Hoppa till innehållet

SU Aurigae

Från Wikipedia
SU Aurigae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKusken
Rektascension04t 55m 59,38527 s[1]
Deklination+30° 34′ 01,5190 ″[1]
Skenbar magnitud ()+9,30[2]
Stjärntyp
SpektraltypG2 IIIne[2]
B–V+0,74[3]
VariabeltypT Tauri-stjärna[4]
Astrometri
Radialhastighet ()+23,20[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +1,18[1] mas/år
Dek.: -22,24[1] mas/år
Parallax ()6,85 ± 2,23[1]
Avståndca 500  (ca 150 pc)
Absolut magnitud ()+2,83[3]
Detaljer
Massa2,0 ± 0,1[3] M
Radie2,61 ± 0,20[3] R
Luminositet6,3 ± 1,6[3] L
Vinkelhastighet66,2[3] km/s
Ålder4[3] miljoner år
Andra beteckningar
HD 282624, AG+30 464, AKARI-IRC-V1, J0455593+303401, AKARI-FIS-V1 J0455593+303403, BD+30 743, 2E 1180, GSC 02387-00977, HIC 22925, HIP 22925, IRAS 04528+3029, 2MASS J04555938+3034015, PPM 69760, 1RXS J045600.1+303400, SAO 57509, TYC 2387-977-1, UCAC2 42542375, SU Aurigae, WISE J045559.39+303401.4, WISE J045559.40+303401.4, Gaia DR3 157010573981545344, Gaia DR1 157010569684355072, Gaia DR2 157010573981545344[6]

SU Aurigae är en ensam stjärna i södra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en skenbar magnitud av ca 9,30[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,9 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 500 ljusår (ca 150 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 23 km/s.[5] Stjärnan befinner sig i Taurus-Aurigaes i stjärnbildande region.

SU Aurigae är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G2 IIIne,[7] Den är dock bara cirka 4 miljoner år gammal, vilket är relativt ungt för en stjärna - unga protostjärnor som SU Aurigae är ljusstarka eftersom de är större och kondenserar inte till en normal storlek förrän de är äldre.[4] Den har en massa som är ca 2[3] solmassor, en radie som är ca 2,6[3] solradier och har ca 6,3 gånger solens utstrålning av energi[3] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 5 600 K.[3]

Diagram över SU Aurigaes magnetfält.

SU Aurigae är känd för att ha en omgivande protoplanetär skiva, vilket är typiskt för många T Tauri-stjärnor.[4] SU Aurigaes skiva har en hög lutning på 62° och är nästan vinkelrät mot himmelsplanet, så omkretsande protoplaneter eller kometer kan vara orsaken till att mängden ljus som upptäcks minskar.[3]

Ljuskurvor för SU Aurigae. Huvuddiagrammet visar den långsiktiga variabiliteten, och den infällda plotten visar den kortsiktiga variabiliteten uppmätt av MOST- sonden. Anpassad från Grankin et al. (2018)[8] och Cody et al. (2013)[9]

SU Aurigaes egenrörelse och avstånd liknar AB Aurigae,[1] en mer känd stjärna före huvudserien, vilket betyder att de två kan bilda en mycket vid dubbelstjärna[7] och om inte, ingår de fortfarande i samma stjärnförening.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 23 februari 2023..
  1. ^ [a b c d e f g] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
  2. ^ [a b c] "SU Aur". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 17 januari 2016.
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l] DeWarf, L. E.; Sepinsky, J. F.; Guinan, E. F.; Ribas, I.; Nadalin, I. (2003). "Intrinsic Properties of the Young Stellar Object SU Aurigae". The Astrophysical Journal. 590 (1): 357–367. Bibcode:2003ApJ...590..357D. CiteSeerX 10.1.1.508.2455. doi:10.1086/374979. S2CID 122600915.
  4. ^ [a b c] "Encyclopedia of Science: T Tauri star". Archived from the original on 27 January 2021. Hämtad 17 januari 2017.
  5. ^ [a b] Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065. S2CID 119231169.
  6. ^ HD 282624 (unistra.fr). Hämtad 2023-03-06.
  7. ^ [a b] "AB Aurigae - Jim Kaler". 4 January 2013. Hämtad 17 januari 2017.
  8. ^ Grankin, K. N.; Shenavrin, V. I.; Irsmambetova, T. R.; Petrov, P. P. (September 2018). "SU Aur: A deep fading event in Visible and near-infrared bands". Information Bulletin on Variable Stars. 6253 (1). Bibcode:2018IBVS.6253....1G. doi:10.22444/IBVS.6253.
  9. ^ Cody, Ann Marie; Tayar, Jamie; Hillenbrand, Lynne A.; Matthews, Jaymie M.; Kallinger, Thomas (March 2013). "Precise High-cadence Time Series Observations of Five Variable Young Stars in Auriga with MOST". The Astronomical Journal. 145 (3): 79. Bibcode:2013AJ....145...79C. doi:10.1088/0004-6256/145/3/79. S2CID 1261183. Hämtad 1 november 2021.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]