Hoppa till innehållet

Livmoderhalscancer

Från Wikipedia
Livmoderhalscancer
Latin: neoplasma malignum cervicis uteri, cancer cervicis uteri
Ca_in_situ%2C_cervix_2.jpg
Histopatologisk bild av carcinom in situ, steg 0.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10C53
ICD-9180
OMIM603956
DiseasesDB2278
Medlineplus000893
eMedicinemed/324  radio/140
MeSHsvensk engelsk

Livmoderhalscancer, cervixcancer, eller livmodertappscancer är en cancer som uppstår från livmoderhalsen och endast drabbar kvinnor.[1] Det sker till följd av onormal tillväxt av celler som kan invadera andra vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen.[2] Tidigt i förloppet upplevs vanligtvis inga symtom. Symptom som kan uppstå senare i förloppet utgörs av onormala blödningar, smärta i bäckenet eller smärta vid samlag.[1]

Infektion med humant papillomvirus (HPV) är inblandat i fler än 90 % av alla fall av livmoderhalscancer;[3][4] dock utvecklar de flesta som har haft HPV-infektioner inte livmoderhalscancer.[5][6] Svagt immunförsvar, tidig sexdebut och att ha många sexualpartners ökar risken för en sexuellt överförd HPV-infektion, medan rökning och långvarig konsumtion av p-piller ökar risken för att en redan existerande HPV-infektion ska leda till livmoderhalscancer.[1][7] Livmoderhalscancer utvecklas vanligen från precancerösa förändringar över 10 till 20 år.[5] Det finns ett antal olika typer av cancer i livmoderhalsen. Kring 90 % är skivepitelcancer, 10 % är adenocarcinom och ett fåtal är av andra typer.[7] Diagnosen ställs vanligen genom gynekologisk cellprovskontroll följt av biopsi. Medicinsk bildtagning kan sedan göras för att avgöra om cancern har spridit sig.[1]

HPV-vaccin skyddar mot olika högriskstammar av HPV-virus och förhindrar upp till 65-75 % av cancerfall.[8][9] I Sverige används 3 olika vaccin, varav den 4-valenta som ger skydd mot HPV typ 6, 11, 16 och 18 ingår i högkostnadsskyddet.[10] Eftersom en viss cancerrisk finns kvar, rekommenderar olika riktlinjer fortsatt regelbundna cellprov.[8]

Andra förebyggande metoder är att aldrig ha sex eller att ha få sexuella partners med samtidig användning av kondomer.[11] Screening för livmoderhalscancer med så kallat Pap-test eller ättiksyra-test kan identifiera precancerösa förändringar som vid behandling kan förhindra uppkomsten av cancer.[12]

Behandling av livmoderhalscancer kan bestå av en kombination av kirurgi, kemoterapi och strålbehandling.[1] Femårsöverlevnaden i USA är 68 %.[13] Utfallet beror i hög grad på hur tidigt cancern upptäcks.[7]

Över hela världen är livmoderhalscancer den fjärde vanligaste cancerformen och den fjärde vanligaste dödsorsakande cancern bland kvinnor.[5] Under 2012 uppskattades 528 000 fall av livmoderhalscancer, och 266 000 dödsfall.[5] Detta är cirka 8 % av det totala antalet cancerfall samt det totala antalet dödsfall i cancer.[14] Cirka 70 % av fallen förekommer i utvecklingsländer.[5] I låginkomstländer är livmoderhalscancer den vanligaste orsaken till dödsfall i cancer.[12] I de utvecklade länderna har utbredd användning av gynekologiska cellprover dramatiskt minskat antalet fall av livmoderhalscancer.[15]

I medicinsk forskning, finns en mycket känd cellinje som kallas HeLa, vilken har utvecklats från livmoderhalscancer-celler från Henrietta Lacks.[16]

Den främsta riskfaktorn är humant papillomavirus (HPV), speciellt typ 16 och 18 som orsakar 70% av alla fall.

