Hoppa till innehållet

Vattenförvaltning i Sverige

Från Wikipedia

Vattenförvaltning i Sverige bedrivs med syfte att upprätthålla en god vattenkvalité, förvalta vattenresurser samt minska människans negativa påverkan på sjöar, vattendrag, grundvatten samt kust- och havsvatten. Vattenförvaltning likställs ofta med förvaltning enligt Vattendirektivet, men det finns även annan lagstiftning som berör ämnet. Vattenmyndigheterna ansvarar för vattenförvaltningen i Sverige.

Cykel och indelning

[redigera | redigera wikitext]

Förvaltningen sker i cykler på 6 år med steg som [1]

  • Kartläggning enligt övervakning
  • Klassificering
  • Fastställande av miljökvalitetsnormer och åtgärder
  • Upprättande av förvaltningsplaner och rapportering till EU

Allt Sveriges vatten delas inom vattenförvaltningen in i vattenförekomster eller övrigt vatten. Indelningen görs baserat på bland annat avrinningsområden och storlekskriterier.[2]

  • Vattenförekomster
  • Övrigt vatten

Ytvattenförekomsterna delas också in i typer för att inom förvaltningen kunna jämföra vatten med likartade egenskaper.

Lagar och direktiv

[redigera | redigera wikitext]

Vattendirektivet

[redigera | redigera wikitext]

Vattendirektivet sätter krav på vattenkvalitén hos EU:s vattenförekomster. Det innebär att kustvatten (vattnet mellan kustlinjen och 1 sjömil utanför baslinjen) , grundvatten, vattendrag och sjöar klassas baserat på sin ekologiska och/eller kemiska och kvantitativa status.[3]

Helsingforskonventionen

[redigera | redigera wikitext]

Vatten som ligger mellan 1 och 12 sjömil utanför baslinjen förvaltas med avseende på kemisk status enligt Helsingforskonventionen. [4]

Havsmiljödirektivet

[redigera | redigera wikitext]

EU:s vatten mellan kustlinjen till yttersta gränsen för den ekonomiska zonen förvaltas inom Havsmiljödirektivet. Detta innebär att direktivet delvis överlappar med Vattendirektivet. [5]