Bild från Pinterest
Jag kan inte sluta tänka på det som hände i Stockholm igår. Jag var hemma för att plugga, men efter att jag slagit på nyheterna, kändes allt annat oväsentligt och jag kunde inte annat än att följa rapporteringarna till långt in på natten. Mina systrar och deras barn bor i Stockholm, men tack och lov befann de sig alla hemma, långt bort från Drottninggatan. Men jag tänker på alla de, vars anhöriga inte svarade i telefon strax efter klockan tre. Det finns inte ord och jag är så ledsen. Det är fantastiskt att se kärleken och stödet som så många människor uppbådar för att hjälpa varandra och jag tar fasta på det idag, när mycket känns bräckligt och skört.
Jag kommer blogga om ett färdigstickat projekt senare idag. Det känns futtigt och irrelevant just nu, men jag gör det ändå. Jag måste se det mjuka och värmande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar