Projekt rensa (del 3)

Projektet att rensa bort onödiga prylar har inte bara inneburit att saker försvinner, jag har också upptäckt att en del saker behöver bytas ut och fyllas på. Men då jag ganska sällan går på stan utan två uttråkade ungar i släptåg så har det inte blivit av.

Härom dagen kom jag i alla fall ner på stan. Lämnade tillbaka låneböcker, köpte lösviktste, fyllde på strump och underklädesförrådet, hittade en hallmatta och impulsköpte lampdelar (textilsladd, knasig göldlampa och någon slags minimalistisk ram till själva lampan) till stugan.

När jag skulle gå tillbaka till bilen så passerade jag en designaffär som hade utförsäljning. Klockan hade passerat fyra och affären var stängd, så jag kollade lite grann i fönstret. Just som jag skulle gå därifrån kom mannen som äger affären och frågade om jag ville komma in och kolla. Han skulle ändå plocka in skyltar och plocka ihop för dagen. Tja, varför inte? Och så gick jag omkring, alldeles själv, och kollade på fin-fina grejer från Muuto, By Lassen och George Jensen. Innan jag visste ordet av hade jag köpt två fina Muuto-lampor. Alldeles perfekta till stugan. (Jag insåg dock att de fina By Lassen-ljusstakarna var helt onödiga och avstod från ytterligare impulsköp.)

Nu ska bara ett gäng av ovan nämnda grejer lämnas tillbaka. Mattan hade fel storlek. Lampdelarna är utkonkurrerade av Muuto-lamporna. Jag orkar inte ha halvdana saker hemma.

Projekt: rensa

I några veckor har jag rensat här hemma. Sålt retroprylar i Facebook-grupper. Prånglat möbler på Blocket. Gett bort sådant som jag inte orkat sälja. Bland annat så rensade jag bort de sista småbarnsgrejerna ur huset. Ingen fler Antilopstol eller resesäng. Inga swimpants för bebisar och små minitofflor. I en låda samlade jag ihop barnens favoritleksaker från småbarnsåren, resten fick gå. Jag hittade också en gigantisk låda med kläder, som jag ställde ner i källaren för ungefär två år sedan. Bevisligen har jag inte saknat ett enda klädesplagg, så allt (förutom Lagerfeldtklänningen som jag gifte mig i och en helt sanslös Filippa K-kreation med monstreamönster i lime och turkost) åkte till Myrorna. Resultatet är att förrådet är rätt luftigt och att min garderob mestadels består av sådant som jag faktiskt använder.

Just nu känns det som om jag inte vill köpa en pryl. Trots rensandet och sorterandet så finns det alldeles för mycket saker i huset. Vissa grejer, som böcker och tavlor, tycker jag är helt okej att ha ett överflöd av. Likaså vill jag ha kvar min 40/50/60-talskeramik, som mestadels är nerpackad (nej, våra ungar är inte kompatibla med att det står Stig Lindberg-fajanser på fönsterbrädorna). Men allt det där andra? Hundra pennor? Gamla magasin? Plastburkar? Smycken som bara hänger på krokar? En extra dammsugare? Trädgårsmöbler i diskutabelt skick? Konstiga verktyg som ingen någonsin använder? DVD-filmer? Jag skulle vilja rensa ut rubbet.

Jag försökte ju mig på ett projekt med medveten konsumtion förra året, som inte var ett regelrätt köpstopp utan ett försök att inte konsumera mer än det jag verkligen ville ha. Det är dags att ta upp det igen. Under tiden knarkar jag bloggar som Minimalisterna.

Hej konsumtion!

Det är inte särskilt ofta som jag går omkring ensam på stan och shoppar planlöst. Vanligtvis är det ett otåligt och hungrigt barn med (läs: Lille O.). Eller ett barn med alldeles egna konsumtionsplaner (läs: Stora L.). Eller så finns det mer eller mindre upphetsande uppgifter att beta av (läs: köp konstiga glödlampor och galonvantar till ungarna). Men plötsligt händer det! När L:et var på dans så drev jag omkring. Alldeles ensam. Helt utan planer. Och bara för att det inte låg ett brölande barn på golvet så köpte jag en helt onödig, men bedårande, blus (ungefär denna) på Carizma. Yeah. Vem vet vad som händer här näst? Nästa vecka kanske jag fikar.

Det är ju semester (del 2)

Inför den här sommaren så insåg vi att det är läge att hänga hemma en hel del. Hänga hemma som i att fixa med huset och stugan. Måla vindskivor, ringa hantverkare, bygga klart drädäck, skrapa garage, fixa med växthuset, bygga klart utedasset och andra mer eller mindre roliga grejer. Grejer som minst sagt har blivit eftersatta under de senaste (småbarns-) åren. Tanken är att vi ska åka iväg på några mindre resor också, men merparten av de kommande sex veckorna ska spenderas i Umeå.