Inte alla orsaker till livmoderhalscancer är kända. Flera andra bidragande faktorer kan vara inblandade.[17] Kondylom orsakas av olika stammar av HPV som vanligtvis inte är relaterade till livmoderhalscancer. Användning av kondomer minskar risken, men kan inte alltid förhindra överföring. På samma sätt kan HPV överföras genom hud-mot-hud-kontakt med infekterade områden. Hos män finns det inget kommersiellt tillgängligt test för HPV, men HPV förekommer företrädesvis i epitelet av ollonet och rengöring av detta område kan vara förebyggande.

American Cancer Society ger följande lista av riskfaktorer för livmoderhalscancer: humant papillomvirus (HPV) infektion, rökning , HIV- infektion, klamydiainfektion, stress och stressrelaterade sjukdomar, kostfaktorer, hormonella preventivmedel , flera graviditeter , exponering för dietylstilbestrol och familjens historia av livmoderhalscancer.

Sexuell avhållsamhet och säkert sex minskar risken att få livmoderhalscancer. Det finns vaccin mot HPV-typerna 16 och 18 .[18]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e] ”Cervical Cancer Treatment (PDQ®)”. NCI. 2014-03-14. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/cervical/Patient/page1/AllPages. Läst 24 juni 2014. 
  2. ^ ”Defining Cancer”. National Cancer Institute. http://www.cancer.gov/cancertopics/cancerlibrary/what-is-cancer. Läst 10 juni 2014. 
  3. ^ . ISBN 978-1-4160-2973-1 
  4. ^ . ISBN 9781607950141. http://books.google.ca/books?id=R0FbhLsWHBEC&pg=PA1299 
  5. ^ [a b c d e] . ISBN 9283204298 
  6. ^ . doi:10.1016/j.idc.2013.09.001. PMID 24275269. 
  7. ^ [a b c] ”Cervical Cancer Treatment (PDQ®)”. National Cancer Institute. 2014-03-14. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/cervical/HealthProfessional/page1/AllPages. Läst 25 juni 2014. 
  8. ^ [a b] ”Human Papillomavirus (HPV) Vaccines”. National Cancer Institute. 2011-12-29. http://www.cancer.gov/cancertopics/factsheet/prevention/HPV-vaccine. Läst 25 juni 2014. 
  9. ^ . doi:10.1007/978-3-642-38965-8_9. PMID 24008298. 
  10. ^ ”Humant papillomvirus (HPV) – om vaccination — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/humant-papillomvirus-hpv/. Läst 27 januari 2021. 
  11. ^ ”Cervical Cancer Prevention (PDQ®)”. National Cancer Institute. 2014-02-27. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/prevention/cervical/HealthProfessional/page1/AllPages. Läst 25 juni 2014. 
  12. ^ [a b] World Health Organization (February 2014). ”Fact sheet No. 297: Cancer”. Fact sheet No. 297: Cancer. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs297/en/index.html. Läst 24 juni 2014. 
  13. ^ ”SEER Stat Fact Sheets: Cervix Uteri Cancer”. NCI. http://seer.cancer.gov/statfacts/html/cervix.html. Läst 18 juni 2014. 
  14. ^ . ISBN 9283204298 
  15. ^ Canavan TP, Doshi NR (2000). ”Cervical cancer”. Am Fam Physician 61 (5): sid. 1369–76. PMID 10735343. Arkiverad från originalet den 6 februari 2005. https://web.archive.org/web/20050206141303/http://www.aafp.org/afp/20000301/1369.html. Läst 30 juni 2016. 
  16. ^ . ISBN 9781466552036. http://books.google.ca/books?id=YXo0AAAAQBAJ&pg=PA385 
  17. ^ Stuart Campbell; Ash Monga (2006). Gynaecology by Ten Teachers (18). Hodder Education. ISBN 0340816627 
  18. ^ ”Cervixcancer kan förhindras” ( PDF). Läkartidningen. https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldWebArticlePdf/3/3758/forhandscervix2.pdf. Läst 18 september 2012. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]