Vladimir Dal
| Vladimir Dal | |
 | |
| Född | 10 november 1801 (g.s.)[1][2][3] Luhansk[4][5][6] |
|---|---|
| Död | 22 september 1872 (g.s.)[1][2][3] (70 år) Moskva[4][7][5] |
| Begravd | Vagankovokyrkogården |
| Andra namn | Казак Луганский[6] |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | medicinska fakulteten vid Dorpats kejserliga universitet Dorpats kejserliga universitet  |
| Sysselsättning | Lexikograf[6], barnboksförfattare, etnolog[6], militär, sagosamlare, folklorist, läkare[5], dialektolog, författare[6][8], språkvetare[9], filosof, etnograf[10] |
| Arbetsgivare | Sankt Petersburgs vetenskapsakademi |
| Maka | Julie Dahl (g. 1833–1838, makas/makes död)[11] Jekaterina Sokolova (g. 1840–) |
| Barn | Lev Dal' (f. 1834) Olga Dal' (f. 1842) |
| Föräldrar | Johan Christian Dahl |
| Utmärkelser | |
| Konstantin-medaljen Sankt Vladimirs orden, första klassen | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Vladimir Ivanovitj Dal (Vladimir Dahl; ryska: Владимир Иванович Даль) född 22 november (gamla stilen: 10 november) 1801 i Luhansk, död 4 oktober (gamla stilen: 22 september) 1872 i Moskva, var en rysk författare, folklorist, språkvetare och lexikograf. Han verkade som författare under pseudonymen Kazak Luganskij ("kosacken från Lugansk").
Fadern var en språkbildad läkare, Johan Christian von Dahl, som inflyttat från Danmark, och modern luthersk tyska. Efter några års tjänstgöring vid Svartahavsflottan, avlade Dal läkarexamen i Dorpat, deltog i det polska kriget 1831 och i expeditionen till Chiva 1839.
Dal genomförde vidsträckta studieresor i Ryssland för att lära känna rikets folkseder och dialekter. Resultaten därav föreligger i mycket rikhaltiga samlingar av bland annat folksagor och ordstäv. Hans förnämsta arbete är den storryska ordboken, Tolkovyj slavar j zjivago velikorusskago jazyka (fyra band, 1863-66; tredje upplagan utgiven från 1903 under redaktion av Jan Niecisław Baudouin de Courtenay).
Dals övriga skrifter, bland annat Bilder ur ryska livet (1861), Berättelser (1861), har etnografiskt värde, men är skönlitterärt obetydande. På sista tiden svärmade han för spiritism och swedenborgianism och övergick året före sin död till den rysk-ortodoxa kyrkan. Hans samling ryska ordspråk utkom 1862 och en samlad upplaga av hans skrifter 1861 och 1878-84.
Asteroiden 3384 Daliya är uppkallad efter honom.[12]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Dalj, Vladimir i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] unknown value, Даль, Владимир Иванович, vol. 6, Russkij biografitjeskij slovar', 1905.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sergej Bulitj, Даль, Владимир Иванович, vol. X, Entsiklopeditjeskij slovar', 1893.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Даль, Владимир Иванович, vol. 8, Bojennaja entsiklopedija, 1912.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Даль Владимир Иванович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] unknown value, Даль, Владимир Иванович, vol. 6, Russkij biografitjeskij slovar', 1905.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ JSTOR, JSTOR artikel-ID: 126516.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo20010091967, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Erik-Amburger-Datenbank, Erik-Amburger-Datenbank: 58595, läs online, läs online och läs online, läst: 13 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 3384 Daliya” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3384. Läst 4 november 2023.