Oboe
Oboe (uttal /ʊˈboː/) är ett träblåsinstrument med dubbelt rörblad. Oboen utvecklades i Frankrike under 1600-talet. Namnet kommer av franskans haut bois (högt trä, dvs. högt träblåsinstrument). Skalmejan är en folklig föregångare till oboen. I slutet av 1600-talet nyttjade den svenska armén och flottan skalmejor, som efter hand under det stora nordiska kriget i början av 1700-talet, byttes ut mot hautbois/oboe. Hautboist blev i krigsmakten beteckningen för en musiker som spelade både oboe och dulcian/basson.[1]
Oboe | |
---|---|
Typ | Träblåsinstrument, dubbelt rörblad |
Omfång | b♭ – ca a3 |
Del av | Symfoniorkester, blåskvintett, blåsorkester |
Förekommer i | Barock, wienklassicism, romantik, modernism |
Karaktär och användning
redigeraOboens ton brukar beskrivas som när man håller för näsan och talar,[2] vilket något oegentligt benämns som ett nasalt (egentligen hyponasalt) ljud. Den är övertonsrik och hörs bra över de övriga orkesterinstrumenten.
- I den lägsta kvinten av sitt tonomfång har oboen en tendens att låta grov eller rå. Om en sådan karaktär inte är önskvärd brukar passager i detta register överlåtas till oboens större släkting engelskt horn.
- I mittenregistret klingar oboen bäst, och den kommer till sin fulla rätt i melodiska solon.
- De allra högsta tonerna är svårspelade och har en mycket tunn klang som kan erinra om att rörbladsinstrumentet i grunden är en "vasspipa"; de används sparsamt i symfoniorkestern.
När orkestern stämmer är det oboen som tar stämton, vanligtvis ett ettstruket a. Tonen hålls för det mesta ut i 4–6 sekunder. Under extrema omständigheter har uppmätts så mycket som en 13 minuter lång stämton, vilket förstås hör till det synnerligen ovanliga.
Andra typer
redigeraEngelskt horn är en oboe i altläge; oboe da caccia är en föregångare till denna. Oboe d’amore är en oboe som är stämd en ters lägre än oboen.
Kända oboister
redigera- Johann Jacob Bach (1682–1722), tysk-svensk hautboist (oboist) vid Taubes dragonregemente under Karl XII:s tid (år 1704), senare (år 1713) flöjtist i Hovkapellet[3]
- Kennet Bohman (född 1957), barockoboe
- Jesper Harryson (född 1967), förste oboist i Kungliga Filharmoniska Orkestern och oboist i Kungliga Filharmonikernas Blåsarkvintett
- Lars Henriksson (född 1960), oboe/barockoboe, oboist i Ensemble 1700
- Heinz Holliger (född 1939), schweizisk oboist, kompositör och dirigent, lärare vid Hochschule für Musik in Freiburg im Breisgau
- Helen Jahren (född 1959), svensk frilansande oboist
- Andreas Lemke (född 1969), engelskt hornist och oboist i Kungliga Filharmoniska Orkestern
- Kjell Senås (född 1932), solo-oboist i ledande europeiska orkestrar samt förkämpe för det udda instrumentet xyklophonium, ett rörinstrument från tidigt 1800-tal. Medlem av symfoniska sällskapet Rex Musica samt ledamot i Akademiens rörblås-stiftelse.
Se även
redigera- Orgelstämmor, där oboe är en av typen tungstämma
- Träblåsinstrument
- Skalmeja
- Lista över musikinstrument
Referenser
redigera- ^ Larsson, Anders (2022). Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721. Östersund: Jengel förlag. sid. 39-42,116-119,173-174,193,220,272. Libris l15tm0b9j8jb4ql9. ISBN 9789188573438
- ^ ”Lär känna instrumenten”. Norrköpings symfoniorkester. https://www.norrkopingssymfoniorkester.se/om-oss/instrument. Läst 10 oktober 2022.
- ^ Generalmönsterrulla för Överste Gustav Adam Taubes dragonregemente 1704.SE/KrA/0023/0/1603 (1704), bildid: A0029803_00009
Externa länkar
redigera- Brian's Double Reed Page - Information om oboe
- Oboe Links Page
- International World Championship for Evil Oboeists