Tjeknalis (Jokkmokks socken, Lappland, 740550-159087)
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Kommun | Jokkmokks kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Jokkmokks socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 66°44′20″N 17°50′11″Ö / 66.73884°N 17.83630°Ö |
SWEREF 99 TM | 7405110, 624960 |
Mått | |
Areal | 0,922 km² [1] |
Höjd | 670 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 7,87 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Luleälvens huvudavrinningsområde (9000) |
Utflöde | Skieltajåkkå |
VattendragsID (VDRID) | 741021-160021 |
Status[1] | |
Ekologisk status | God |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Flödesförändringar | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE740550-159087) |
Övrigt | |
SjöID | 740550-159087 |
ID vattenförekomst | SE740550-159087 |
Vattenytans ID (VYID) | 740606-158955 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Natura 2000 | Pärlälvens fjällurskog (SE0820156)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 740616-158972 |
Namn | Utloppet av Tjeknalis |
Areal | 13,08 km² |
Vattenytor | 0,9788 km² |
Sjöprocent | 7,48 % |
Ackumulerad areal uppströms | 65,77 km² |
Biflödesordning | 4 |
Utflöde | Skieltajåkkå |
VattendragsID (VDRID) | 741021-160021 |
Avstånd till havet | 310 km |
Medelhöjd | 743 m ö.h. |
Område nedströms | 740391-159249 |
Källor | [4][5][6] |
Tjeknalis är en sjö i Jokkmokks kommun i Lappland och ingår i Luleälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,922 kvadratkilometer och ligger 670 meter över havet. Tjeknalis ligger i Pärlälvens fjällurskog Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Skieltajåkkå.
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Tjeknalis ingår i det delavrinningsområde (740616-158972) som SMHI kallar för Utloppet av Tjeknalis. Medelhöjden är 743 meter över havet och ytan är 13,08 kvadratkilometer. Räknas de 6 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 65,77 kvadratkilometer. Skieltajåkkå som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 4, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 4 vattendrag innan det når havet efter 310 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (57 procent) och kalfjäll (36 procent). Avrinningsområdet har 0,98 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 7,5 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Tjeknalis på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |