https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=%C3%85sa_Regn%C3%A9r&diff=42564699&oldid=39851278 men detta ändrades sedan till biträdande. Hur som helst tycker jag att det är konstigt att det inte står någonstans på FN:s webbplats och har raderat allt. Klementin (diskussion) 14 april 2018 kl. 19.33 (CEST)

FN verkar anmäla offentligt att ngn blivit assisterande generalsekreterare https://www.un.org/development/desa/stateagments/asg.html Det här verkar konstigt tycker jag.Klementin (diskussion) 14 april 2018 kl. 20.26 (CEST)

Keltiska namn

Flyttat till Diskussion:Gro#Keltiska namn Esquilo (diskussion) 23 februari 2018 kl. 14.01 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Qzxw.)

Märken i plural på svenska

Hej! Hur skriver jag dessa ord i plural på korrekt svenska? Ibland använder man ju ett märkesnamn som ett vanligt substantiv; t ex en Volvo, en Fiat, en Spitfire. Hur säger man i plural? Volvoer, Fiater, Spitfirar??? Man kan såklart använda "volvobilar" et c, men om man inte vill göra denna ändring av ordet, hur skriver man då? /Kristian 217.214.151.11 29 april 2018 kl. 11.58‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det finns ingen regel för korrekt svenska för märkesnamn som substantiv. Vissa ord blir självklara, på grund av att de slutar på stavelser som naturligt böjs på ett sätt, som Mustang(er), Jeep(ar) och Kia(or). Eller om man bara vant sig. För i andra fall krävs att ordet ska börja användas och bli etablerat först, det är vanligt med låneord som video(r). Åtminstone för mig tog det lång tid att inte säga video(s). Och ungefär samma svar på ungefär samma fråga fick någon på MRF av språkrådet: [11].--LittleGun (diskussion) 29 april 2018 kl. 12.08 (CEST)

Tack för svaret. Personligen gillar jag inte plural-s i svenska så jag drar mig för att skriva Spitfires... men Spitfirar känns ännu konstigaste. Får se hur jag gör... :) /Kristian 217.214.151.11 29 april 2018 kl. 12.32 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Qzxw.)

Zoner i växtartiklar

Sweden Vegetation Zones

När jag surfade runt idag råkade jag hamna i vår artikel om svarta vinbär. I stycket om de olika sorterna hakade jag upp mig på zonerna som inte förklaras i artikeln. Efter lite letande hittade jag kartan, till höger, på Commons men som har minst två zoner för lite. Zoner räknas upp i en hel del andra artiklar om diverse köksträdgårdsväxter (hallon, röda vinbär, krusbär etc), men jag kan inte hitta någon förklaring eller länk till en artikel som kan reda ut det hela. Kan någon förklara detta som tydligen alla utom jag förstår? /Bengtsson96 (diskussion) 29 april 2018 kl. 18.17 (CEST)

Den här artikeln verkade lovande, men är även den minst en zon kort. /Bengtsson96 (diskussion) 29 april 2018 kl. 18.19 (CEST)

Är andra stycket i den här artikeln på rätt spår? /Bengtsson96 (diskussion) 29 april 2018 kl. 18.20 (CEST)

Det finns en artikel om odlingszon men den saknar illustration, troligen för att det är svårt att hitta fria bilder att använda.FBQ (diskussion) 29 april 2018 kl. 18.22 (CEST)

Är det det systemet som åsyftas då? /Bengtsson96 (diskussion) 29 april 2018 kl. 18.28 (CEST)

Ja. Det brukar finnas i de flesta trädgårdsböcker och en googling borde ge några träffar.FBQ (diskussion) 29 april 2018 kl. 18.30 (CEST)

Tack så mycket! /Bengtsson96 (diskussion) 29 april 2018 kl. 18.44 (CEST)

En fråga om MBL

Hej, Jag tror att det här är en ren faktafråga men jag hittar inte på nätet nåt riktigt svar och fick tips om att man kan få svar på den här sidan. I många kommuner pågår nu arbete med budgetar och för kommunledningen gäller ju att innan budget går upp för beslut så måste den ut för information och MBL till facken. Det jag undrar över är två saker. För det första, när den förhandlingen är genomförd med facken, kan ledningen göra ändringar i förslaget innan det läggs fram för politiskt beslut? ATt man kan yrka och ändra i den beslutande församlingen (kommunfullmäktige tex) förstår jag, men kan ledningen göra ändringar i det MBL:ade förslaget som de lämnar över (till kommunstyrelse/fullmäktige)? Det är den ena frågan. Den andra frågan gäller allmän handling. När ledningens budgetförslag är överlämnat till facket och MBL-förhandlingen är genomförd, är handlingen expedierad då, och därmed allmän? Eller är den fortfarande ett arbetsmaterial, efter genomförd MBL-förhandling? Jag är hemskt tacksam för svar och funderingar. SamuelKl (diskussion) 16 maj 2018 kl. 15.42 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Qzxw.)

Sprutande Ligustersvärmare

Hitflyttat från Ligustersvärmare --Larske (diskussion) 18 maj 2018 kl. 13.38 (CEST)

Hittade en praktfull Ligustersvärmare i Beddingestrand 2018-05-14 mitt på dagen. Ca 11 cm mellan vingspetsarna och med klara färger i rosa och svart. Den var inte så aktiv då så jag kunde plocka upp den och studera den närmare, efter 5 min. släppte jag ner den. Den ville inte släppa min hand och när jag försökte fösa bort den sprutade den, under väldigt tryck, ut en gul "vätska" över min hand. Undra om beteendet och vätskan? ?

Mvh

Ossian Romberg 46.195.11.68 18 maj 2018 kl. 13.32 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Qzxw.)

Identifiering av byggnad

Oidentifierad byggnad

Är det någon som känner igen denna byggnad, fotograferad 1977? Metadatan på commons antyder att byggnaden finns i Göteborg, men isåfall är den riven sen länge, för idag finns ingen sådan byggnad där. --Vogler (diskussion) 18 maj 2018 kl. 23.23 (CEST)

Snabbast svar får du nog om du kontaktar Göteborgs stadsmuseum, [email protected], eller ställer frågan på Wikipediadiskussion:Projekt Göteborg. /Ascilto (diskussion) 18 maj 2018 kl. 23.39 (CEST)

Jag har ställt frågan i Det gamla Göteborg påFacebook. --Vesihiisi (diskussion) 19 maj 2018 kl. 13.16 (CEST)

Trappgavlar och svarta plåttak är ovanliga i Göteborg och tror det är ett blindspår. Hade hoppats nån från Malmö/Helsingborg/Lund skulle kunna känna igen huset som lika gärna kan finnas i Stockholm/Södertälje/Umeå? KMB-bilder har visat sig ha fel beskrivning förr så det är inte lönt att låsa sig till Göteborg. Diskussionen på Facebook är raderad nu av nån anledning. --Vogler (diskussion) 19 maj 2018 kl. 20.48 (CEST)

Jag vågar nästan säga med säkerhet att det inte är Stockholm. 1977 hade de flesta stora rivningarna gjorts i Stockholm, och det ser ut som en offentlig byggnad snarare än ett bostadshus och att en sådan välunderhållen byggnad skulle ha rivits i innerstaden då känns inte sannolik. Jag skulle också räkna bort Södertälje och Umeå, för att hitta den typen av urbana stenstadsmiljöer bör man nog leta i större städer.--ArildV (diskussion) 19 maj 2018 kl. 21.11 (CEST)

Mitt på hörnan finns en symbol med et G och kanske S, pekar för mig åt Göteborg, text Göteborgs spårvägar. Sedan finns ju en skylt som börjar med ARM.~Husets Tegelverket liknar i övrigt mycket det för Hovstallet (1884). Yger (diskussion) 19 maj 2018 kl. 21.13 (CEST)

Jag kan inte placera byggnaden i vare sig Helsingborg, Landskrona eller Lund såhär på rak arm. Däremot ser den väldigt "Malmöesk" ut, för mina otränade ögon. /Autom (diskussion) 19 maj 2018 kl. 21.15 (CEST)

Göteborgs spårvägar har inte haft en sån logotyp mig veterligen. Men det är ett G så Göteborgs någonting. ARM tror jag är Armerad Betong. Gatskyltarna har blå bakgrund, det bör kunna utesluta en hel del städer. Kitayama (diskussion) 19 maj 2018 kl. 21.29 (CEST)

Armerad Betong har kopplingar till Malmö @Annika64:Yger (diskussion) 19 maj 2018 kl. 21.50 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Ja, men med de långsmala blå gatunamnsskyltarna kan det knappast vara i Malmö (möjligen i Helsingborg)./Annika (diskussion) 19 maj 2018 kl. 21.57 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Trappstensgavlar finns visst i Göteborg, se Lyckholms bryggeri [12] och Carnegie Porterbryggeri [13] och mina tankar går till ett annat bryggeri, Pripps bryggeri i Stampen, tyvärr hittar jag ingen vettig bild i Göteborgs stadsmuseums databas Carlotta. Bryggeriet revs i slutet av 70-talet eller början av 80-talet, så det stämmer inte med riksintresse. Tegelborgar i nationalromantisk stil finns fler av i Göteborg, se Televerkets hus, Göteborg och inte minst Hagahuset, Göteborg samt Arbetareföreningens rivna hus vid Järntorget [14]. /Ascilto (diskussion) 19 maj 2018 kl. 21.54 (CEST)

Jag gick igenom alla bilder av fotografen från 1977 i RAÄ:s bilddatabas. Så gott som alla är från Göteborg. Kitayama (diskussion) 19 maj 2018 kl. 22.16 (CEST)

Jag känner inte igen det från Malmö, men vissa detaljer (även om mycket också skiljer dem åt), som utformningen av hörnet, påminner om det s.k. "Nya järnvägshuset" i hörnet Slussgatan-Fredriksbergsgatan, ritat av Folke Zettervall. /JohanahoJ (diskussion) 21 maj 2018 kl. 10.19 (CEST)

Eller, njä, jag hade nog fel bild i huvudet. /JohanahoJ (diskussion) 21 maj 2018 kl. 11.58 (CEST)

Nån som provat att vandra runt i de relativt få av Sveriges större städer med fyravånings tegelhus, i street view på Googlemaps och då av en slump hamnat på Klostergatan 35 i Örebro? --Vogler (diskussion) 22 maj 2018 kl. 03.30 (CEST)

Länk till Google Maps Street View. --Larske (diskussion) 22 maj 2018 kl. 06.54 (CEST)

Örebro skofabrik AB. Se sid. 54 i denna pdf. http://www.lansstyrelsen.se/orebro/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2011/KM_rapport_centrala_%C3%B6rebro_20120430%5B1%5D%20final.pdf /Annika (diskussion) 22 maj 2018 kl. 06.28 (CEST)

Har någon anmält den felaktiga attribueringen till RAÄ? Det finns en länk på Commonssidan som man kan göra det via. Därtill borde man kanske anhålla om namnbyte på bildfilen? /FredrikT (diskussion) 23 maj 2018 kl. 09.27 (CEST)

De ändrade snabbt igår på sin egen sajt om skofabriken, men de har ännu inte upptäckt att de också har fel om Karl XIV Johan-statyn, som även den finns i Örebro inte Göteborg. Hoppas det inte är fler felattribuerade bilder... --Vogler (diskussion) 23 maj 2018 kl. 14.02 (CEST)

Vad har hänt med Nyheter24?

När man försöker gå in på Nyheter24:s hemsida [15] ser ni vad som händer. Är nyhetssajten nerlagd eller kapad? Både Mediearkivet Retriever och Google har material från sajten från så sent som idag och i någon bråkdels sekund ser allt ut som vanligt. /Ascilto (diskussion) 24 maj 2018 kl. 16.25 (CEST)

Sidan fungerar fullt normalt för mig, måste varit något tillfälligt eller något som är fel på din ände.Theo Meier Ström (diskussion) 24 maj 2018 kl. 16.44 (CEST)

Det som händer hos mig är att sidan ersätts av en reklamruta som det inte går att komma vidare till tidningen ifrån. Detta händer oavsett om man går till startsidan eller någon undersida. /Ascilto (diskussion) 24 maj 2018 kl. 16.48 (CEST)

Nu lyckades jag få fram det när jag stängde av adblock, men för mig fanns en knapp högst upp i högra hörnet för att ta sig till själva sidan. /Theo Meier Ström (diskussion) 24 maj 2018 kl. 16.53 (CEST)

Samma sak händer på en annan dator och i andra webbläsare (såväl Chrome och Firefox som Explorer), men i mobilen kommer´jag till rätt sida, så det bör vara kopplat till ip-numret. /Ascilto (diskussion) 24 maj 2018 kl. 17.06 (CEST)

Utdrag ur webbläsarkonsolen, endast varningar, med Adblock Plus:

Laddning misslyckades för <script> med källan “https://aka-cdn.adtech.de/dt/common/DAC.js”.
Laddning misslyckades för <script> med källan “https://cdn.mediavoice.com/nativeads/script/nyheter24/mv-2.js”.
Laddning misslyckades för <script> med källan “https://nyheter24.se/adsense.js”.
Laddning misslyckades för <script> med källan “https://nyheter24.se/adsense.js”.
Laddning misslyckades för <script> med källan “https://adservice.google.se/adsid/integrator.js?domain=nyheter24.se”.
Laddning misslyckades för <script> med källan “https://adservice.google.com/adsid/integrator.js?domain=nyheter24.se”.
Laddning misslyckades för <script> med källan “https://securepubads.g.doubleclick.net/gpt/pubads_impl_207.js”.
Laddning misslyckades för <script> med källan “https://ads.creative-serving.com/pixel?id=3143610&type=js”.

Antal förfrågningar efter sidladdning, cache inaktiverat, med Adblock Plus: 106 och tickar långsamt uppåt
Antal förfrågningar efter sidladdning, cache inaktiverat, utan Adblock Plus: 594 och ökar ganska stadigt
Adblock Plus tar alltså bort en hel del reklam. Nirmos (diskussion) 24 maj 2018 kl. 18.37 (CEST)

Och att det är olika beteenden på stationär dator och mobiltelefon betyder inte nödvändigtvis att det är på grund av olika IP-adresser. Det finns diverse sätt att gissa sig till huruvida enheten är en mobiltelefon eller ej. Du kan kolla vilken webbläsare som används, hur stort webbläsarfönstret är, huruvida enheten stöder pekteknologi, etc. Nirmos (diskussion) 24 maj 2018 kl. 19.05 (CEST)

Imdb för musik

Hejsan! Imdb.com är en bra sida. Jag undrar; finns något liknande för musik? En sida där jag kan slå upp en artist/producent/låtskrivare et.c. och se alla låtar samt album denne gjort, eller slå upp en låt och se alla som spelat in den och vilket år? /Kristian

allmusic.com /Ascilto (diskussion) 26 maj 2018 kl. 16.46 (CEST)

musicbrainz.org /Autom (diskussion) 26 maj 2018 kl. 18.47 (CEST)

Lite tveksamt om man letar äldre musik. Tittade på en:Gene Austin - allmusic.com har bara med en enda skiva med honom från 1957. musicbrainz.org listar i stället bara 7 78-varvare från åren 1925-1931. Dom länkar dock till Discogs där 82 finns med. Är ju inte säker på om det är alla men en något fylligare. Testade även en modernare artist som Neil Sedaka, ser att www.allmusic.com bara har med LP-skivor med honom, inga EP-skivor, och även bland LP-skivorna saknas mycket, även här är musicbrainz.org betydligt bättre men av EP-skivorna saknas väldigt mycket, även här är discogs.com bättre. Men, vet inte om de är sämre inom andra områden.FBQ (diskussion) 27 maj 2018 kl. 00.23 (CEST)

Politikens Förunderliga Värld.