När jag väl hänger hemma så kommer jag på mig själv med att göra det mest märkliga saker, som att rensa i byrån med träningskläder. Jag sorterade alla linnen och tröjor (kortärmade, långärmade, merinoull och diverse funktionsmaterial), jackor (tunna, vindtäta, hoodies, merinoull), västar (det fanns faktiskt bara en väst!), tights (långa, knälånga och korta), shorts (ett par!), underställ, överdragskläder, mössor, vantar, buffar, sportbh:ar, trosor, strumpor och tillbehör (vätskebälten, klockor och lite anat krafs). Sedan sorterade jag ut några noppriga tröjor och slitna strumpor...och begrundade berget med kläder. Jag har i och för sig tränat och rört på mig under större delen av mitt liv, men innan jag började springa så var jag ganska sparsmakad med träningskläder (jag hade kanske två par tights och ett par linnen). Numera är träningdkläder min vanligaste konsumtion. Till mitt försvar så springer jag 3-4 gånger i veckan, 52 veckor om året. Jag springer i regn, jag springer i snöstorm. Jag springer när det är minus 17 grader och plus 30. Jag skulle antagligen kunna skriva en bok om perfekta lager-på-lager av kläder, för olika väder. Och tro mig, (funktions-) kläder gör skillnad.

En normal människa skulle vid anblicken av klädberget ha tänkt:
- Jösses, jag behöver verkligen inte köpa så mycket som en strumpa de kommande fem åren!
Min reaktion var:
- Jösses, jag behöver verkligen de där orange Lavvu Peak-tightsen! De skulle ju vara perfekta till Houdini-zippen! *klick klick*

Ps. Så går det för övrigt med min medvetna konsumtion.

Konsumtion (rapport: april)

Denna månad har verkligen inte varit bra när det gäller att hålla igen på konsumtionen. Jag ska inte skylla på saker som semester, men åtminstone en del av förklaringen ligger i att vi åkte till mellansverige och besökte outletten i Barkarby under påsken.

Hur som helst, så här blev månadens resultat:

- en färgglad vår/sommarkjol (fin men inte nödvändig alls...)
- en matchande kofta (inte den heller...)
- ett par matchande strumpbyxor (jo, strumpbyxor går åt)
- ett par svarta jeans (bra köp och till superpris!)
- ett par solglasögon (ehhh, hur tänkte jag här? Jag har flera par som jag trivs med och använder ofta.)
- ett par löparglasögon (dessa är dock ok - jag funderade hela förra säsongen på att köpa ett par och dessa kommer att användas flitigt)
- ett par gummistövlar (jo, faktiskt ett nödvändigt inköp. De gamla har hål.)

Tånaglarna (del okänd)

Hur fina är inte dessa? Sedan påmindes jag om att det kanske är snyggare med öppna sandaletter om man har utväxta tånaglar på de flesta tår. Antagligen är det en bättre ide att spendera sommaren i ett par sådana här.

Den begärliga konsumtionen

Som en konsekvens av att dra ner på konsumtionen en smula så har jag under de senaste månaderna drällt ovanligt lite i klädaffärer. Det har blivit något varv på COS, när jag har varit i storstan, men annars har varit lite. Idag, efter en jobbgrej nere på stan, så gick jag dock in i en av de få roliga klädaffärerna i Umeå och kollade runt. Och eftersom jag inte har varit där sedan i somras så kändes ganska exakt allt nytt, snyggt och allmänt begärligt. Instinktivt drogs händerna till en blå och vitmönstad klänning från Rodebjer. Till en assymmetrisk tröja från Hunky Dory. Ett par chinosliknande byxor. Men jag besinnade mig och gick ut. För säkerhets skull struntade jag att gå in någon mer affär, utan cyklade hem.

Jag är (dessvärre) ruggit ytlig när det kommer till kläder. Jag älskar kläder. Punkt.

Konsumtionen då...

Om man (jag...) avser att se över mitt konsumtionsbeteende, hur kommer det då sig att jag sitter och kollar på vårens nya löparkläder på allehanda brittiska siter? Och att det enda som hindrar mig från att hämta kreditkortet är det faktum att det jag vill ha är slut? Och att jag fyller i kontaktuppgifterna för att få besked om/när prylarna kommer in i lager?

