Sahumadoras y mistureras / Divino Pastor

At sætte spor på en vandring fra Aquinas til Bourdieu - æresbog til Staf Callewaert, 2008

Studien bidrar till förståelsen av sociala fält som fenomen, med deras specifika sociala ordningar och den högre utbildningens betydelse, både som inträdesrit men också som ett eftersträvansvärt maktobjekt för de som dominerar rummet. Gränserna för de sociala fälten är oerhört starka, att kombinera sin kompetens utifrån två fält visade sig vara svårt eftersom detta ledde till svårigheter för aktörer inom de olika fälten, hur man skulle värdera denna ”blandkompetens”. Flera vittnesbörder belyses av ”strukturella glapp”, dvs. då någon som skolats inom ett fält, trädde in ett annat. Att verka inom ett annat fält än det egna, innebär att man har utbildats inom ett annat symboliskt rum och är verksam i organisationer som domineras av en annan doxa (den förhärskande meningen inom fältet). Agenter inom det nya fältet släppte inte in de nya och de gamla kollegorna från det egna fältet visade ingen medkänsla för de som lämnat fältet, de fick ”skylla sig själva” om det gick dåligt. Dessa analyser visar således konsekvenserna av frånvaro av samklang mellan doxa och praktik

Boletin De Filologia, 1992

1987

Debates do NER, 2010

2018

2017

I min avhandling pro gradu har jag granskat autodaféceremonierna i Lissabon åren 1709 och 1746. Ceremonierna organiserades av inkvisitionen i Lissabon för att offentligt döma människor som genom sitt beteende eller sina handlingar förolämpat den katolska tron, den dåtida samhällsordningen eller gjort sig skyldiga till moralbrott som tvegifte. Syftet med avhandlingen är att sammanfatta om det fanns något specifikt mönster angående de brott och straff som inkvisitionen särskilt intresserade sig för. Genom att analysera de utdelade straffen söker avhandlingen även granska om vissa samhällsgrupper var mer utsatta än andra för att hamna i onåd hos inkvisitionens och hur inkvisitionen motiverade de straff som utdelades för folket i staden. Genom att analysera de tillgängliga autodaféprotokollen från Portugals nationalarkiv Torre do Tombo i Lissabon har jag försökt skapa en bild av hurudana personer som dömdes och för vilka slags brott de dömdes av inkvisitionen i Lissabon. Jag har även sö...

Projekt Mande Norte Murindo Utifran Csr Och Human Security I Atrato Regionen I Colombia, 2012

Denna uppsats analyserar fallet om Rio Tintos projekt Mandé Norte/Murindó i Colombia utifrån de internationella CSR standarden samt företagets egen CSR policy. Rio Tintos agerande i området ställs i relation till deras CSR policy och befolkningens säkerhet analyserat utifrån human security. Först kommer en genomgång av CSR och human security. Därefter kommer en beskrivning av vad som har skett kring projektet Mandé Norte/Murindó och hur detta har drabbat ursprungsbefolkningen, Embera-katío och de två afro-colombianska grupperna. Rio Tinto har en tydlig CSR policy som inte har följts i detta fall och har därmed påverkat säkerheten för befolkningen på ett negativt sätt. Genom att påverka dels miljön, men också genom att införa den colombianska armén i området mot befolkningens önskemål. FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter och den colombianska konstitutionen har inte heller följts.

Svensk Teologisk Kvartalskrift, 2012

är professor i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och för närvarande dekanus vid Teologiska fakulteten. Hans senaste bok på svenska är Religioner i konflikt: relationen mellan kristen och muslimsk tro (Dialogos, 2012) och den senaste på engelska är How to relate science and religion (Eerdmans 2004). Stenmark har skrivit ett flertal artiklar bland annat om relationen mellan vetenskap och religion, om tro och vetande, om olika människosyner, om etik och hållbar utveckling och om religiös dialog och polemik.

2015

De mellanmanskliga interaktioner som valdet fott fortgar efter det att sjalva valdssituationen avslutats. Atergivningar av valdsverkare och valdsdrabbade fran kriget existerar inte enbart som verba ...

Sociologisk Forskning, 2020

Merleaus mamma är en personlig essä, en meditation, där sociologen Maria Törnqvist varvar sitt eget läsande med betraktelser om den förändring i vara, kroppslighet och perception som föräldraskap innebär. Ellerströms förlag sänder ut boken i världen med frasen: "Merleaus mamma handlar om att slitas mellan böcker och barn." Boken handlar om att bli mamma och samtidigt läsa den franska fenomenologen och existentialisten Maurice Merleau-Ponty. Kanske kan Merleaus mamma bäst beskrivas som ett lovtal till Merleau-Pontys filosofi, för att parafrasera titeln på en essäsamling med filosofens texter. Att göra litteratur av Merleau-Pontys tänkande är kanske inte så långsökt, det sägs att hans handledare Émile Bréhier vid en föreläsning utbrast "er filosofi är en roman!" (s. 31). Törnqvist fullbordar därmed en rörelse som delvis är påbörjad av Merleau-Ponty själv. Hon fångar tonen, det levande språket och iakttagelseförmågan. Det gäller inte bara beskrivningar av kroppen utan landskapet och omgivningen. Det är som om hon kliver in i Merleau-Pontys språk och tar det i besittning för sina egna syften. Samtidigt funderar jag på vad som händer när Merleau-Pontys tankar varvas så sömlöst med Törnqvists egna reflektioner. Vem är boken till för? Är det den vane läsaren av Merleau-Ponty som här återser de bekanta raderna i kombination med nya associationer? Är det den oinvigde som genom den tillgängliga formen ska introduceras till Merleau-Pontys filosofi? Jag landar i att svaret troligen ligger någonstans mittemellan. Läsaren är bekant med Merleau-Ponty, kanske förförd av hans språk och vill knyta idéerna till något konkret och vardagligt. Utöver filosofin får vi också lära oss om personen Merleau-Ponty. Vi ges kontexten, där finns efterkrigstidens Paris, vänskapen med Simone de Beauvoir och Jean-Paul Sartre. De klassiska bilderna, persikodrinken, cafésamtalen, varvas med Törnqvists egna besök och försök att bebo den mytomspunna staden. Men varken Sorbonne eller de egna studieprestationerna visar sig leva upp till de storslagna drömmarna. Barnet är nyfött och hon letar efter läsning som hjälper henne att förstå den ovana känslan av tyngd. Den abstrakta teorin fungerar inte längre, nu behöver hon lära sig allt om gravitation och beroende: "Tredje raden underifrån, titeln blixtrade till: Kroppens fenomenologi. Det var där det kändes, i kroppen […] Det var existensen jag famlade efter." (s. 8) Det är den som ska hjälpa henne igenom detta nya. Det är som om den lingvistiska samhällsteorin, Ernesto Laclau och chantal Mouffes postmarxism, inte längre räcker till. Hon har tröttnat på "signifikanternas meningslösa lek" (s. 62). Hon är van att rucka på innebörder och ändra läsart men upptäcker nu att de tidigare favoriterna saknade liv. nu behövs en teori som talar till erfarenheten med barnet, om att befinna sig utanför "jag tänker att". På sidan 64 kommer så insikten: det var i själva verket barnet som drog henne till kroppens fenomenologi. Genom boken tar sig Törnqvist an en rad titlar som Lovtal till filosofin, Det synliga och det osynliga, men framförallt är det Merleau-Pontys mest kända verk, Kroppens fenomenologi. Törnqvists egna ord varvas med Merleau-Pontys kursiva rader. Det är en textuell kiasm där två språk blandas, ofta i en och samma mening. Som när barnet