Får en person som är en politisk partiledare i sitt parti vara med i ett annat politiskt parti och sitta i deras partistyrelse? Är detta då ett Jäv?

Jäv handlar i första hand om att ens eget (eller närståendes) intresse ses kunna påverka besluten. Det förekommer nog att det ses som olämpligt att representera olika organisationer i frågor där de kan ha motstridiga intressen, till exempel byggnadsnämnd och byggföretag, men i allmänhet bygger anklagelse om jäv på att man kan antas få bonus eller andra personliga fördelar av att främja företagets intressen. Att vara medlem i (eller ledare för) en naturskyddsförening innebär inte jäv vid beslut om stadsplanering (också om en del tycker så).

Det är vanligt att partier har bestämmelser om att medlemmar inte kan vara medlemmar i andra partier, eller att medlemmar i andra partier inte kan få vissa poster. Ibland finns sådana bestämmelser i lag. Man kan också tänka sig att sådana konstellationer innebär att man kan anses skada partiet genom sin verksamhet, vilket t.ex. i finsk föreningslag är en giltig grund för att avskeda en medlem.

I Finland hade vi ju tills i vår ett intressant exempel i Paavo Väyrynen, som upplevde att centerpartiet svikit sin ideologi och därför grundade ett eget parti, men kvarstod som hedersordförande och (via en lokalavdelning) medlem i centerpartiet. Här komplicerades frågan av att partiet inte kunde avskeda honom eftersom han inte var personmedlem. När han sade sig vilja kandidera för ordförandeposten försökte man hindra det genom en stadgeändring (något märkligt att göra saken till en stadgefråga istället för att mäta understödet direkt). Saken löste sig genom att Väyrynen drog sig ur frivilligt.

--LPfi (diskussion) 31 maj 2018 kl. 14.54 (CEST)

Jag kan tänka mig att det inte är helt ovanligt att en person kan vara medlem/aktiv i ett parti på riksnivå men i ett annat t ex kommunalt/lokalt. /FredrikT (diskussion) 31 maj 2018 kl. 16.07 (CEST)

Det varierar säkert från land till land. Jag har svårt att tänka mig det i Finland, där det inte finns lokala partier, kravet på understöd och framgång i riksdagsval gör att alla partier verkar på riksnivå eller försvinner. Konstellationen skulle leda till lojalitetsproblem senast då den lokala partiavdelningen gör valarbete inför riksdagsvalet. Omöjligt är det dock inte, såsom exemplet Väyrynen visar. --LPfi (diskussion) 31 maj 2018 kl. 17.08 (CEST)

Jag tror bestämt att alla etablerade partier i Sverige har paragrafer i sina stadgar som möjliggör uteslutning av medlemmar som verkar för en med partiet konkurrerande organisation eller på annat sätt skadar partiets syften. /Annika (diskussion) 31 maj 2018 kl. 17.57 (CEST)

Rättighetsinnehavare till "Jesus har offrat allting för mig"

Hej!

Jag är dirigent för en kör i Norge, och vi ska spela in en CD snart. Jag måste snarast få tag i rättighetsinnehavaren till sången "Jesus har offrat allting för mig" (Text: T. Nilsson,1942. Melodi: J. Lundmark ca.1950), så att jag får tillåtelse att använda en egen körarrangement på den sången. Det hastar eftersom vi ska börja spela in i nästa vecka. Och jag har fortsatt inte klarat att få tag i de som äger rättigheterna.

Snälla hjälp mig! Svara mig helst på mail ([email protected])

En svensk Wikipedia-administrator som heter "Pontuz" har skrivit om Tore Nilsson. Jag hoppas han vet eller kan ta reda på vem som har rättigheterna nu!

Hälsningar Rami Seppälä +4740525394 [email protected]

Rekommenderar att du tar kontakt med Stim (upphovsrättsorganisation) för hjälp i frågan. - Skivsamlare (diskussion) 31 maj 2018 kl. 13.16 (CEST)

Tack för svar. Men det har jag gjort, och de visste inte..

En som kanske kan veta något om det är Andreas Holmberg, som kan mycket om psalmer och EFS.--Thurs (diskussion) 31 maj 2018 kl. 14.25 (CEST)

"Pontuz" har bara lagt till en kategori i artikeln Tore Nilsson. De som bidragit med substans till artikeln är @Andreas Holmberg:, @Vogler: och @Nightfly: ⛐Boⅰⅵᴇ (🖉) 31 maj 2018 kl. 14.28 (CEST)

Tack! Då har jag sänt en mail till han och hoppas på svar.

Testa med den moderate lokalpolitikern Jan Nilsson i Vännäs kommun. Allt tyder på att han är son till Tore Nilsson. /Annika (diskussion) 31 maj 2018 kl. 18.38 (CEST)

Tack! Honom känner jag faktiskt gott till, och har redan frågat tidigare, men han visste inte vem som hadde rättigheterna. Nu har jag dock sänt honom ett nytt sms, så får vi se om han kan reda ut det. Om inte han kan det, så vet jag inte vem som kan... Och då förstår jag inte att jag inte ska få tillåtelse att skriva ett eget körarrangement till sången, när ingen vet vem som äger rättigheterna!

fråga om när en sida skapades för första gången.

Hej, jag undrar om jag kan få svar på när sidan biblioterapi, https://sv.wikipedia.org/wiki/Biblioterapi, skapades för första gången.

Mvh Cecilia Pettersson [email protected]

Hej Cecilia!

