Hoppa till innehållet

RR Lyncis

Från Wikipedia
RR Lyncis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLodjuret
Rektascension06t 26m 25,837s[1]
Deklination+56° 17′ 06,35 ″[1]
Skenbar magnitud ()5,53[2]
Stjärntyp
SpektraltypkA3hA7VmF2[3] + F0V[4]
B–V-0,16[2]
VariabeltypAlgolvariabel[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-12,03 ± 0,04[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -26,232[1] mas/år
Dek.: +21,881[1] mas/år
Parallax ()12,4161 ± 0,0918[1]
Avstånd263 ± 2  (80,5 ± 0,6 pc)
Absolut magnitud ()+1,16[2]
Detaljer
Massa1,939 ± 0,007[4] M
Radie2,564 ± 0,019[4] R
Luminositet21,6[4] L
Temperatur7 770 ± 200[4] K
Vinkelhastighet14,6 ± 1[7] km/s
Ålder1,08 ± 0,15[7] miljoner år
Andra beteckningar
HD 44691, AG+56 585, BD+56 1125, FK5 2491, GSC 03772-02770, HIC 30651, HIP 30651, HR 2291, IRAS 06222+5618, 2MASS J06262585+5617065, PLX 1479, PPM 30432, SAO 25731,[8] TD1 6934, TYC 3772-2770-1, uvby98 100044691, RR Lyncis, Groom 1149,[9] Gaia DR2 997809280404484480, Gaia DR3 997809280404484480[10]

RR Lyncis eller HD 44691 är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Lodjuret. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 5,53[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 12,4 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 263 ljusår (ca 81 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -12 km/s.[6] N.G. Roman fann 1949 att detta var en stjärna med metallinjer i spektrumet och en möjlig medlem av Ursa Major-strömmen.[11]

Primärstjärnan RR Lyncis A är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass kA3hA7VmF2[3] och en svagt utvecklad Am-stjärna. Den har en massa som är ca 1,9[4] solmassa, en radie som är ca 2,5[4] solradier och har ca 22[4] gånger solens utstrålning av energi från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 7 800 K.[4] Följeslagaren RR Lyncis B är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass F0 V[4] med en massa som är ca 1,5[4] solmassa, en radie som är ca 1,6[4] solradier och har ca 6[4] gånger solens utstrålning av energi från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 7 200 K.[4]

Ljuskurva för RR Lyncis, plottad från TESS-data.[12]

RR Lyncis är en förmörkelsevariabel av Algoltyp[5] och en av de närmaste på den norra stjärnhimlen.[13] Under primärstjärnans förmörkelse sjunker magnituden till 6,03, medan den minskar till magnitud 5,90 vid förmörkelsen av följeslagaren.[5] År 1931 fastställde C.M. Huffer att stjärnan var en förmörkelsevariabel, baserat på en ljuskurva genererad med hjälp av fotoelektriska mätningar. Den har en period på 9,9450 dygn med en magnitudskillnad på 1,20 mellan komponenterna.[14] Systemet visar pulseringsbeteende, som mest tillskrivs följeslagaren. De högre frekvenslägena är Delta Scutipulseringar, medan mellanfrekvenserna är av Gamma Doradus-typ. Pulseringar med lägre frekvens kan vara tidvattenexciterade. [4]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, RR Lyncis, 30 mars 2023.
  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
  3. ^ [a b] Levato, H.; Abt, H. A. (August 1978), "Spectral types in the Ursa Major stream", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 90: 429−433, Bibcode:1978PASP...90..429L, doi:10.1086/130352.
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Southworth, J. (December 2021), "Rediscussion of eclipsing binaries. Paper 7: Delta Scuti, Gamma Doradus, and tidally-perturbed pulsations in RR Lyncis", The Observatory, 141: 282–295, arXiv:2109.10196, Bibcode:2021Obs...141..282S.
  5. ^ [a b c] Samus, N. N.; et al. (2017), "General Catalogue of Variable Stars", Astronomy Reports, 5.1, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S, doi:10.1134/S1063772917010085, S2CID 125853869.
  6. ^ [a b] Pourbaix, D.; et al. (2004), "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits", Astronomy and Astrophysics, 424 (2): 727–732, arXiv:astro-ph/0406573, Bibcode:2004A&A...424..727P, doi:10.1051/0004-6361:20041213, S2CID 119387088.
  7. ^ [a b] Tomkin, Jocelyn; Fekel, Francis C. (May 2006), "New Precision Orbits of Bright Double-Lined Spectroscopic Binaries. I. RR Lyncis, 12 Bootis, and HR 6169", The Astronomical Journal, 131 (5): 2652–2663, arXiv:astro-ph/0601716, Bibcode:2006AJ....131.2652T, doi:10.1086/501349, S2CID 119522198.
  8. ^ "RR Lyn". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2022-07-18.
  9. ^ Adams, W. S. (April 1912), "The three-prism stellar spectrograph of the Mount Wilson Solar Observatory.", Astrophysical Journal, 35: 163–182, Bibcode:1912ApJ....35..163A, doi:10.1086/141924.
  10. ^ RR Lyn (unistra.fr). Hämtad 2023-06-26.
  11. ^ Roman, Nancy Grace (September 1949), "The Ursa Major Group", Astrophysical Journal, 110: 205, Bibcode:1949ApJ...110..205R, doi:10.1086/145199.
  12. ^ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 8 december 2021.
  13. ^ Bensch, Katarzyna; et al. (December 2014), "New spectroscopy of multiple stars RR Lyncis and HT Virginis", Information Bulletin on Variable Stars, 6121: 1, Bibcode:2014IBVS.6121....1B.
  14. ^ Huffer, C. M. (1931), Fox, Philip; Stebbins, Joel (eds.), "Report on photo-electric studies", Publications of the American Astronomical Society, AAS, 6: 365, Bibcode:1931PAAS....6R.365H.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]