Birgitta Valberg
svensk skådespelare
Birgitta Valberg Hansson, född 16 december 1916 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 29 mars 2014[1] på Lidingö, var en svensk skådespelare.[2]
| Birgitta Valberg | |
 Birgitta Valberg, 1966. | |
| Född | 16 december 1916 Adolf Fredriks församling, Stockholm |
|---|---|
| Död | 29 mars 2014 (97 år) Lidingö |
| Andra namn | Britta Valberg Birgitta Valberg Hansson |
| Aktiva år | 1934-1996 |
| Make | Hans Hansson (1939–1976; hans död) |
| Betydande roller | |
| Katha Wik i Paradistorg | |
1977 - Paradistorg | |
| IMDb SFDb | |
Biografi
redigeraValberg studerade vid Dramatens elevskola 1940–1943 och var sedan engagerad vid Dramaten under 56 år, mellan 1940 och 1996.[3] Hon gjorde 137 roller under sina aktiva år vid Dramaten.[2] Valberg filmdebuterade 1934 i Per-Axel Branners Unga hjärtan. Hon tilldelades 1977 en Guldbagge i kategorin bästa skådespelerska för sin medverkan i Paradistorg. Hon gjorde även rösterna till "Rumpnissarna" i Tage Danielssons filmatisering av Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter 1984. Med början 1943 medverkade hon även vid uppsättningar i Radioteatern.
Valberg var dotter till lektor Paul Valberg och dennes hustru Gunborg Ahlin. Hon var från 1939 gift med kanslichefen Hans Hansson (1907–1976)[4] med vilken hon fick barnen Bodel Redin (1942–2000),[4] Per Hansson (född 1945) och Maria Bandobranski (född 1947), den sistnämnda även hon skådespelare. Valberg är begravd på Lidingö kyrkogård.
Priser och utmärkelser
redigeraFilmografi (i urval)
redigera- 1934 – Unga hjärtan
- 1939 – Melodin från Gamla Stan
- 1939 – Folket på Högbogården
- 1941 – I paradis ...
- 1941 – Striden går vidare
- 1943 – Livet på landet
- 1948 – Hamnstad
- 1949 – Kärleken segrar
- 1950 – Mamma gör revolution
- 1951 – Frånskild
- 1953 – Kvinnohuset
- 1954 – Flottans glada gossar
- 1954 – Karin Månsdotter
- 1954 – Taxi 13
- 1955 – Farligt löfte
- 1955 – Sommarnattens leende
- 1956 – Ratataa
- 1956 – Sista natten
- 1957 – Synnöve Solbakken
- 1958 – Fröken April
- 1960 – Jungfrukällan
- 1960 – Av hjärtans lust
- 1962 – Älskarinnan
- 1963 – Lyckodrömmen
- 1964 – Svenska bilder
- 1965 – För vänskaps skull
- 1966 – Prinsessan
- 1968 – Skammen
- 1969 – Som natt och dag
- 1970 – Storia di una donna
- 1971 – Emil i Lönneberga (röst till Kommandoran)
- 1976 – Mannen på taket
- 1977 – Paradistorg
- 1980 – Flygnivå 450
- 1984 – Ronja Rövardotter (röst)
- 1989 – Peter och Petra
- 1992 – Söndagsbarn
TV-produktioner
redigera- 1955 – Hamlet
- 1961 – Han som fick leva om sitt liv
- 1961 – Mr Ernest
- 1961 – En handelsresandes död
- 1961 – Ljuva ungdomstid
- 1962 – Sex roller söka en författare
- 1968 – Rötter
- 1969 – Samtal med en död
- 1973 – Näsan
- 1973 – Pelikanen
- 1973 – En skugga
- 1979 – En handelsresandes död
- 1980 – Räkan från Maxim
- 1982 – Dubbelsvindlarna
- 1986 – Studierektorns sista strid
- 1986 – White Lady
- 1990 – Storstad
- 1990 – S*M*A*S*H
- 1993 – Polisen och domarmordet
- 1993 – Hemresa
- 1995 – Snoken
- 1996 – Idlaflickorna
Teater
redigera
 |
Det här avsnittet behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Roller (ej komplett)
redigeraRadioteater
redigeraRoller
redigera| År | Roll | Produktion | Regi |
|---|---|---|---|
| 1947 | Fröken Roberts, guvernant | Mollusken Hubert Henry Davies |
Gunnar Skoglund[10] |
| 1953 | Hustrun | Midsommar August Strindberg |
Palle Brunius[11] |
| Aina Bergström | Hillman och de tre ingenjörerna Folke Mellvig |
Carl-Otto Sandgren[12] | |
| 1954 | Helena Andersson, lärarinna vid en folkskola | Vår ofödde son Vilhelm Moberg |
Mimi Pollak[13] |
Referenser
redigera- Valberg, Birgitta i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
- Valberg, Birgitta i Vem är det 1969
Fotnoter
redigera- ^ Sveriges befolkning 1990: Valberg Hansson, Birgitta
- ^ [a b] ”Skådespelaren Birgitta Valberg död”. Dramaten. http://news.cision.com/se/dramaten/r/skadespelaren-birgitta-valberg-dod,c9560905. Läst 31 mars 2014.
- ^ Birgitta Valberg i Dramatens rollbok
- ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ Calle Pauli (20 juli 2009). ”Älskade gudmor” (på svenska). Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/scen/alskade-gudmor/. Läst 2 juni 2015.
- ^ ”Tony ritar en häst”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22081&pos=105. Läst 21 april 2016.
- ^ ”'Det evigt manliga' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. 28 juni 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-06-28/172/10. Läst 25 augusti 2015.
- ^ ”Det lyser i kåken”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/det-lyser-i-k%C3%A5ken. Läst 17 oktober 2015.
- ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 23. 23 maj 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-05-23/136/20. Läst 10 februari 2016.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 19 juni 1953. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-06-19/163/22. Läst 31 januari 2016.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 16. 24 december 1955. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-12-24/349/16. Läst 19 december 2021.
- ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 4 februari 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-02-04/33/26. Läst 31 januari 2016.
Vidare läsning
redigeraExterna länkar
redigera- Birgitta Valberg i Dramatens rollbok
- Birgitta Valberg på Svensk Filmdatabas
- Birgitta Valberg på Internet Movie Database (engelska)