Ovanför varje wikipediaartikel hittar Du en klickbar "flik" med texten "historik". Via den kan Du se alla förändringar som har gjorts i artikeln från att den skapades. I fallet Biblioterapi ser historiken ut så här och visar att artikeln skapades den 25 mars 2010 samt att den sedan redigerats 41 gånger. Du kan också klicka Dig in på vilken Du vill av de tidigare versionerna och se hur artikeln har förändrats över tid. /FredrikT (diskussion) 1 juni 2018 kl. 15.40 (CEST)

Svenska.se och Chrome

Svenska.se har jag börjat bli beroende av – dels för källbeläggning av Wikipedia-artiklar, dels i mitt arbete som korrekturläsare. Idag upptäckte jag att sajten möjligen inte är helt okej konfigurerad. Jag kör Google Chrome under macOS 10.12. Utan synbar orsak har min webbläsarflik med Svenska.se börjat ta uppemot 100 procent av datorns CPU-kraft (om den får chansen). Det innebär fläktar som går igång och datorbatterier som töms. Jag har inte upptäckt problemet förut, och kanske är det en kombination av en Chrome-version (jag kör v67) och något som hänt med Svenska.se. För tillfället har jag löst problemet genom att installera Chrome-tillägget "The Great Suspender" och klicka "suspend" för Svenska.se-fliken. Då beter den sig som normala, inaktiva flikar. Någon annan som upptäckt samma sak? Kanske någon som upptäckt något annat konstigt med Chrome v67? Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 3 juni 2018 kl. 19.14 (CEST)

Chrome v67 för macOS verkar vara boven i dramat (åtminstone den största av dem. Här talas om saken.--Paracel63 (diskussion) 3 juni 2018 kl. 19.16 (CEST)

Tillfällig lösning: nedgradering till v66 och kodning (den inställningen var inte lätthittad) så att Chrome inte autouppdaterar sig. Så hoppas vi att Google snart får löst problemet, som drabbat många Mac-användare senaste dagarna.--Paracel63 (diskussion) 3 juni 2018 kl. 20.44 (CEST)

Förbränner paprika mer energi än den ger?

Jag har hört påståendet att paprika skulle vara det enda livsmedlet som förbränner mer energi under matsmältningen än vad det ger vid intaget. Går det att hitta något belägg för detta? Då röd paprika har relativt lågt energiinnehåll, 22 kcal per 100 g, så skulle det hursomhelst inte ge så stor effekt att mätta sig på paprika men om det hade varit sant borde paprika ha ingått i precis alla bantningsdieter och så är ju inte fallet. /Ascilto (diskussion) 24 juni 2018 kl. 17.10 (CEST)

(Anekdot-istället-för-svar:) jag gjorde en gång misstaget att köpa en paprika som färdkost - paprika är ju gott, tänkte jag, och inte onyttigt. Maken till halsbränna som jag fick sedan, efter att ha ätit som enda mellanmål ;) flinga 25 juni 2018 kl. 01.38 (CEST)

Jag har hört detta om selleri. Enligt enwiki finns dock inga belägg för att sådana livsmedel finns: https://en.wikipedia.org/wiki/Negative-calorie_food Matanb (diskussion) 26 juni 2018 kl. 20.47 (CEST)

Frågor om kryp

På sistone har vi sett ganska mycket av en gynnare som vi allmänt ganska ofta ser i skogen, i detta fallet i trakterna runt Göteborg. Det är en skalbagge som är kanske 1-1,5 cm lång, svart och skimrar i blått och grönt och ibland lite lila-rödaktigt, lite som bensin, och är svart i grunden. Skalet ser ut att vara blankt. Jag slog upp tordvel som jag hade för mig att det var, och de ser ju mycket lika ut, och beskrivs på enwp som blå-skimrande; men på bilderna ser de här ofta mer matta ut, fårade och utan skimmer. Finns det någon annan uppenbar kandidat förutom tordyvel? I så fall; vilken art? (Gissar att det nog är en sådan, och kanske skogstordyvel av storleken att döma.)

Sidan c:Geotrupes stercorarius blandar för övrigt friskt med den andra arten stercorosus.

Finns det någon flygande insekt i Sverige som kan lysa? Detta är observerat i Göteborgs skärgård. Artikeln eldflugor svävar (sic!) på målet när det gäller det spörsmålet. Det här krypet är observerat i Göteborgs södra skärgård, på öarna. flinga, som önskar trevlig midsommar!

Kan det vara en lysmask? Se Stor lysmask och http://lysandedjur.se/mer_om_lysmaskar_eldflugor.html

--Larske (diskussion) 23 juni 2018 kl. 17.38 (CEST)

larv av Stor lysmask som saknar skimmer

Tillfogar en bild. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 23 juni 2018 kl. 17.49 (CEST)

Tordyvel är oljeskimrande i skalet, men det finns många andra. Dyngbaggar är det man ofta ser på vägarna och som är lite större. Men 1-1 1/2 cm är inte så stort, du säger lång som om skalbaggen var längre än bred och då finns jordlöpare som också är oljeskimrande.FBQ (diskussion) 23 juni 2018 kl. 18.04 (CEST)

Tack för svar! Ja, det kan ha varit en lysmask, i alla fall åtminstone om hanarna kan flyga runt. Om eldflugor är ovanliga här (är de det?), så måste det väl nästan ha varit en lysmask?

Längdangivelsen ska inte övertolkas :) de här oljeskimrande insekterna var rätt breda, och det borde nog då vara en tordyvel, i alla fall om de är relativt vanliga? Det jag tvekade lite över var att oljefärgen varken framgick så väl på bilder här, eller i beskrivning. Mvh, flinga 4 juli 2018 kl. 14.59 (CEST)

Historia

År 1889 lär Oscar II ha ordnat någon sorts konferens eller tävling i matematik. Den franske matematikern Henri Poincaré sägs ha deltagit. Efter konferensen började han utveckla de första relativitetsteorin. Vet någon mer om detta? John-Erik Persson.

[email protected]

Några länkar:

• http://www.kosmologika.net/Scientists/Poincare.html (på svenska)
• Oscar II, Poincaré och de andra, Om dynamiska system (på svenska)
• Henri Poincaré: Le prix du roi Oscar II (på franska)
• Le mémoire de Poincaré pour le prix du roi Oscar:l’harmonie céleste empêtrée dans les intersections homoclines (på franska)

--Larske (diskussion) 17 juli 2018 kl. 18.35 (CEST)

"Lärarnas fysik" i Finland

Enligt Uppslagsverket Finland var Kaarle Kurki-Suonio 1977–1998 professor (lärarnas fysikundervisning) i fysik vid Helsingfors universitet och Heimo Saarikko blev 1999 utnämnd till professor i fysik (lärarnas fysik) vid samma universitet. Detta låter förvirrande för en rikssvensk. Är det någon som kan förtydliga vad som menas med detta? /Annika (diskussion) 12 juli 2018 kl. 10.45 (CEST)

Utbildning av fysiklärare? Enligt http://www.helsinki.fi/keskusarkisto/virkamiehet/mateml/matluonntdkfysiikka.htm har det funnits 4 professorsstolar i fysik vid Helsingin yliopisto, varav den fjärde Fysiikan professori (IV) endast har innehafts av just Kurki-Suonio och Saarikko. Kurki-Suonio myntade begreppet didaktisk fysik och Saarikko beskrivs i universitetetetets engelskspråkiga rapport som [professor] in physics teachers’ education (p. 4). --Vesihiisi (diskussion) 21 juli 2018 kl. 12.32 (CEST)

Och här anges Kurki-Suonions specialitet som Physics for Teacher Education. Har dock inte hittat någon officiell svensk benämning på densamma. --Vesihiisi (diskussion) 21 juli 2018 kl. 12.47 (CEST)

Null saxo

Kan någon förklara vad begreppet null saxo innebär? Det förekommer frekvent efter artiklar på vissa skånetidningars webbar (se Kristianstadsbladet) men jag är rätt säker på att det i detta fall inte är en medarbetarsignatur. KlasHass (diskussion) 21 juli 2018 kl. 11.27 (CEST)

Det är signatur för Robert Dahlström. 1 2. --Vesihiisi (diskussion) 21 juli 2018 kl. 11.36 (CEST)

Tack. Blev lite fundersam över det stora antalet artiklar, och att den som jag hänvisade till såg ut att vara skriven av Jan Karlsson. KlasHass (diskussion) 21 juli 2018 kl. 12.58 (CEST)

