Wikipedia:Verifierbarhet

Policy
Grundprinciperna Innehåll Neutral synvinkel Verifierbarhet Upphovsrätt Artiklar om nu levande personer Samarbete Etikett Strunta i reglerna Förutsätt att andra har goda avsikter

Riktlinjer
Grundprinciperna Samarbete Etikett Strunta i reglerna Förutsätt att andra har goda avsikter Konsensus Agera inte demonstrativt Användarkonto Diskussionssidor Intressekonflikter Marionetter Redigeringskrig Sammanfattningsfältet Signera diskussionsinlägg Var snäll mot nybörjare Var djärv Innehåll Neutral synvinkel Verifierbarhet Upphovsrätt Artiklar om nu levande personer Vad Wikipedia inte är Relevans Ingen originalforskning Källhänvisningar Wikidataanvändning Stil Stilguide Artikelnamn Ämnesguider Personnamn Illustrationer Struktur Strukturering Särskiljning Externa länkar Administration Policy och riktlinjer Blockeringar Klottersanering Manual för administratörer Robotar Skrivskydd Raderingar

Verifierbarhet är ett krav för alla uppgifter i Wikipedias artiklar. Verifierbarhet uppnås genom att för varje uppgift, vars äkthet eller sanningshalt kan ifrågasättas, tydligt ange en trovärdig och tillgänglig källa.

Detta innebär att alla kritiserbara uppgifter inklusive citat kräver verifiering genom källhänvisning. Sådan information kan annars raderas, vilket är särskilt relevant i artiklar om nu levande personer, där vi har en särskild policy som säger att overifierade uppgifter ska raderas direkt om de är kontroversiella (omdiskuterade).

Olämpliga källor är exempelvis Wikipediaartiklar, hörsägen och diskussionsforum, eller egna åsikter och övertygelser och källor som baseras på dessa. Andra problematiska källor är sådana som man kan misstänka inte är särskilt beständiga över tid.

Verifierbarhet är ett krav. Att något är verifierat är dock inte tillräckligt för att informationen ska finnas på Wikipedia. Informationen ska självfallet också passa i den artikel den läggs till i. Se riktlinjerna Wikipedia:Ingen originalforskning och Wikipedia:Neutral synvinkel.

Olika typer av källor

Endast källor som som andra kan kolla upp bör användas, exempelvis:

• Böcker som publicerats, gärna med länkar till inskannade sidor på http://books.google.com
• Forskningspublikationer, exempelvis tillgängliga på http://scholar.google.com
• Uppslagsverk
• Tidnings- och tidskriftsartiklar
• Webbsidor av beständig karaktär (webbsidor som sannolikt kommer att finnas ett tag och som inte är anonyma, alltså inte personliga sidor som finns upplagda på olika webbhotell)
• Informationsmaterial som går att beställa

Sådana källor uppfyller kravet på verifierbarhet. För att också främja artikelns trovärdighet bör man satsa på den mest tillförlitliga källa man hittar. Trovärdigheten för en privat webbsida eller privat blogg är normalt ganska låg. Broschyrer och annat material som är avsett att ”sälja” sitt ämne bör användas särskilt försiktigt. Också dagspress kan publicera illa underbyggd information och använda överdrivna formuleringar. Som en allmän regel bör man vara källkritisk. I vissa branscher, inklusive sexbranschen (se vidare wp:Att skriva om pornografi,) kan även trovärdig information hos branschpublikationer omges av utmanande sidomaterial

Exempel på källor som bör hanteras på särskilt sätt är:

• Wikipedia som källa på Wikipedia
• Gamla källor. Se Not om Nordisk familjebok som källmaterial
• Webbsidor med en blandning av fakta och sexuell underhållning (kan kräva avlänkning av URL, se Att skriva om pornografi)

Ett problem är rundgång. Också Wikipedia används ibland som källa, ofta utan att detta anges. Om uppgifter införs i Wikipedia utan källhänvisning och senare verifieras genom en källa som direkt eller indirekt använt Wikipedia, är denna källhänvisning värdelös. Problemet gäller i synnerhet när man använder material från andra språkversioner av Wikipedia.

