M3a
| TGOJ Littera M3a | |
 FLJ M-lok nr 102 Järnvägsmuseet KDAJ04605 | |
| Tillverkningsår | 1928-1930 |
|---|---|
| Byggt antal | 4 |
| Axelföljd | D1 |
| Effekt | 1060 ihk |
| Största tillåtna hastighet | 55 km/h |
| Startdragkraft | 12 ton |
TGOJ Littera M3a var fyra stycken ånglok inom Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar (TGOJ) som var av typen tanklok.[1] De levererades ursprungligen till Frövi–Ludvika Järnväg (FLJ) under perioden 1928-1930 som FLJ littera M med individnummer 101-104.[1] År 1931 uppgick FLJ i TGOJ och loken omlittererades till M3a.[1] Tillverkare var Nydqvist och Holm AB (NOHAB).[1] M3a-loken var trecylindriga ånglok, så kallade trillingar, och var i princip tankloksversionen av TGOJ littera M3.[1][2] Ett M3a-lok (individnummer 101) finns bevarat i driftsdugligt skick hos Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum (GBBJ).
Tabell för huvuddata
[redigera | redigera wikitext]Värdena i tabellen, utom den indikerade effekten, är hämtade från TGOJ-Ånglok.[1] Den indikerade effekten (1062 ihk) är i tabellen avrundad till tre siffrors noggrannhet och är beräknad enligt Lokomotivlära.[3] Värdet gäller vid den gynnsammaste hastigheten (54,5 km/h), och vid en normal rostansträngning. Beräkningen antar att M3a-loket saknade matarvattenförvärmare.
| ALLMÄNT | PRESTANDA | CYLINDRAR | PANNA | VIKTER | DIMENSIONER | FÖRRÅD | ||||||||||||||||
| Axel- följd |
Spår- vidd (mm) |
Indikerad effekt (ihk) |
Drag- kraft (ton) |
Tillåten hastighet (km/h) |
Antal | Dia- meter (mm) |
Slag- längd (mm) |
Slid- styrning |
Rost- yta (m2) |
Eld- yta (m2) |
Överhett- ningsyta (m2) |
Ång- tryck (kg/cm2) |
Material- vikt (ton) |
Tjänste- vikt (c) (ton) |
Adhesions- vikt (c) (ton) |
Största- axeltryck (ton) |
Drivhjuls- diameter (mm) |
Löphjuls- diameter (mm) |
Hjul- bas (mm) |
Längd ö. buffert (mm) |
Vatten- förråd (m3) |
Kol- förråd (ton) |
| D1 | 1435 | 1060 | 12,0 (a) | 55 | 3 | 450 | 660 | Okänd (b) | 2,5 | 129,4 | 35,9 | 12 | 60,8 | 80,4 | 65,6 | Okänd | 1295 | Okänd | 7350 | 13250 | 10,5 | 3,2 |
(a) Värdet är troligtvis beräknat enligt Lokomotivlära med en förenklad formel som speglar lokets dragkraft vid låga hastigheter.[4]
(b) Slidstyrningen var troligtvis enligt Walschaerts system.
(c) Gäller vid fulla vatten- och kolförråd.
M3a-lokets teoretiska prestanda vid olika hastigheter
[redigera | redigera wikitext]Värdena i tabellen är beräknade enligt Lokomotivlära och gäller vid en normal rostansträngning och utan förvärmning av matarvattnet.[3][5][6] Med normal rostansträngning menas en påeldning av 500 kg stenkol per kvadratmeter rostyta och timme, där stenkolets värmevärde är 7000 kcal/kg.[7] Vid låga hastigheter begränsas dragkraftsutvecklingen av maskinkraften vid 75% cylinderfyllning.[5][8] Vid högre hastigheter begränsas dragkraftsutvecklingen av pannans ångbildningsförmåga.[8] Dragkrafterna gäller vid lokets drivhjulsperiferi.[6]
| På grund av maskinkraften |
På grund av pannans ångbildningsförmåga | ||||||||||
| Hastighet (km/h) | 7,3 | 14,6 | 15 | 20 | 25 | 30 | 35 | 40 | 45 | 50 | 55 |
| Varvtal (varv/s) | 0,50 | 1,00 | 1,02 | 1,37 | 1,71 | 2,05 | 2,39 | 2,73 | 3,07 | 3,41 | 3,76 |
| Indikerad effekt (ihk) | 387 | 737 | 730 | 815 | 881 | 935 | 980 | 1012 | 1038 | 1055 | 1062 |
| Verkningsgrad | 0,900 | 0,900 | 0,895 | 0,890 | 0,883 | 0,877 | 0,870 | 0,862 | 0,853 | 0,843 | 0,834 |
| Dragkraft (ton) | 12,9 | 12,3 | 11,8 | 9,8 | 8,4 | 7,4 | 6,6 | 5,9 | 5,3 | 4,8 | 4,3 |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Holmgren, Yngve (1968). TGOJ-Ånglok. Färlöv: Yngve Holmgrens Förlag. sid. 4-5. Libris 1235274
- ^ Holmgren, Yngve (1968). TGOJ-Ånglok. Färlöv: Yngve Holmgrens Förlag. sid. 17. Libris 1235274
- ^ [a b] Höjer, Elis B (1921). ”Gynnsammaste hastigheten och lokomotivets effekt.”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 573-574. Libris 1485257
- ^ Höjer, Elis B (1921). ”Dragkraft vid liten hastighet.”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 569-570. Libris 1485257
- ^ [a b] Höjer, Elis B (1921). ”Dragkraft på grund av maskinkraften”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 565-569. Libris 1485257
- ^ [a b] Höjer, Elis B (1921). ”Effektkurva”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 578-579. Libris 1485257
- ^ Höjer, Elis B (1921). ”Pannans ångbildningsförmåga”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 572-573. Libris 1485257
- ^ [a b] Höjer, Elis B (1921). ”Dragkraft på grund av pannans ångbildningsförmåga.”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 571-572. Libris 1485257
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||