Onkel Knut
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Onkel Knut | ||||
Studioalbum av Ola Magnell | ||||
---|---|---|---|---|
Utgivning | Oktober 1984[1] | |||
Genre | Rock | |||
Språk | Svenska | |||
Skivbolag | Metronome | |||
Producent | Mats Ronander | |||
Ola Magnell-kronologi | ||||
|
Onkel Knut är den svenske artisten Ola Magnells sjunde album, utgivet på LP 1984. Skivan har inte utkommit på CD.[2]
Skivan är inspelad och mixad 13-31 augusti 1984 i Atlantis studio. Producent var Mats Ronander och ljudtekniker Janne Ugand. Mixningen sköttes av Ugand, Ronander och Magnell. Skivan är graverad av Janne Hansson.
Onkel Knut har en genomgående gitarrbaserad och rockig produktion. Den kännetecknas av en tydlig bandkänsla. Magnells karakteristiska akustiska gitarrspel lyser helt med sin frånvaro. Texterna är till stor del mörka och ger uttryck för frustration med den personliga situationen, tidsandan och samhällets framtidsutsikter. Några sånger har dock klara komiska poänger och skivan avslutas med den tröstfulla "Lyckans länder". Ingen av sångerna från Onkel Knut har kommit att oftare ingå i Magnells senare live-repertoar.
Albumtiteln lär syfta på Magnell själv och skall vara en pseudonym som han använt sig av privat.
Låtlista
[redigera | redigera wikitext]Alla låtar är skrivna av Ola Magnell.
- "Tallarnas tempeldans"
- "Boningen var kall"
- "Jonnys bibliotek"
- "Fan på väggen"
- "Kärlek"
- "Lieman"
- "Shuffle 37"
- "Vägen mot Allsingenstans"
- "Lyckans länder"
Medverkande
[redigera | redigera wikitext]- Affe Byberg – trummor
- Tommy Cassemar – bas
- Sharon Dyall – bakgrundssång
- Erik Häusler – tenorsax
- Micke Jahn – gitarr
- Nils Landgren – trombon
- Anna-Lotta Larsson – bakgrundssång
- Hasse Olsson) – orgel
- Mats Ronander – bakgrundssång
- Olle Westbergh – klaviaturer
Listplaceringar
[redigera | redigera wikitext]Lista (1984) | Topplacering |
---|---|
Sverige | 40[3] |
Källor
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Dagens Nyheter, 17 oktober 1984. Läst 19 november 2022.
- ^ ”Ola Magnell”. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/search?q=Ola+Magnell&x=0&y=0. Läst 23 januari 2013.
- ^ Listplacering
|