Hoppa till innehållet

Rostgumpad skogssångare

Från Wikipedia
Rostgumpad skogssångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSkogssångare
Parulidae
SläkteLeiothlypis
ArtRostgumpad skogssångare
L. luciae
Vetenskapligt namn
§ Leiothlypis luciae
AuktorCooper, 1861
Utbredning
Synonymer
Vermivora luciae
Oreothlypis luciae

Rostgumpad skogssångare[2] (Leiothlypis luciae) är en fågel i familjen skogssångare som förekommer i sydvästra USA och nordvästra Mexiko.[3]

Utseende och läten

[redigera | redigera wikitext]

Rostgumpad skogssångare är med en kroppslängd på endast 11 cm en mycket liten skogssångare, en av de minsta i Nordamerika, med liten och spetsig näbb. Fjäderdräkten är övervägande ljusgrå, undertill mer gräddvit, med rostfärgad övergump, vita undre stjärttäckare och en vit ögonring. Den rostfärgade hjässfläcken som även dess nära släktingar har är ovanligt tydlig. Sången består av en enkel drill med flera tonhöjdsändringar, ljusare än enskogssångare med enklare och vassare toner. Lätena liknar nashvilleskogssångarens, vassa metalliska "spink".[4][5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Rostgumpad skogssångare häckar i torra sydvästra USA till nordöstra Baja California och nordöstra Sonora och övervintrar till sydvästra Mexiko.[6]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades rostgumpad skogssångare i släktet Vermivora men DNA-studier visar att den inte är nära släkt med typarten i Vermivora, blåvingad skogssångare.[7] Numera placeras den därför i ett annat släkte, Leiothlypis.[3]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Rostgumpad skogssånfare hittas i täta snår (Prosopis) utmed strömmande vattendrag, där den födosöker aktivt bland kvistar och löv på jakt efter insekter. Den häckar mellan april och juli och lägger troligen två kullar.[4][5]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas bestå av tre miljoner vuxna individer.[8]

Fågelns vetenskapliga artnamn luciae (liksom dess engelska trivialnamn Lucy's Warbler) hedrar Lucy Hunter Baird (1848–1913), dotter till den amerikanska ornitologen Spencer Fullerton Baird.[9]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Leiothlypis luciae . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi :  10.14344/IOC.ML.9.2.
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 369. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ [a b] Curson, J. (2020). Lucy's Warbler (Leiothlypis luciae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61461 2 mars 2020).
  6. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  7. ^ Lovette, I.J., J.L. Pérez-Emán, J. Sullivan, R.C. Banks, I.Fiorentino, S. Córdoba-Códoba, M. Echeverry-Galvis, F.K. Barker, K.J. Burns, J. Klicka, S.M. Lanyon, and E. Bermingham (2010), A comprehensive multilocus phylogeny for the wood-warblers and a revised classification of the Parulidae (Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 753-770.
  8. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..
  9. ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]