Farahnaz Pahlavi
Farahnaz Pahlavi | |
Farahnaz Pahlavi 1980 | |
Född | 12 mars 1963 Teheran, Iran |
---|---|
Nationalitet | Iranier |
Medborgare i | Iran och Pahlavidynastin |
Utbildad vid | Bennington College, Columbia University |
Sysselsättning | Barnpsykolog |
Befattning | |
Prinsessa | |
Föräldrar | Mohammad Reza Pahlavi och Farah Pahlavi |
Släktingar | Shahnaz Pahlavi (syskon) Reza Pahlavi (syskon) |
Utmärkelser | |
Jubileumsmedaljen från firandet av 2500-årsdagen för grundandet av shah-dömet i Iran | |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Farahnaz Pahlavi (persiska: فرحناز پهلوی), född 12 mars 1963 i Teheran, är en iransk prinsessa av Pahlavidynastin och den äldsta dottern till Mohammad Reza Pahlavi och Farah Pahlavi. Hon är syster med den iranske tronarvingen Reza Pahlavi.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Farahnaz Pahlavi föddes i Niavaranpalatset i Teheran 1963. Hon fick sin grundutbildning vid Niavaranskolan i Teheran fram till den iranska revolutionen 1979. När familjen tvingades i landsflykt studerade hon vidare vid Ethel Walker School i Simsbury, Connecticut, USA, och Cairo American College i Kairo, Egypten. Från 1981 till 1982 gick hon på flickskolan Bennington College i Bennington, Vermont.[1] Hon tog en kandidatexamen i socionomi med inriktning på socialt arbete från Columbia University 1986 och en magisterexamen i barnpsykologi från samma universitet 1990. Hon lever (2021) i New York där hon arbetar som psykolog.
Före revolutionen var en sjö och en dammbyggnad, Farahnaz Pahlavi Dam, nordost om Teheran och ett sjukhus i Teheran, Farahnaz Pahlavi-sjukhuset, uppkallade efter henne.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Albin Krebs and Robert Mcg. Thomas (28 november 1981). ”Notes on People; A Daughter of Shah Auditing College Classes”. The New York Times: s. 39. https://www.nytimes.com/1981/11/28/nyregion/notes-on-people-a-daughter-of-shah-auditing-college-classes.html.
- ^ Farzaneh, Mateo Mohammad (2021-02-22). Iranian Women and Gender in the Iran-Iraq War. Syracuse University Press. doi: . ISBN 978-0-8156-5516-9. http://www.jstor.org/stable/10.2307/j.ctv16x2bhh. Läst 9 februari 2023