Borgerlig
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Borgerlig användes ursprungligen om personer som bodde inom borgområde, det vill säga borgare i en stad som näringsidkare. Begreppet har sedan kommit att överföras på en samhällsklass, skild från överklass/adel, präster och bönder/arbetarklass, i Frankrike och England kallad tredje ståndet och i modern tid benämnts medelklass (bourgeoisie).
I politiska sammanhang betydde det hos Karl Marx ett samhälle i vilket produktion på kapitalistisk bas dominerar. I modern tid i norden har borgerliga partier kommit att betyda politiska partier som är icke-socialistiska och har traditionellt sett stått för konservativa eller liberala idéer.
Borgerlig används också som motsats till kyrklig, som borgerlig kommun, borgerligt äktenskap, borgerlig begravning. Alternativa termer kan här vara civil eller sekulär.
Begreppet har också använts i speciella betydelser, som borgerligt krig för inbördeskrig och borgerlig tid för normaltid.
Se även
redigera- Borgerliga partier i Sverige
- Borgerlig politik
- Borgerlig släkt
- Politisk höger
- Småborgare – medlemmar av den lägre medelklassen
- Socialgrupp 2
Externa länkar
redigera
Wiktionary har ett uppslag om borgerlig.- Den konturlösa borgaren ur Fronesis nr. 24 Borgerlighet