Edvard VII av Storbritannien

Edvard VII
Foto av Edvard VII från 1902.
Kung av Storbritannien och de brittiska dominerna
Regeringstid	22 januari 1901–6 maj 1910
Kröning	9 augusti 1902 i Westminster Abbey i London
Företrädare	Viktoria
Efterträdare	Georg V
Kejsare av Indien
Regeringstid	22 januari 1901–6 maj 1910
Företrädare	Viktoria
Efterträdare	Georg V
Gemål	Alexandra av Danmark
Barn	Albert, hertig av Clarence Kung Georg V Louise, hertiginna av Fife Victoria Maud, drottning av Norge John
Ätt	Sachsen-Coburg-Gotha
Far	Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
Mor	Viktoria
Född	9 november 1841 Buckingham Palace
Namnteckning
Död	6 maj 1910 (68 år) Buckingham Palace
Begravd	20 maj 1910 St. George's Chapel, Windsor
Heraldiskt vapen
Monogram

Edvard VII (engelska: Edward VII), Albert Edward, född 9 november 1841 på Buckingham Palace i London, död den 6 maj 1910 på Buckingham Palace, var kung av Storbritannien och kejsare av Indien från 1901 till sin död 1910.

Edvard VII var äldste sonen till drottning Viktoria och hennes gemål, prins Albert av Sachsen-Coburg-Gotha. Han kallades Bertie av familj och nära vänner.

Biografi

Tronföljare från födseln

Strax efter klockan tio på förmiddagen den 9 november 1841 föddes prinsen på Buckingham Palace i London. Han var det andra barnet och äldste sonen till drottning Viktoria av Storbritannien och hennes gemål, prins Albert av Sachsen-Coburg-Gotha. Som äldste son till den brittiska monarken var han tronföljare från födseln. Bara fyra veckor efter sin födelse tilldelades han titeln Prince of Wales, som enligt tradition ges till den brittiske tronföljaren.

Fadern avled i tyfoidfeber 1861 efter att ha besökt sonen i Cambridge där Edvard förde ett lättsinnigt studentliv, och modern, som var otröstlig av sorg, anklagade sonen för dödsfallet. Hon ansåg att ”Bertie” var en oansvarig playboy.

Edward och Alexandra av Danmark som nygifta

Han gifte sig med prinsessan Alexandra av Danmark den 10 mars 1863 på Windsor Castle, men fortsatte att ha en rad älskarinnor, bland vilka den mest kända var Lillie Langtry. På senare år knöt han förbindelse med mrs Alice Keppel, som i mycket kom att fungera som hans mätress.

Kung till slut

I juni 1902, kort innan sin kröning, genomgick kung Edward en blindtarmsoperation, den tredje personen i Storbritannien att överleva en sådan operation. På grund av operationen fick Edwards kröning skjutas upp till augusti samma år.

Edvard VII blev år 1908 den förste brittiske monark som besökte Sverige. Han hade tidigare besökt Sverige år 1864 då han utnämnts till riddare av Serafimerorden av Karl XV. Enligt honom själv var han god vän med Oscar II (d 1907).

Edward dog 6 maj 1910 på Buckingham Palace 68 år gammal. Hans begravning skedde den 20 maj samma år. Han efterträddes av sin son Georg V av Storbritannien

Barn (inom äktenskapet)

1. Albert Victor, hertig av Clarence och Avondale, (1864–1892).
2. Georg V av Storbritannien, (1865–1936) gift med Mary av Teck.
3. Louise av Storbritannien, (1867–1931), gift med Alexander Duff, hertig av Fife.
4. Victoria av Storbritannien, (1868–1935).
5. Maud av Storbritannien, (1869–1938), gift med Håkon VII av Norge, mor till Olav V av Norge.
6. John (som dog samma dag han föddes 6 april 1871)

Utmärkelser

Ordnar

• Strumpebandsorden, 1858
• Tistelorden, 1867
• Sankt Patriksorden, 1868
• Bathorden, 1865/1897
• Indiska stjärnorden, 1861/1866
• Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden, 1877
• Kejsardömet Indiens orden, 1887
• Victoriaorden, 1896