Vem som helst kan lägga till fakta till en artikel och vem som helst kan plocka bort påståenden som verkar vara felaktiga eller som inte passar i artikeln. Det finns ingen regel som säger att obestyrkta uppgifter ska ligga kvar i artikeln under tiden diskussionen om dem pågår, snarare är det så att det är skribentens sak att styrka sina fakta. När konflikter uppstår om artiklars innehåll har den som inte styrker sina tillägg svårt att få gehör.

En ensam källa räcker inte alltid för att en uppgift ska anses verifierad. På områden som är kontroversiella eller där det finns omfattande forskning går det i regel att hitta minst en källa till stöd för varje tänkbart påstående. I sådana fall är metastudier eller sammanställningar av forskningsläget att föredra.

När källor bör anges

Stilguide
Språk Verifierbarhet Neutral utgångspunkt Globalt perspektiv Tidlöshet Läsarperspektiv Artikelnamn Inledning och sammanhang Specifikt och koncist Artikellängd Skrivregler Form Form följer funktion Disposition Faktamallar Illustrationer Tabeller Listor Se även Ämnesguider Policy och riktlinjer Manual

Det är alltid önskvärt att källhänvisningar läggs till. Det är dock speciellt viktigt att artiklar som har någon eller några av följande punkter förses med källor:

1. citat
2. åsikter
3. slutsatser
4. uppgifter som rimligen kan ifrågasättas
5. uppgifter som det kan råda delade meningar om
6. uppgifter som inte är helt konventionella
7. uppgifter som är föränderliga över tid
8. uppgifter som har olika källor som ger olika svar

Om uppgifter ifrågasätts med en rimlig motivering är det upp till den användare som lagt till uppgifterna eller som propagerar för att uppgifterna ska finnas kvar i artikeln att styrka uppgifterna på ett sätt som gör att uppgifterna inte längre rimligen allvarligt kan ifrågasättas. Ofta är bästa sättet att ange källhänvisning till en trovärdig källa vilket görs smidigast med hjälp av en fotnot. Om styrkandena inte sker övertygande bör uppgifterna i lämpliga fall kunna tas bort från artikeln. För vissa uppgifter kan en markering om att källa behövs vara lämpligare.

Hjälp gärna till med att ange källa, om du har möjlighet till det, för uppgifter som överensstämmer med någon av de sju punkterna och som saknar källhänvisning, eller lägg i annat fall till {{källa behövs}}. Om du stöter på en uppgift som du ifrågasätter bör du istället använda {{ifrågasatt uppgift}} eller {{verifiera trovärdighet}}, och lämna ett meddelande på användarsidan till personen som lagt till uppgiften om att du har ifrågasatt uppgifter denne har bidragit med. Det kan även vara lämpligt att inleda en diskussion på artikelns diskussionssida.

Förutom kravet på trovärdighet är det en fördel om de källor som används är någorlunda lättillgängliga. En uppgift kan knappast anses verifierad om endast den som lade till källan har tillgång till den. Det är alltid bra att berätta varifrån information kommer, och kraven på tillförlitlighet varierar efter informationens art. Även källhänvisningarna kan, precis som annan information, förändras och förbättras då detta är en wiki. Om informationen efter, för sammanhanget, normal källkritik fortfarande ifrågasätts kan den komma att tas bort (och förhoppningsvis ersättas med mer korrekt information).

Se även

• Wikipedia:Källhänvisningar
• Wikipedia:Relevanskriterier
• Wikipedia:Trovärdiga källor
• Wikipedia:Deltagarportalen/Bra källor
• Tillgång till referenslitteratur (WMSE)
• Wikipedia:Resurser
• Källkritik