Ett blank vitt oskrivet blad, ett nytt år ligger framför oss!
2021
Ett år att se fram emot, ta till sig och som förhoppningsvis blir bättre än det som varit.
2020
Det var året som inte var eller blev som det brukar. Året då vi fick lära oss att tvätta händer, ta avstånd, hålla avstånd och avstå från så mycket fysik och nära kontakt med andra som bara var möjligt.
Från att fått och gett många kramar, klappar och närhet till många andra, så blev jag nu utan all denna kontakt, utom då till min man så klart!
Men mina barn, barnbarn och mitt nya lilla barnbarnsbarn, som föddes den sista mars, nästan då det värsta startade, de har man inte kunnat vara nära eller få krama. Detsamma med min gamle bror, min sjuka svägerska, släkt och vänner.. Vilket har gjort och gör fortfarande väldigt ont, både i själ och hjärta, så man saknar sitt umgänge.
Inköpen, fikastunderna eller uteätande har nästan varit nere i noll, inget har man behövt, utan kläderna som finns i garderoben har fungerat bra.
Hela våren och sommaren kände man sig sjuk, gick och väntade på symtomen på Covid 19. Tyckte och kände efter, att visst har jag ont i halsen idag, visst kan jag inte andas, visst har jag ett tryck över bröstet och det hade jag! Ett stort tungt tryck som vissa dagar var värre och bara blev värre än andra dagar. Den ångesten bär man med sig fortfarande, fast lite mindre tycker jag dock. Men ångesten efter de nära och kära den har man kvar och längtar och hoppas bara på att allt ska bli bättre och det ska bli ljusare.
Visst kunde vi fira barnbarnet student utomhus och visst var vi med på barnbarnsbarnets dop, med långa avstånd, men närheten saknade man mycket. Närheten till andra människor.
Midsommaraftonen i goda vänners lag som vi firat med i 35 år, den ställdes in och nu nyårs aftonens firande med samma goda vännen, det ställdes också in.
Dotterns fyrtiofirande i oktober, det blev det inget av med och sonens 45 års firande nu i januari, det går om intet. Vi kan bara hoppas på att framtida sommar blir bättre, så går det förhoppningsvis att fira dagarna då!
Men en ljusning i allt det mörka har varit ett nytt jobb för dottern och ett nytt jobb för hennes sambo, helt ofattbart när många, många fick gå ifrån sina jobb till en osäker framtid.
Vad har jag då gjort hela den här långa tiden,? Jo, som väl är så har jag haft min symaskin mina böcker och min trädgård. För hade man inte haft sina intressen och sin hobby, så hade jag säkert varit ännu knäppare än vad jag är!
Mycket har det blivet sytt, det kan man skrolla vidare på här i bloggen och många, många böcker har jag läst!
Lite trädgårdsarbete och lite cykling och promenader har jag också varit på. Utflykter har det dock varit sämre med, några resor till vår lilla lägenhet, men inte ens det har man vågat eller tyckt varit roligt. För tänk om vi blev sjuka där och var den sjukvården till besvär!
Så som sagt nu ser vi framåt, laddar nya batterier och hoppas dagarna går fort tills vi blir erbjudna vaccin och tills det blir ljusare och varmare!
Så ett riktigt GOTT NYTT ÅR önskar jag er alla som orkat läsa hit!