Hoppa till innehållet

Pjotr Krasnov

Från Wikipedia
Pjotr Krasnov
Född10 september 1869 (g.s.)[1]
Sankt Petersburg[2]
Död16 januari 1947[3][1] (77 år)
Lefortovofängelset[4]
BegravdDonskoj kloster
Medborgare iKejsardömet Ryssland
Utbildad vidPavlovska krigsskolan
SysselsättningFörfattare[5], historiker, officer, politiker
MakaLidija Krasnova
BarnSemyon Krasnov (f. 1893)
FöräldrarNikolaj Krasnov
Utmärkelser
Guldsabel "för tapperhet" (1914)
Georgsorden, fjärde klass (1915)
Sankt Vladimirs orden, tredje klass
Etiopiska Stjärnorden
Sankt Annas orden, andra klass
Sankt Stanislausorden, tredje klass
Sankt Stanislausorden, andra klassen
Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen
Sankt Annas orden, tredje klass
Sankt Vladimirs orden
Namnteckning
Redigera Wikidata

Pjotr Nikolajevitj Krasnov (ryska: Пётр Николаевич Краснов), född 22 september (gamla stilen: 10 september) 1869 i Sankt Petersburg, död 16 januari 1947 i Moskva (avrättad), var en rysk militär och författare.

Krasnov blev officer 1886, tjänade i 20 år vid gardeskosackerna, blev 1910 chef för första sibiriska kosackregementet och flyttades 1913 till tionde donkosackregementet, med vilket han 1914 ryckte ut i kriget med Österrike-Ungern. I juli 1915 blev han chef för andra kosackdivisionen och efter ryska revolutionen för tredje kavallerikåren. Med denna drog han i fält mot Vladimir Lenin, utlämnades i november 1917 genom förräderi till bolsjevikerna, men befriades av kosackerna. Han begav sig därefter till donkosackernas land och blev vald till deras hetman, slöt förbund med tyskarna och kämpade mot bolsjevikerna, tills han i slutet av 1919 begav sig till Tyskland.

I Tyskland fortsatte Krasin sin anti-bolsjevikiska verksamhet samt skrev flera noveller och romaner, donska kosackhärens historia och 1921 en romantisk skildring i tre delar, i tysk översättning kallad Vom Zarenadler zur roten Fahne 1894–1921 (svensk översättning 1924).

Under andra världskriget samarbetade Krasin med nazisterna och utlämnades efter krigsslutet 1945 av britterna till Sovjetunionen. Där dömdes han till döden och avrättades 1947 i Moskva genom hängning.

  1. ^ [a b] Olga Bogdanova (red.), Литераторы Санкт-Петербурга. ХХ век, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Nikolaj Skatov (red.), Русская литература XX века. Прозаики, поэты, драматурги, 2005, ISBN 5-94848-262-6.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]