Röd sumpkräfta

	Röd sumpkräfta
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Leddjur; Arthropoda
Understam	Kräftdjur; Crustacea
Klass	Storkräftor; Malacostraca
Ordning	Tiofotade kräftdjur; Decapoda
Infraordning	Astacidea
Familj	Cambaridae
Släkte	Procambarus
Art	Röd sumpkräfta; P. clarkii
Vetenskapligt namn
	§ Procambarus clarkii
Auktor	Girard, 1852
Synonymer
	Louisianakräfta;
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Röd sumpkräfta^[2] (Procambarus clarkii) är en sötvattenlevande kräfta.

Utbredning

Röd sumpkräfta förkom ursprungligen i norra Mexiko och sydöstra USA. Idag finns den inplanterad i andra delar av Syd- och Nordamerika samt i Afrika, Asien och Europa. I Nordeuropa kan populationerna fortleva men utvidgas inte^{[källa behövs]}, medan den i Sydeuropa förökar sig och aktivt koloniserar nya områden. Detta sker på bekostnad av de inhemska populationerna av flodkräfta (Astacus astacus) och olika arter av Austropotamobius.

Uteseende och ekologi

Till skillnad från till exempel signalkräfta så är sumpkräftan röd till färgen redan som levande, särskilt på buksidan. ^[3] Röd sumpkräfta växer snabbt, och vuxna exemplar kan nå vikter på över 50 g och bli 5,5–12 cm långa. De kan också överleva i lätt salthaltigt vatten, vilket är ovanligt bland kräftor.

Fyndort för röd sumpkräfta i Maremma Nationalpark i Toscana i västra Italien, där arten är inplanterad och räknas som invasiv.
Buksidan av en röd sumpkräfta fångad i Gironde i Frankrike.

Röd sumpkräfta och människan

Röd sumpkräfta är invasiv enligt EU-förordning 1143/2014 och det är därför olagligt att byta, odla, föda upp, transportera, använda eller sälja individer av arten. Förbudet gäller vuxna kräftor såväl som ägg och ungdjur.^[4] Det är dock tillåtet att importera kokta och/eller frysta exemplar, vilket sker i stor utsträckning, främst som människoföda.

Källor

^ Standard Report Page: ”Procambarus clarkii” (på engelska). ITIS. 2004. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=97491. Läst 10 augusti 2009.
^ https://artfakta.se/naturvard/taxon/procambarus-clarkii-6007840
^ Anders Lundquist (1999). ”Varför blir kräftor röda när man kokar dem?”. Institutionen för cell- och organismbiologi, Lunds universitet. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Djur3.html#Kraft. Läst 10 augusti 2009.
^ ”Artskyddsförordning (2007:845)”. Miljödepartementet. 20 november 2007. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/artskyddsforordning-2007845_sfs-2007-845. "18 § Det är förbjudet att till Sverige föra in levande sötvattenskräftor av arter inom familjerna Astacidae, Cambaridae och Parastacidae. Förbudet gäller kräftornas alla levnadsstadier."

Externa länkar

Svenska fiskeriverkets sida om röd sumpkräfta

[ITIS-1] Standard Report Page: ”Procambarus clarkii” (på engelska). ITIS. 2004. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=97491. Läst 10 augusti 2009.

[2] ttps://artfakta.se/naturvard/taxon/procambarus-clarkii-6007840

[3] Anders Lundquist (1999). ”Varför blir kräftor röda när man kokar dem?”. Institutionen för cell- och organismbiologi, Lunds universitet. http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Djur3.html#Kraft. Läst 10 augusti 2009.

[4] ”Artskyddsförordning (2007:845)”. Miljödepartementet. 20 november 2007. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/artskyddsforordning-2007845_sfs-2007-845. "18 § Det är förbjudet att till Sverige föra in levande sötvattenskräftor av arter inom familjerna Astacidae, Cambaridae och Parastacidae. Förbudet gäller kräftornas alla levnadsstadier."

[1]

[2]

[3]

[4]