Mexikansk båtstjärt
| Mexikansk båtstjärt Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Trupialer Icteridae |
| Släkte | Quiscalus |
| Art | Mexikansk båtstjärt Q. mexicanus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Quiscalus mexicanus | |
| Auktor | (Gmelin, 1788) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Mexikobåtstjärt | |
Mexikansk båtstjärt[2] (Quiscalus mexicanus) är en fågel i familjen trupialer inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer från södra USA söderut genom Centralamerika till Peru och Venezuela. På senare tid har den expanderat kraftigt åt norr i USA.
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Mexikansk båtstjärt är en mycket stor trupial med kraftig näbb och lång stjärt. Honan är mörk brungrå med ljust öga, ljus strupe och mörk hjässa som kontrasterar mot ljusare ögonbrynsstreck. Hanen är mörkt purpurblåglänsande med mycket lång, kölformad stjärt. Arten är nära släkt med och mycket lik större båtstjärt, men denna har tydligt kortare stjärt och mer rödbrun ton hos honan. Där deras utbredningsområde överlappar har större båtstjärt också mörkt öga. Kroppslängden är 43 cm för hanen, 33 cm för honan.[4]
Sången består av en serie högljudda och mindre behagliga toner, som metalliska glissandovisslingar, mekaniska skallrande ljud och vassa hårda toner. Lätet i flykten är ett lågt och hårt "chuk".[4]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Mexikansk båtstjärt förekommer som namnet avslöjar i Mexiko, men också söderut genom Centralamerika till Peru och Venezuela. Den sträcker sig också in i sydvästra USA där den på senare tid kraftigt expanderat mot norr. Arten delas in i två grupper med sammanlagt åtta underarter, med följande utbredning enligt Clements et al:[3]
- graysoni-gruppen
- mexicanus-gruppen
- Quiscalus mexicanus monsoni – sydöstra Arizona till västra Texas och mexikanska platån till Jalisco och Guanajuato
- Quiscalus mexicanus prosopidicola – sydöstra norra Mexiko till södra Texas, Coahuila, San Luis Potosí och södra Tamaulipas
- Quiscalus mexicanus mexicanus – södra Mexiko (östra Jalisco och San Luis Potosí) till norra Nicaragua
- Quiscalus mexicanus loweryi – kustnära Yucatánhalvön, Belize och angränsande öar
- Quiscalus mexicanus peruvianus – längs Stillahavskusten från Costa Rica till nordvästra Peru och nordvästra Venezuela
Arten har på senare tid expanderat norrut i USA och förekommer numera regelbundet ända till Oregon, södra Idaho, South Dakota och Minnesota. Tre underarter är inblandade (nelsoni och monsoni i väster prosopidicola) men gränserna dem emellan är oklara. Den har även konstaterats häcka i Dominikanska republiken.[5]
DNA-studier visar att underartsgrupperna skiljer tydligt åt genetiskt, där graysoni-gruppen är närmare släkt med den utdöda arten smalnäbbad båtstjärt. Trots detta hybridiserar nelsoni helt fritt med monsoni i Kalifornien och Arizona.[6]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Mexikansk båtstjärt hittas i öppna områden som jordbruksbygd där den ses födosöka på marken efter frön och ryggradslösa djur, ofta i stora flockar. Den häckar och tar nattkvist i träd och buskar. Fågeln häckar mellan mars och juli i södra USA och mellan januari och juli i Costa Rica. I Guatemala har den konstaterats lägga två kullar och gör det möjligen i andra tropiska delar av utbredningsområdet.[4][6]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Quiscalus mexicanus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 403. ISBN 0-679-45120-X
- ^ Paulino, M.M., Mejía, D.A. & Latta, S.C. (2013) First record of Great-tailed Grackle (Quiscalus mexicanus) breeding in the West Indies. J. Carib. Orn. 26: 63–65.
- ^ [a b] Fraga, R. (2020). Great-tailed Grackle (Quiscalus mexicanus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/62287 14 april 2020).
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör mexikansk båtstjärt.
Wikispecies har information om Quiscalus mexicanus.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|