Brudnäbbstoile!

Min allra bästa kompis skall gifta sig i oktober... Det gör mig så otroligt glad... Och förväntansfull... Oj vad jag kommer att gråta!

Jag skall dels sy hennes bedårande lilla dotters brudnäbbsklänning, dels sy om en köpt (svindyr) klänning som skall bli hennes brudklänning (det senare gör mig tugga-på-naglarna-nervös (!)).

Brudnäbbsklänningen känner jag mig lugnare med. Men för att den ändå skall passa så bra som möjligt så sydde jag denna kortare och volanglösa brudnäbbstoile :-). Det var tur. För justeringar skall nu göras på mönstret och i veckan skall det inhandlas tyger. Det är kanske svårt att föreställa sig när man ser den här, men näbbklänningen är beställd att bli en liten bakelse... :-)

Finaste...

Finaste (nyproducerade) fordonstyget nånsin
Är det första av Johanna Ahlard
Finaste färgställningarna av det finaste (nyproducerade) fordonstyget nånsin
Var de tre första
Finaste färgställningen av de finaste tre första färgställningarna av det finaste (nyproducerade) fordonstyget nånsin
Var det rosaröda

Finaste ringen att matcha den fina tröjan med den finaste färgställningen av de finaste tre första färgställningarna av det finaste (nyproducerade) fordonstyget nånsin
Är den här finaste ringen av Suai design

HANDLA FÖR LIVET!!!

Klockarbarn har ju startat en försäljningsblogg där man kan handla hantverk, skänkta från hantverkare och där pengarna går till välgörenhet, till Unicef och till Afrikas horn.

Ett fantastiskt initiativ av Klockarbarn tyckte jag. En självklarhet att åtminstone skänka något tyckte jag. Dessa små OttoPippi-plagg finns därför till försäljning där nu.

Handla för livet vetja!

Funky Kids!

Ett mycket populärt söndags-förmiddags-nöje knoddarna har haft det senaste året har varit "dansskolan". Alldeles själva, utan föräldrar, med hemliga danser, till hemlig musik har dom övat och tränat på sina moves vareviga vecka. (Och nöjd knoddmor har kunnat träna samtidigt). Som fullbordat postludium varje termin har den stora "schovven" ståndat. Till de hemliga "schovverna" fick föräldrarna i förväg direktiv om hur den enhetliga scenkostymeringen skulle se ut. I somras löd den: "Färgglatt, gärna prickigt eller randigt".

Lite snabbt sydde jag ihop ovan visade linnen med tillhörande kjolar. Till detta hade jag tänkt mig dessa byxor:

Men icke sa nicke. Efter bara ett par byxor sydda fick jag höra av kokettknodden (f d mössknodden, som helt tog för givet att de var sydda åt hennes syster) att: "Du behöver inte sy sånna till mig mamma".  Då vet man det. Inte sy fler gräll-cirkus-tokiga-volang-tajts-byxor. Synd att jag inte kommer i dom själv.