Men ack så snygg den är, Sauconys Packable Fade Vest, med det matchande linnet. Nya löpardojor behövs också (närmare bestämt dessa). Jorå, behövs. Eller hur det nu var.

Jaja, så kan man också spendera dagen

Efter mitt sista styrelsemöte, som blev allt annat än muntert, vandrade jag omkring på regniga gator i hufvudstaden. Det blev en ganska planlös vandring, då jag mest kände mig tom och trött. Drog ett varv på NK. Tog en fika. Kollade i några löparaffärer. Provade kläder på COS. Hängde tillbaka kläder på COS. Funderade på om jag skulle åka till Fotografiska. Gick omkring lite till. Övervägde att köpa ett par löpartights på Runners stores utförsäljning. Besinnade mig (då jag gissningsvis har åtta par tights) och konstarerade att jag helt har förlorat min tidigare talang för konsumtion.

Sedan åkte jag ut till Arlanda, kopplade upp mig och jobbade i några timmar innan jag åkte hem igen.

Wulfruns!

Redan när jag var i England tidigare i höstas så drabbades jag av plötsligt begär efter creepers från Underground. Men då jag redan hade hur mycket packning som helst, med allt från jobbprylar och löpargrejer till en stor Buzz Lightyear, så stod jag över shoppingen - tills i torsdags.

Efter en hektiskt jobbdag, på vägen till flyget, svängde jag in på Åhlens city. Och där stod de; mina Wulfruns, i rätt storlek. Jag provade dem och strålade antagligen som en sol. Expediten undrade om de satt bra och frågade:

- Har du sett dem förut?
- Eh, ja.
- Jaha, vi har precis fått in dem. Jättecoola.
- Ja, alltså...jag har ju haft sådana här förut. På...gymnasiet.
- Jahaaa?
- Jag är ju lite äldre än du *generat skratt*. De var ganska vanliga då. Men visst är de fina!
- Ja, jättefina.

Och jag kunde se hur hon försökte räkna ut hur gammal jag egentligen är. (Svaret är: skitgammal.)

Och alla dessa prylar... (del 2)

Här kommer en (självgod) lista över saker som jag tycker att jag har blivit bättre på, när det kommer till att minska prylberget i hemmet:

- Vi har slutat med papperstidningar. Jag har en digital prenumeration på DN. Maken har motsvarande på New York Times.
- Jag har avslutat samtliga prenumerationer på magazin. Svårast var nog att säga upp Elle Interiör, som jag har haft i minst 15 år. Ibland köper jag något elektroniskt lösnummer av Runners World eller någon inredningstidning. Det har dock blivit ganska få nummer under det senaste året.
- Alla böcker som finns digitalt läser jag just digitalt. Många går att låna på biblioteket, resten köper jag som e-böcker. Resultatet är att jag har köpt tre-fyra pappersböcker i år (vilket är extremt få i jämförelse med tidigare).
- Då jag beställer en hel del varor och tjänster på nätet får jag många nyhetsbrev och erbjudanden via e-post. Numera försöker jag dock att avbeställa dessa, så att jag slipper all förbannad reklam. Nej, jag vill inte veta att det är tag tre betala för två på Sportamore - även om jag gillar detta företag. Jag vill köpa grejer för att jag verkligen har identifierat ett behov eller önskemål - inte för att det kommer ett lockande erbjudande.
- Att vi inte köper fysiska skivor och filmer behöver jag väl inte nämna?
- Jag har nästan helt slutat att handla på auktion och loppisar. För även om det är billigt och miljövänligt att återanvända grejer så är det faktiskt just grejer - som ofta inte fyller någon som helst funktion. Jag behöver inte 20 charmiga loppiskoppar eller ännu ett par fina gardiner från 50-talet. Ett undantag är dock konst. Jag köper fortfarande tavlor på auktion. Annars under året så tror jag att jag har köpt en blomkruka och ett blombord i string. Antalet prylar som har flyttat ut är betydligt större.

Sedan finns det helt klart områden som jag kan förbättra. Jag handlar ganska mycket kläder. Likaså handlar jag mycket löparrelaterade prylar (hey, ska vi prata om mina skor?). Samtidigt så känns båda dessa områden förhållandevis okej, då jag försöker att ägna mig åt medveten och genomtänkt konsumtion. Okej, den skulle lätt kunna minskas...men ändå. Jag försöker att inte impulsköpa kläder - och jag försöker köpa grejer av så pass god kvalitet att de håller ett bra tag framöver.

Men ja, jag ska fortsätta att jobba på att minska prylarna. De är för många.

Och alla dessa prylar...