Nu har det kommit en trovärdigare förklaring. Artiklarna publicerades med programmet Saxopress. När man bytte system och konverterade artiklarna kom SAXO att attribueras författarskapet. Null innebär väl att textsträngen egentligen skulle vara tom. Robert Dahlström har inget med saken att göra. --KlasHass (diskussion) 23 maj 2019 kl. 12.04 (CEST)

Mörkgröna runda stenblock

Hej! En person i min familj har varit på Hälsö i Göteborgs norra skärgård, och där sett två underliga stora stenar, drygt en meter höga och någon halvmeter i bredd, runda i formen. Ytan var sträv och raspig, pimpstensliknande, ej stickande och inte otrevligt att ta på, lite som sandpapper. Blocket hade fullt, fullt med små hål, och glittrade något, i solen, ej så iögonfallande vid första anblick, och var mörkgrönt och verkade tungt som ett vanligt stenblock. Någon som vet vad detta kan ha varit? Det såg väl inte människotillverkat ut, annars är väl det också en möjlighet, tänker jag. Tack på förhand för gissningar! :) flinga 25 juli 2018 kl. 16.32 (CEST)

Skuta

Hej. Jag har en skalamodell av en skuta ca 1 meter. " Lillian" Står från " Handen". Skulle vilja veta om hon alls existerat, lutar åt 1800tal. Ska renovera henne lite, bygger skalamodeller å tycker det är intressant. Kjell Björk 77 år gammal sjöman Mejl Tacksam för hjälp MVH Kjell.

Jag har tagit bort din epostadress och telefonnummer för att de inte ska komma i orätta händer. Om det är någon som vet något kommer de att svara här. Sjö (diskussion) 26 juli 2018 kl. 12.39 (CEST)

Efter Rotemansarkivet

Vad hände med folkbokföringen i Stockholms församlingar efter att Rotemansarkivet upphörde 1926? Riksarkivet ger inga upplysningar och några kyrkböcker är inte heller inskannade. /Ascilto (diskussion) 26 juli 2018 kl. 14.40 (CEST)

Här finns lite historik FOLKBOKFÖRINGEN – HISTORIA OCH REFORM (pdf). Se sid 47-52 om Sthlm o Gbg. KlasHass (diskussion) 31 juli 2018 kl. 20.40 (CEST)

borttagande av fakta

Varje gång jag lägger till att Christopher Isherwood och W H Auden var homosexuella så stryks detta. Varför? När det gäller Isherwood så var det så att homosexualiteten var själva drivkraften i hans liv. Under de tre åren i Berlin gick han uteslutande på pojkbordeller och hann enligt egen utsago "avverka" fyrahundra pojkar. Isherwood var i stora stycken en fullfjädrad pederast som huvudsakligen i Berlin attraherades av mycket unga tyska pojkar ur arbetarklassen. Varför censurerar ni dessa uppgifter?

DR C-J CHARPENTIER (litteraturvetare, författare och journalist) Simrishamn 46.195.16.74 9 augusti 2018 kl. 08.03‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Uppgifterna som du hade lagt in saknade hänvisning till en oberoende källa. Läs Wikipedia:Källhänvisningar för mer information om hur det fungerar med källor i Wikipedia. --Larske (diskussion) 9 augusti 2018 kl. 08.18 (CEST)

Tanum Kommuninformation Landhöjning

Hej!

Avsnittet landhöjning bör utgå alternativt ersättas av annan text. Jag har ett utkast för redaktionell bearbetning. Min artikel är baserad på uppgifter från

Berg och Jord, Sveriges nationalatlas. 3:e upplagan, nytryck 2009.

Vart sänder jag artikeln?

Hälsningar

Curt Fredén Temaredaktör för Berg och Jord

Wikipedia har ingen redaktion eller mailadress. Lägg in ditt förslag på ny text på artikelns diskussionssida.Yger (diskussion) 22 augusti 2018 kl. 17.15 (CEST)

Alkoholinköp i Tyskland.

Har handlat öl och blivit stoppad i tullen och kontrollerad att allt var ok,tullen har då kontrolerat vad jag har handlat vid 5 senare tillfällen men ej blivit stoppad i tullen och nu kräver dom att jag skall straffas för dom 5 händelserna.Frågan är om det är lagligt med sådan kontroll?

Är det handlat via postorder/internet och sedan kontrollerat om skatten är betald? Varför skulle de inte få kontrollera om skatten är betald på andra försändelser? Oavsett om de gjorts efter eller innan? Preskribitionstiden borde vara minst 5 år, kollar de och upptäcker något fel kan man bli straffad. Vad menar du vore olagligt?--LittleGun (diskussion) 4 september 2018 kl. 17.00 (CEST)

Fråga Tullverket, det är inget som wikipedia skall svara på.-Wvs (diskussion) 4 september 2018 kl. 18.03 (CEST)

Flicksländor

Finns någon kunnig i ento- eller etymologi som vet hur Flick- och Jungfrusländorna fick sina namn? Ansågs de vara juvenila trollsländor? KlasHass (diskussion) 7 september 2018 kl. 13.40 (CEST)

Batteriladdning

Hej. Håller på att ladda min eltandborste. Funderar på hur det funkar då det inte finns några metallkontakter utan hela laddaren är täckt av plast. Antar att jag inte skulle känna något om jag klämde åt den med fingrarna, fast det vågar jag inte. Misstänker att denna teknik inte skulle kunna brukas med t.ex. en vattenkokare som behöver mer "kräm". Tacksam för mer kunskap -- KlasHass (diskussion) 6 september 2018 kl. 17.09 (CEST)

Batteriladdaren är försedd med en spole som skapar ett elektromagnetiskt fält. I tandborsten sitter en annan spole i vilken ström alstras genom elektromagnetisk induktion när den genomflyts av magnetfältet från batteriladdarens spole. Det fungerar således enligt samma princip som en transformator./Annika (diskussion) 6 september 2018 kl. 18.00 (CEST)

Tack! Häftigt. -- KlasHass (diskussion) 6 september 2018 kl. 19.56 (CEST)

En sådan lufttransformator används med relativt höga frekvenser och får då acceptabel verkningsgrad vid låga effekter.--BIL (diskussion) 12 september 2018 kl. 00.04 (CEST)

Fernando

Hej igen. Texten till låten Fernando som hörts mycket på sistone; handlar den om någon verklig väpnad konflikt? KlasHass (diskussion) 6 september 2018 kl. 17.22 (CEST)

Menar du Abbas låt? Se här. Inte mycket till upplysning tyvärr! $Genomlysning$ (disk. bidr.) 6 september 2018 kl. 23.03 (CEST)

Stort tack. Jo det var ABBAs låt. Kriget mellan Texas och Mexiko...hm... KlasHass (diskussion) 7 september 2018 kl. 00.49 (CEST)

KlasHass, $Genomlysning$: Enligt den här artikeln, [16], var den engelska och spanska texten om Mexikanska revolutionen, där berättarjaget och Fernando är två före detta revolutionärer i Emiliano Zapatas gerilla. De skrevs av Ulveus, den svenska texten skrevs före de andra av Stikkan Andersson och verkar "bara" handla om olycklig kärlek.--LittleGun (diskussion) 12 september 2018 kl. 06.58 (CEST)

Valsedelsutdelare

Vilken är den historiska bakgrunden till att partier står utanför vallokaler och delar ut valsedlar? Var det något som var nödvändigt för att väljarna skulle få vissa valsedlar eller började det som en kampanjidé om ett sista möte med väljarna precis innan de röstade? Sjö (diskussion) 9 september 2018 kl. 21.13 (CEST)

Intressant fråga! Helt klart är att det sen länge bara är en sedvänja som är en sista chans till ett sorts kampanjande. Fler och fler kommuner har gått ut med att det inte är tillåtet, och det togs upp för förbud i utredning SOU 1978:64. [17]. Man tyckte olika i olika valnämnder. Malmö tyckte det var ett festligt inslag.

