Hoppa till innehållet

Moritz Hermann von Jacobi

Från Wikipedia
Moritz Hermann von Jacobi
Född9 september 1801 (g.s.)[1]
Potsdam[2]
Död11 mars 1874[1][3] (72 år)
Sankt Petersburg[2]
BegravdLutherska Smolenskkyrkogården[4][5]
Medborgare iKejsardömet Ryssland[3][6] och Konungariket Preussen
Utbildad vidGöttingens universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
Dorpats kejserliga universitet
SysselsättningFysiker[2][6], universitetslärare, uppfinnare, elektrotekniker[7]
ArbetsgivareDorpats kejserliga universitet (–1840)[8]
Sankt Petersburgs vetenskapsakademi
Det militære ingeniørtekniske universitet
Noterbara verkelektrisk motor[9], galvanotypi och sjömina
BarnVladimir Yakobi (f. 1836)
Nikolaj Borisowitsch Yakobi (f. 1839)
SläktingarCarl Gustav Jacob Jacobi (syskon)
Utmärkelser
Demidov-priset (1840)
Adelstitel (1864)
Världsutställningen 1867 (1867)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Moritz Hermann von Jacobi, född 21 september 1801, död 10 mars 1874, var en tysk fysiker. Han var bror till Carl Gustav Jacob Jacobi.

Jacobi blev professor i Dorpat 1835 och i Sankt Petersburg 1837. Han började 1836 praktiskt genomföra galvanoplastiken och sysslade även med försök att tekniskt utnyttja elektriciteten som drivkraft och som värmekälla. Ett förslag av Jacobi att som enhet för motstånd använda motstånd hos en koppartråd, 1 meter lång med arean 1 kvadratmillimeter, visade sig mindre lämplig på grund av det starka inflytande även mycket små föroreningar hade på trådens motstånd.

  1. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: jacobi-moritz-hermann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: Moritz-Hermann-von-Jacobi, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Krugosvet.ru, artikel i encyklopedin Krugosvet: fizika/yakobi-boris-semenovich.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, smolenskoe-spb.ru .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, fr.findagrave.com .[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Якоби, Борис Семёнович, Малая советская энциклопедия, 1936—1947.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk2005269743, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.muuseum.ut.ee .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.eti.kit.edu .[källa från Wikidata]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]