Stratigrafi

Geologiska skikt i Salta, nordvästra Argentina

Kalkavlagringar på Cypern

Stratigrafi, av latinets stratum (plural: strata), i vetenskapliga sammanhang 'skikt', 'lager', och -grafi, läran om lagerföljder. Stratigrafin beskriver bergenheter (och jordenheter) som utgör jordskorpan och deras indelning i användbara, karteringsbara enheter, så kallade strata. Dessa strata klassificeras efter bergets eller jordens naturliga beståndsdelar och kännetecken för att kunna fastställa deras utbredning i tid och rymd. Stratigrafiska enheter är viktiga när man ska tolka den geologiska utvecklingen. Inom stratigrafin skiljer man på olika typer, litostratigrafi, kronostratigrafi och biostratigrafi.

Stratigrafi som begrepp används både inom geologi och arkeologi. Inom arkeologin används den framförallt som en relativ dateringsmetod vid utgrävning av kulturlager, då det lager som ligger underst är äldst.

Litostratigrafi

Litostratigrafin är den del av stratigrafin i vilken man beskriver geologiska strata baserat på deras litologi.

Inom litostratigrafin grupperar man strata i supergrupp, grupp, formation, led ((engelska): member) och stratum, där supergrupp är den största enheten och stratum är den minsta enheten.

Biostratigrafi

Biostratigrafi är en relativ dateringsmetod där man använder sig av fossil för att åldersbestämma sedimentära bergarters strata. Dateringarna presenteras i form av olika biozoner, som genom global jämförelse kan fastställas. Genom att jämföra geologiska profiler från olika delar av världen kan man sedan skapa en biostratigrafisk zonering vilken ligger till grund för indelningen av den geologiska tidsskalan.

Vanliga fossil som används för biostratigrafiska dateringar och korreleringar är trilobiter, graptoliter, konodonter, foraminiferer och ammoniter.

Kronostratografi

Geokronologi
Eon	Era	Period	Miljoner år sedan
Fanero- zoikum	Kenozoikum	Kvartär	2,6–0,0
		Neogen	23–2,6
		Paleogen	66–23
	Mesozoikum	Krita	145–66
		Jura	201–145
		Trias	252–201
	Paleozoikum	Perm	299–252
		Karbon	359–299
		Devon	419–359
		Silur	444–419
		Ordovicium	485–444
		Kambrium	541–485
Protero- zoikum	Neo- proterozoikum	Ediacara	635–541
		Kryogenium	720–635
		Tonium	1000–720
	Meso- proterozoikum	Stenium	1200–1000
		Ectasium	1400–1200
		Kalymmium	1600–1400
	Paleo- proterozoikum	Staterium	1800–1600
		Orosirium	2050–1800
		Ryacium	2300–2050
		Siderium	2500–2300
Arkeikum	Neoarkeikum		2800–2500
	Mesoarkeikum		3200–2800
	Paleoarkeikum		3600–3200
	Eoarkeikum		4000–3600
Hadeikum			4600–4000
Jorden bildas			tidigare
Se även Geologisk tidsskala.

Kronostratigrafi är indelningen av olika berg- och jordartslager i olika strata, synkront med geokronologin. Indelningen har inget med bergarten att göra, utan enbart tidsindelningen. Berg- och jordarter från samma kronostratigrafiska stratum skapades under samma tidsintervall.

Geologins hierarkiska system
enligt Internationella stratigrafiska kommissionen

Lagerföljder inom kronostratigrafi	Tidsintervall inom geokronologi	Ändelser för svenska namn	Exempel	Antal namngivna
	Supereon	-	Prekambrium	1 supereon
Eonotem	Eon	-ikum	Arkeikum	4 eoner
Eratem	Era	-ikum	Kenozoikum	10 eror
System	Period	-ogen, -ium, -	Neogen, Kambrium, Jura	22 perioder
Serie	Epok	-ocen, -	Eocen, Wenlock	37 epoker
Etage	Ålder	-	Flo, Sandby	95 åldrar
Kronozon	Kron	-		Inga officiella

Standardiserad uppdelning

Lagerföljder inom kronostratigrafi	Tidsintervall inom geokronologi	Exempel	Kommentar
Övre	Yngre	Övre jura = Yngre jura	Nya sedimentlager hamnar överst
Mellersta	Mellersta	Mellersta jura
Undre	Äldre	Undre jura = Äldre jura	De äldsta sedimenten ligger underst

Se även

• Geologisk tidsskala
• Lervarvskronologi

Externa länkar

• International Commission on Stratigraphy
• Wikimedia Commons har media som rör Stratigrafi.
  Bilder & media