• Zähringer Löwenorden, 1861
• Sankt Hubertusorden, 1901
• Leopoldorden, 1859
• Elefantorden, 1863
• Dannebrogsmännens hederstecken, 1864
• Dannebrogorden, 1901
• Hederslegionen, 1863
• Frälsarens orden, 1862
• Annunziataorden, 1859
• Krysantemumorden, 1886/1902
• Nederländska Lejonorden, 1849
• Sankt Olavs orden, 1874
• Svarta örns orden, 1858
• Röda örns orden, 1874
• Sankt Andreas orden, 1844
• Alexander Nevskijorden, 1844
• Vita örnens orden, 1844
• Sankt Annas orden, 1844
• Sankt Stanislausorden, 1844
• Sankt Vladimirs orden, 1881
• Chakriorden, 1880
• Vita elefantens orden, 1887
• Gyllene skinnets orden, 1852
• Karl III:s orden, 1876
• Riddare med kedja av Serafimerorden, 27 september 1864.
• Kommendör med stora korset med kedja av Vasaorden, 26 april 1908.
• Riddare av Carl XIII:s orden, 1868.
• Sankt Stefansorden, 1867

Militära hedersgrader

• Hedersöverste för Gardehusarregimentet, 1870.
• Generalkapten (hedersgrad) i Spaniens armé
• Amiral (hedersgrad) i Spaniens flotta
• Amiral (hedersgrad) i Svenska marinen, 1905.
• General (hedrsgrad) i Svenska armén, 1908.
• Generalfältmarskalk (hedersgrad) i Tyska hären, 1883.
• Storamiral i (hedersgrad) Kejserliga marinen, 26 juni 1902.

Anfäder

8. Hertig Frans Fredrik av Sachsen-Coburg-Saalfeld (även 14.)

4. Hertig Ernst I av Sachsen-Coburg-Gotha

9. Augusta av Reuss-Ebersdorf (även 15.)

2. Albert av Sachsen-Coburg-Gotha

10.Hertig August av Sachsen-Gotha-Altenburg

5. Luise av Sachsen-Gotha-Altenburg

11.Lovisa Charlotta av Mecklenburg-Schwerin

1.Kung Edvard VII

12. Kung Georg III

6. Prins Edvard, hertig av Kent och Strathearn

13. Charlotte av Mecklenburg-Strelitz

3. Drottning Victoria

14. Samma som 8.

7. Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld

15. Samma som 9.

Se även

Porträtt av de tre systrarna Louise, Maud och Victoria. Porträttet visar prinsessan Louise av Storbritannien (Louise Victoria Alexandra Dagmar av Storbritannien) (1867–1931) till vänster; Maud av Storbritannien, drottning av Norge (Maud av Storbritannien) (1869–1938) i mitten och prinsessan Victoria av Storbritannien (Victoria Alexandra Olga Mary av Wales) (1868–1935) till höger. Prinsessorna var döttrar till kung Edvard VII av Storbritannien och drottning Alexandra av Danmark. Porträttet utfört av Sydney Prior Hall 1883, då de tre döttrarna var tonåringar. National Portrait Gallery, NPG, London.

• Edvardiansk tid
• Playboy (livsstil)

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Edward VII, tidigare version. .

• Bentley-Cranch, Dana (1992), Edward VII: Image of an Era 1841–1910, London: Her Majesty’s Stationery Office, ISBN 0-112-90508-0
• Hattersley, Roy (2004), The Edwardians, London: Little, Brown, ISBN 0-316-72537-4
• Hough, Richard (1992), Edward & Alexandra: Their Private and Public Lives, London: Hodder & Stoughton, ISBN 0-340-55825-3
• Lee, Sidney (1927), King Edward VII: A Biography, London: Macmillan
• Magnus, Philip (1964), King Edward The Seventh, London: John Murray
• Windsor, HKH Hertigen av (1947), En Konungs Gärning, Aktiebolaget Bokverk, Stockholm,

Vidare läsning

• ”Edvard VII av Storbritannien”. Albert Edelfelts brev. Elektronisk brev- och konstutgåva. Maria Vainio-Kurtakko & Henrika Tandefelt & Elisabeth Stubb, Svenska litteratursällskapet i Finland. 2014−2020. http://edelfelt.sls.fi/personer/4323/edvard-vii/. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Edvard VII av Storbritannien.
  Bilder & media