Propaganda är förbjuden i vallokalen och intilliggande utrymmen, så utdelarna måste stå utanför och kan bli åtsagda att flytta sig längre från dörren. De har aldrig mer än funktionärskläder och kanske ett axelband med partinamnet. Jag tror att det kommer att förbjudas snart, partierna är inte särskilt intresserade heller. De har svårt att få loss folk. År 1921 var man inte lika diskret: [18]. :Min gissning, som du kanske är ointresserad av, är att det från början var upp till partierna att se till att väljarna fick sina valsedlar och att det sedan blev en sedvänja och en del i kampanjen. Utredningen är orolig att det blir sämre kontroll på att det finns valsedlar utan partifunktionärernas utdelning, så det verkar finnas något sånt i botten. 1976 fick alla med mer än 2.5% i föregående riksdagsval sedlarna utlagda av vallokalen, 2018 var det 1%.--LittleGun (diskussion) 11 september 2018 kl. 11.33 (CEST)

I Vänersborg hade partierna kommit överens om att inte stå utanför vallokalerna för att man inte ville påverka röstningen i sista stund. Thoasp (diskussion) 11 september 2018 kl. 21.03 (CEST)

Jag har uppfattat det som att det endast är valsedelsutdelning som är tillåten utanför vallokalernas entréer, medan all propaganda, såväl muntlig som i form av exempelvis flygbladsutdelning är förbjuden även där. /Annika (diskussion) 11 september 2018 kl. 21.28 (CEST)

Ja, det är en inofficiell överenskommelse. Det finns såklart en gränsdragning när "utanför entrén" slutar. Flera kommuner har stoppat även valsedelsutdelning. Norrtälje tex:[19]. Men frågan kvarstår, hur började sedvänjan? Som jippo eller av nödvändighet?-LittleGun (diskussion) 11 september 2018 kl. 22.34 (CEST)

SvD:s arkiv i Firefox

Kan inte starta SvD:s arkiv i Firefox sedan i lördags (bara snurrande cirkel). Funkar i Explorer. Några erfarenheter? -- KlasHass (diskussion) 25 september 2018 kl. 19.51 (CEST)

Har du en aktiv reklamblockerare i Firefox? Försök stänga av den i så fall. Jag testade precis och var tvungen att tillfälligt stänga av mitt uBlock för att kunna använda webbplatsen. --Vesihiisi (diskussion) 26 september 2018 kl. 15.06 (CEST)

Tack, det var nog det det hängde på. Fast jag vet inte att jag aktivt valt bort annonserna, även om jag varit glad att slippa dem. Nu har jag grejat lite i inställningarna utan att veta riktigt vad jag gjort. Nu funkar det när jag inte kör i privat fönster, och när jag kör privat slipper jag fortfarande annonserna. -- KlasHass (diskussion) 26 september 2018 kl. 17.45 (CEST)

Idag funkar arkivet även med privat fönster. Kul. -- KlasHass (diskussion) 30 september 2018 kl. 19.44 (CEST)

Carl Leopold Sjöberg

Flyttat från WP:BB

Hej allihopa,

Efter → denna debatt på franska, vänligen posta ytterligare information om bilden målad av Carl Leopold Sjöberg med titeln Dalalandskap med vattenfall. Dessutom verkar Dala involvera flera olika geografiska regioner.

Tack i förväg för din hjälp och feedback.

Vänliga hälsningar,

— euphonie ^breviarium 1 oktober 2018 kl. 06.12 (CEST)

@euphonie: According to your french userpage I guess it is more convenient to keep this in English - French is unfortunately not an alternative. Sjöberg lived in Hedemora which is a town in the province of Dalecarlia Dalarna, at the river Dalälven which in his time still had many rapids and even waterfalls. Also if I don't find the painting online for the moment, I suppose there are no reason to doubt that it refers to that area. Taxelson (diskussion) 1 oktober 2018 kl. 10.34 (CEST)

Svenska Mad

Hej. Jag undrar om det finns någon affär eller företag som har serietidningen Svenska Mad till försäljning. Vänligen Holger Strömblad.

Det har börjat göras nyutgåvor av gamla årgångar: [20].

Annars är det antikvariat som gäller, Bokbörsen t ex.--LittleGun (diskussion) 3 oktober 2018 kl. 13.43 (CEST)

Eller Tradera [21] /Annika (diskussion) 3 oktober 2018 kl. 13.49 (CEST)

Ronas Hill Shetland

På den svenska sidan nämns Ronas Hill med en höjd av 288 m. PÅ den engelska sidan står 450 m. På den svenska sidan näms också en högsta höjd av 488 m samtidigt som Shetlands högsta punkt anges till 450 m. Någonting är fel här. Nybogubben (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Tack för påpekandet. Tyvärr är en stor del av svenskspråkiga wikipedias artiklar om geografi automatiskt genererade med ganska tveksamt dataunderlag. Jag har korrigerat artikeln.

andejons (diskussion) 16 oktober 2018 kl. 10.16 (CEST)

Koordinaterna pekade också lite fel, drygt två kilometer sydväst om bergstoppen, se kartan till höger. Jag har nu justerat dem.

--Larske (diskussion) 16 oktober 2018 kl. 10.56 (CEST)

Sammansättningar utan egen karaktär

Sammansättningarna sommarläger, tisdagsmorgon, yllestrumpor har inte direkt någon särskild betydelse utöver de ingående orden. Men diskborste, brevpapper, matsäck har sina egna betydelser. Finns det några ord för att skilja på dessa typer av sammansättningar? /NH 13 oktober 2018 kl. 15.05 (CEST)

I mitt bakhuvud dyker termen "trivial sammansättning" upp, men en Google-sökning på denna fras ger inga användbara träffar. --LA2 (diskussion) 18 oktober 2018 kl. 20.28 (CEST)

Korruptionens i Sverige historia

Artikeln korruption i Sverige (liksom dess motsvarighet en:Corruption in Sweden) har ett nutidsfokus. Sverige beskrivs som ett land som sedan länge har ansetts vara relativt förskonat från korruption och motexempel ges från år 2002 till 2017. Och så har det kanske varit i mer än 100 år. Men hur var det för 200 år sedan? Bedrev man inte handel med utlysning av tjänster på 1700-talet? Så när förändrades detta och hur gick det till? Svaret borde kanske finnas i Nordisk familjebok, men där är korrumpera en kort artikel som bara definierar ordet och hänvisar vidare till mutor och bestickning. I dag lägger man ju in mer i begreppet korruption, t.ex. nepotism. Så en intressant sidofråga kunde vara när man började tala om korruption i denna vidare bemärkelse? --LA2 (diskussion) 18 oktober 2018 kl. 20.25 (CEST)

Dick Harrison berörde ämnet kortfattat i en Ekots lördagsintervju den 23 januari 2016, länk. Men det duger ju knappast att använda som källa för en längre artikel. --LA2 (diskussion) 18 oktober 2018 kl. 20.36 (CEST)

Krångel med bokmärken

Hej! Jag har, som många andra, lagt till en hel hoper bokmärken i Firefox. När jag senare stänger browsern och öppnar den igen är bokmärkena borta eller så går de inte att ta bort. Vad beror detta på? Är det något fel i places.sqlite? 85.194.0.207 22 oktober 2018 kl. 12.02 (CEST)

Hildur Virin

Är det någon som har uppgift om födelse- och dödsår för Hildur Sjöberg, född Virin? Gift med Einar Sjöberg, verksam som läroverkslärare i Göteborg åtminstone på 1920- och 1930-talen. Frågan ställs då hon i liten skala även var översättare av romaner. Thuresson (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 17.05 (CEST)

Hildur Elisabet Sjöberg f. Virin 1901-08-26 i Lunds stadsförsamling, ämneslärare, gift 1933-04-16 med Einar August Teodor O. Sjöberg (född 1900-01-07 i Göteborgs Masthugg, köpman) - Sveriges befolkning 1950, ArkivDigital. /Ascilto (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 17.15 (CEST)

PS. Enligt Libris översatte hon sammanlagt fyra titlar. /Ascilto (diskussion) 25 oktober 2018 kl. 17.19 (CEST)

Djurs diet

Läste om palmgamen och fick lära mig om fågelns diet. Det slog mig att jag inte kan avgöra om det är ett vedertaget begrepp i samband med djurens mathållning. Kanske några andra har bättre koll. /KlasHass (diskussion) 26 oktober 2018 kl. 15.47 (CEST)

Rent spontant upplever jag det som en anglicism. SAOL definierar det enbart som "kosthåll som regleras med hänsyn till hälsofaktorer", och det stämmer ju inte riktigt med användningen i artikelexemplet. / Ternarius_D 9 november 2018 kl. 14.30 (CET)

Vad tror ni om FÖDA 1)? --Larske (diskussion) 9 november 2018 kl. 15.17 (CET)

Är en ensamrad med rubrik en ensamrad?

Räknas det som en ensamrad om raden föregås av en styckerubrik? Alltså när strukturen är såhär:

Styckerubrik

Första raden på stycket…

(sidbrytning)

…fortsättningen av stycket.

Har trots ganska ihärdiga försök inte lyckats formulera en googlesökning som ger svaret på denna fråga. /NH 9 november 2018 kl. 13.02 (CET)

Ensamrader handlar enbart om brytningen av det enskilda stycket, inte om hur omgivande text bryts. Den kan föregås av rubriker eller andra stycken. Så mitt svar är "ja".

Vad det heter är dock kanske inte så intressant jämfört med om det är bra typografi. Rubriker är till för att man skall kunna börja läsa texten där, och då vill man inte som det nästan första man gör behöva byta sida igen. Därför försöker jag undvika rubrik+ensamrad än mer än enkla ensamrader, och flyttar över också rubriken till nästa sida om jag får en sådan råbrytning när jag skriver rapporter.

andejons (diskussion) 9 november 2018 kl. 13.22 (CET)

Ja, rubriken räknas inte som att den är med i stycket, utan det blir enligt definitionen en ensamrad i exemplet. Hittade den här sidan som tyvärr är på tyska men intressant i sammanhanget (typen av ensamrad i exemplet heter på tyska Schusterjunge). Där nämns också rubriker, att de bör ha två, helst tre rader under sig på samma sida, men en ensam rubrik verkar inte kallas "Schusterjunge". /JohanahoJ (diskussion) 9 november 2018 kl. 13.48 (CET)

Tack för svaren! /NH 10 november 2018 kl. 09.41 (CET)

PhD, Arizona State University, School of Justice and Social Inquiry

Jag behöver nog lite hjälp med att skriva om en mening i Kyrsten Sinema (disk • historik • logg).

”

År 2012, fick hon en doktorsavhandling i rättvisa studier, även från Arizona State.

„

Källan bekräftar en juristexamen (2004) och en PhD (2012). "rättvisa studier" ser ut att komma från Google translate eller liknande. Frågan är därför hur man bäst beskriver hennes examen. Vad blir man om man tagit en PhD vid "Arizona State University, School of Justice and Social Inquiry"? -- 62.20.170.74 13 november 2018 kl. 09.39 (CET)

"Arizona State University, School of Justice and Social Inquiry" säger bara vid vilket universitet och vid vilken institution hon fick sin PhD, inte vilket ämne hon studerade (juridik eller sociologi(?)). Men eftersom hon redan då hade en Juris doktor (JD, Arizona State University, 2002-2004) så kan man kanske hoppa över den krystade översättningen. Dessutom "får" man inte en doktorsavhandling. /ℇsquilo 13 november 2018 kl. 10.23 (CET)

@Esquilo: "JD, Juris doctor" i USA är inte mer än juristexamen på svenska. -- 62.20.170.74 13 november 2018 kl. 10.27 (CET)

Det tror jag inte på. "The Juris Doctor degree is a graduate-entry professional degree in law and one of several Doctor of Law degrees." /ℇsquilo 13 november 2018 kl. 10.29 (CET)

Då får du nog ändra i Juris doktor! -- 62.20.170.74 13 november 2018 kl. 10.30 (CET)

Jag antar att Esquilo citerar enwp. Den artikeln fortsätter "It is earned by completing law school in Australia, Canada and the United States, and some other common law countries. It has the academic standing of a en:professional doctorate in the United States". "Professional doctorate" verkar ungefär motsvara att läkare kallas "doktor" på svenska, oberoende av om de har forskarexamen eller ej. Liknande står också i doktor.

andejons (diskussion) 13 november 2018 kl. 10.48 (CET)

STrök delen om vad hon disputerade i för ämne... PhD räcker tillsvidare. -- 62.20.170.74 13 november 2018 kl. 15.30 (CET)

"...require a minimum of six years of university-level study..." Det är doktorsnivå. Att den svenska artikeln Doktor försöker devalvera amerikanska doktorsgrader är ganska löjeväckande. Dels saknar stycket helt källor, dels jämställer den JD med jur.kand. trots att man måste studera minst tre år efter sin kandidatexamen för att bli JD. Men det är klart, jag vet säkert inget alls om akademiska examina efter att ha arbetat på KTH i 25 år... /ℇsquilo 13 november 2018 kl. 16.49 (CET)

Jag vet inte. Jag var på LiTH 15 år och de enda juridikkurser jag såg någon ta, var de allra mest elementära inom management och företagsekonomi. Det räckte inte ens till poäng nog för att ta ens en högskoleexamen. -- 62.20.170.74 13 november 2018 kl. 19.14 (CET)

När dog Nils Törnquist?