Ett litet tema på den här bloggen har ju varit hur trött jag är på alla f*****de prylar som finns i hemmet. Kläderna som hänger i garderoberna, drivorna med böcker och tidningar, leksakerna som mest verkar befinna sig under strumporna och allt för sällan leks med.

Just nu har jag en dröm om att skicka iväg övriga familjemedlemmar en helg och fritt kunna rensa i alla rum, skrymslen och garderober. Jag kan (faktiskt...) tänka mig att packa ner sådant som inte är uppenbart skräp (typ trasiga grejer och udda strumpor) och inte köra prylarna raka vägen till återbruket/Myrorna/valfri loppis. För jag tror att ungarna skulle tycka att det var betydligt roligare att leka med sina leksaker om de inte drunknade i en massa prylar som de har tröttnat på eller som helt enkelt inte är i fas med vad de gillar just nu. De nedpackade grejerna kan plockas fram senare, när - eller om - de saknar dem.

Och nej, jag är inte bara the evil mother som vill tillämpa sådana här idéer på andra. Jag har några kartonger i källaren som är packade med tanken att om jag inte saknar grejerna inom rimlig tid så ska jag göra mig av med dem. Snart har de stått tillräckligt länge för att komma till den punkten. Jag betvivlar att jag kommer sakna någonting av innehållet.

Hej hösten!

Man kan göra olika saker när lönen landar på kontot. Själv köpte jag en packe med strumpor och strumpbyxor, för närmare tusenlappen. Snygga klänningar kräver snygga strumpbyxor. Punkt.

Efter sju år med åksjuka ungar...plötsligt kommer snilleblixten

- Jaha, nu när vi köper en sprillans ny bil...hur lång tid tror du att det tar innan vi sunkar igen den totalt?
- Tja, tre dagar innan den första spyan landar?
- Hmm.
- Vi får kanske skärpa till oss. Köpa något slags...tygöverdrag till baksätet?
- Eh, ja?
- Ja.
- Varför har vi inte gjort det tidigare?
- Säg det.
- Seriöst!
- Tja.
- Jag har inte ens tänkt på att sådant säljs längre.
- Men det är väl klart att det gör. På typ Biltema eller Laitis.
- Så varför har vi inte kommit på det tidigare?
- Ja du, säg det.

Konsumtion (i den högre divisionen)

Kring lunch kände jag att nä, nu får det vara bra för den här sässongen. Nu är det sex veckors semester.

Man skulle kanske kunna tro att jag har firat detta med ett riktigt långpass i skogen, men nej, istället åkte jag och maken och impulsköpte en ny bil. Eller, rättare sagt, vi har inte riktigt köpt den ännu utan bara tingat.

Jaja, något ska man roa sig med.

Klädkrisens fortskridande (tja, när jag ändå är på gång)

Hmm...eller kanske denna klänning? Med en sådan här till?

Klädkrisens fortskridande (ja, ännu en del)

Av någon anledning fortsätter Lindex att överraska mig. Inte nog med att jag har shoppat upp halva Holly & Whyte-kollektionen, nu har även en sextiotalsaktig klänning med guldtrådar fått flytta hem hit. Den är riktigt fin, i lite styvt tyg. Kanske kommer jag att använda den på sommarens bröllop (då min ena svåger ska gifta sig) eller så får den helt enkelt vara en snygg sommarklänning i största allmänhet.

Och nu tänker jag på konsumtion (igen)

Det är sannerligen inte varje dag jag vill shoppa upp halva Lindex, men just nu är jag ganska sugen på det. De prickiga tröjorna, de färgglada chinosarna, den randiga klänningen...

Förra året köpte jag ett par chinos, en randig kavaj och en tubkjol ur Holly & Whyte-kollektionen (allt på rea dessutom) och rubbet har använts flitigt och är av ypperlig kvalitet (ett gammalt tema på denna blogg; men jag står inte ut med noppror, lösa trådar och vridna sömmar).

Budgetshopping (min nya paradgren?)

Blixtvisit i storstaden

Och en strålande uppvisning i självbehärskning. Jag köpte inte:

- någon av de finfina klänningarna som jag provade på COS (rea rea baby!)
- de skitsnygga bootsen från Hope (ehh, men de var ju för stora...)
- den fräsiga löparjackan med matchande tights (halva priset, halva priset!)
- den randiga toppen från Filippa K (den hade ju ett hål på axeln..)
- de sjukt läckra stövlarna från Acne (hey, rea!)
- de hängande ljuslyktorna från Granit (öhh, hur ofta tänder jag ljus?)

Vad jag gjorde istället? Hängde på ett plågsamt möte och köpte två små bilar till sonen (han fyller ju snart år!).

Just nu grämer jag mig en smula över löparjackan.