När dog Nils Törnquist? --LA2 (diskussion) 17 november 2018 kl. 20.48 (CET)

Bör vara https://www.svenskagravar.se/gravsatt/56880278 /Annika (diskussion) 17 november 2018 kl. 20.54 (CET)

Tack! --LA2 (diskussion) 17 november 2018 kl. 21.05 (CET)

Stektermometer Bofors

I artikeln Anna-Britt Agnsäter anges att KF:s stektermometer tillverkad av Bofors hade en spets gjord av en gevärsrekyl, en vapendel jag inte hört om förr. En annan källa anger en gevärskula. Själv tänkte jag att kanske ett slagstift skulle kunna passa. Någon som vet eller har bra idéer? -- KlasHass (diskussion) 20 november 2018 kl. 12.29 (CET)

Eftersom meningarna går isär om man googlar kan man som i "Årets Svenska Måltidslitteratur 2013" [22] skriva att termometern var gjord av "gevärsdelar från Bofors". Du måste ha en källa och inget hittepå.Wvs (diskussion) 20 november 2018 kl. 18.01 (CET)

Ändrat nu.-Wvs (diskussion) 20 november 2018 kl. 19.12 (CET)

Fohmjord

I en beskrivning av Dalstorps pastorat läser jag att "Rådande jordmånen är fin sand, eller så kallad fohmjord". Artikeln Kornstorlek ger ingen vidare upplysning och jag går bet när jag googlar. "Fohm" verkar inte heller vara namn på någon eller något. Finns det verkligen något som heter "fohmjord"? Eller är det felstavning? Thuresson (diskussion) 27 november 2018 kl. 23.54 (CET)

Fohm, fom, fohmjord eller fomjord finns inte i SAOB. /Ascilto (diskussion) 28 november 2018 kl. 00.16 (CET)

Saob hade jag glömt. Där läser jag att Linné i sin västgötaresa skriver om fimjord eller femjord, det kan vara ett spår att utforska vidare. Thuresson (diskussion) 28 november 2018 kl. 00.30 (CET)

Se Femma. //Vätte (diskussion) 28 november 2018 kl. 01.09 (CET)

Ljusskyltar i Stockholm

Flyttad från Bybrunnen.

Sedan 2010 har vi en utförlig artikel om detta ämne, i första version skriven av Holger.Ellgaard. Den antogs till "utmärkt" i 2012. I artikeln och också på andra ställen refereras det till en 2010 pågående diskussion om möjligheten till kulturskydd av ljusskyltar. Somutlandssvensk undrar jag hur det gick sen. Vilket kulturskydd har ljusskyltar idag, åtta år senare? Roufu (diskussion) 8 december 2018 kl. 05.28 (CET)

Fortfarande inget kulturskydd för ljusskyltar. Stadsmuseets trevliga, årliga tävling Lysande skylt, som kastade lite ljus på ämnet, ställdes in 2017. Allmänheten verkar vara ointresserat. --Holger.Ellgaard (diskussion) 8 december 2018 kl. 09.33 (CET)

Det var tråkigt att höra. Dina artiklar har i varje fall fått mig att lyfta blicken och titta efter en extra gång.--LittleGun (diskussion) 8 december 2018 kl. 10.55 (CET)

Tack, LittleGun, kul att man kan bidra lite till kulturen! --Holger.Ellgaard (diskussion) 8 december 2018 kl. 18.52 (CET)

Infrastrukturproblem: virke och tegel i vilda västern

I vildavästernrullar ses ofta små städer och stora farmer byggda av virke och ibland tegel i ökenområden som saknade skog och tegelbruk. Varifrån kom i första hand virket och i andra hand teglet? Järnvägen var ännu inte tillräckligt utbyggd och nådde knappast alla småstäder och farmer. /Ascilto (diskussion) 8 december 2018 kl. 20.25 (CET)

Man skickade dem med posten. (I alla fall i ett fall. [23]). /ℇsquilo 10 december 2018 kl. 15.27 (CET)

Sen kanske vildavästernrullar inte alltid är helt historiskt korrekta. I öknen byggdes säkert hus av lera, t ex.--LittleGun (diskussion) 10 december 2018 kl. 15.30 (CET)

Många av nybyggarna sökte sig till områden med skog, just för att där fanns byggnadsmaterial. Jag kommer inte ihåg vad verket hette, men jag minns hur jag läste för en del år sedan i ett historiskt bokverk om invandringen till USA, hur invandrare som hade oturen att hamna i områden med dålig tillgång till skog byggde sina hus till stor del av torv, med trä enbart till ramen. Det fanns ett antal bilder på sådana hus, så det var inte bara någon enstaka excentrikers påhitt. / Ternarius_D 10 december 2018 kl. 15.41 (CET)

Den enda bild man har av denna epok är ju via fiktion och det vet jag ju att den ofta förmedlar helt orealistiska föreställningar. Frågan kom upp när jag såg Sergio Leones Once Upon a Time in the West (Harmonica - en hämnare) som handlar just om bygget av ett litet stationssamhälle och där flödar det av färskt virke i öknen, dit järnvägen ännu inte nått. /Ascilto (diskussion) 10 december 2018 kl. 16.19 (CET)

Engelska Wikipedia har en bra artikel om USA under nybyggartiden, American frontier (vår egen Vilda västern har kanske litet mer växlande kvalitet, och är tyvärr rätt dåligt källbelagd). Enligt American frontier kom de riktigt stora nybyggartågen inte igång förrän på 1860-talet, när järnvägarna kommit igång. Dessförinnan gick nybyggartågen framför allt till västkusten, Oregon och Kalifornien, där det inte var någon brist på virke, i alla fall inom räckhåll för häst och vagn. Prärierna var främst en transportsträcka.

Artikeln Homestead Acts, också den på enwp, ger en intressant inblick i förhållandena under nybyggartiden. (Artikeln finns på svenska, Homestead, men den artikeln är mycket magrare.) Bl.a. nämns "Timber Culture Act of 1873", som gav 160 acres land till den som odlade skog på minst en fjärdedel av ytan. En annan intressant aspekt av den artikeln är att den nämner de s.k. sod houses, torvhusen jag nämnde ovan. Det finns t.o.m. en bild av ett sådant (och en länk till en artikel där en kan lära sig mer om torvhus). / Ternarius_D 10 december 2018 kl. 18.51 (CET)

Brevförening

Jag söker fakta om en företeelse, nämligen att studenter (klasskamrater) efter avslutade studier (alumner) håller kontakten via brev, kanske i cirkelform. Jag har hittat en beskrivning av detta av prästen Bernhard Bohlin som skriver (1938, härifrån):

I volymen »Den eviga ungdomens stad» (utkom 1936) berättas om hur en del studenter, innan de lämnade Uppsala för att på skilda platser i vårt land börja sitt livsarbete, överenskommo att regelbundet skriva brev, som skulle cirkulera dem emellan. Jag var också med i en liknande brevförening. Vi voro 15, spridda över så gott som hela Sverige. Stor glädje och uppmuntran beredde oss de mottagna breven. Sedan de cirkulerat mellan alla medlemmarna, förvarades de hos en av dem. Hela kretsen är nu utdöd med undantag av två, den ene född 1853, den andre 1857. Förra året uppbrändes hela vår brevsamling, då vi kvarlevande ansågo den vara av så personligt och intimt innehåll, att den icke borde överleva oss.

Och där ges alltså namnet "brevförening" till denna typ av alumnförening via korrespondens. Är detta en vedertaget beteckning eller finns det något annat namn, som kunde stå som rubrik eller artikelnamn i Wikipedia? Ordet brevförening står inte i SAOB. Är företeelsen känd från andra länder? Finns det några källor att hänvisa till utöver de här båda böckerna från 1936 och 1938? Var brevföreningar något som mest förekom på prästutbildningarna i Uppsala? Kanske @FredrikT: vet? --LA2 (diskussion) 13 december 2018 kl. 21.59 (CET)

Om man söker i tidningar.kb.se efter breffören* så får man två träffar, båda från 1887, varav en återberättar "redogörelse från Fjellstedtska skolan 1886/1887". Åter igen är det predikanter som håller kontakt, alumner emellan. --LA2 (diskussion) 14 december 2018 kl. 02.30 (CET)