Lars Werkö
| Lars Werkö | |
| Född | 13 mars 1918[1] |
|---|---|
| Död | 8 oktober 2009[1] (91 år) Stockholm[2] |
| Utbildad vid | Karolinska Institutet  |
| Sysselsättning | Läkare[3] |
| Arbetsgivare | Göteborgs universitet |
| Redigera Wikidata | |
Lars Albert Werkö, född 13 mars 1918 i Karlskrona, död 8 oktober 2009 i Stockholm, var en svensk läkare och professor i medicin.
Lars Werkö studerade medicin vid Karolinska Institutet och fick läkarlegitimation 1943, varefter han en tid var verksam vid Sankt Eriks sjukhus. Efter doktorandstudier vid Columbia University i New York disputerade han där 1947 på en avhandling rörande övertrycksbehandling och cirkulationsstudier.
1956 utnämndes Werkö till överläkare i internmedicin vid Sahlgrenska sjukhuset och professor i invärtesmedicin vid Göteborgs universitet, en tjänst han uppehöll fram till 1975. Han efterträddes på professuren av Per Björntorp.
Werkö initierade 1963 den medicinska studien 1913 års män, som kartlade hälsan hos en tredjedel av alla femtioåriga män i Göteborg. Under åren 1961–1965 var han ordförande i Sveriges Läkarförbund. Han var 1974–1976 dekanus vid medicinska fakulteten på Göteborgs universitet.
Werkö fick 1976 tjänst som forskningschef på Astra. Han startade 1987, tillsammans med professor Egon Jonsson, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU), och var fram till 1995 dess ordförande.
Han var gift med skådespelerskan Ingrid Envall från 1961 till hennes död.
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Kommendör av Nordstjärneorden, 3 december 1974.[4]
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Werkö, Lars (2008). Från blodhosta till vardagsstress: sjukvård och medicinare i 1900-talets Sverige. Stockholm: Sellin & partner bok och idé [på uppdrag av Svenska läkaresällskapet]. Libris 11206729. ISBN 978-91-7055-382-0 (inb.)
- Werkö, Lars (2003). Global folkhälsa: tar vi vårt ansvar?. Lund: Studentlitteratur. Libris 9185978. ISBN 91-44-03156-4
- Werkö, Lars (2000). Det gäller alltid livet. Stockholm: Apotekarsocieteten. Libris 8380343. ISBN 91-86274-90-2 (inb.)
- (på engelska) Critical issues in radiotherapy. SBU-rapport, 1400-1403 ; 130 E. Stockholm: SBU. 1996. Libris 7767450. ISBN 91-87890-34-8
- Werkö, Lars (1986). Medicin för miljarder: har läkemedelsindustrin någon framtid?. Stockholm: Timbro. Libris 8374991. ISBN 91-7566-101-2
- Werkö, Lars (1980). "De samvetslösa läkemedelsbolagen - hur blev det så?". [Södertälje]: [AB Astra]. Libris 364883
- Werkö, Lars (1968). Hypertension. Praktisk terapi, 99-0124242-8. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 109024
- Werkö, Lars (1966). Ödem och diuretika. Göteborg: Merck, Sharp & Dohme. Libris 444226
- Werkö, Lars (1964). Mitral valvular disease: hemodynamic studies of the consequences for the circulation. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 747798
- Werkö Lars, red (1963). Behandling av [essentiell] hypertoni.. Vällingby: CIBA. Libris 1465866
- Werkö, Lars (1963). Hur man skall klara sitt höga blodtryck. (2., omarb. uppl.). Stockholm: Forum. Libris 747794
- Werkö, Lars (1957). Hjärtat. Thulebolagens skriftserie Vår hälsa, 99-0746068-0 ; 11. Stockholm: Thulebolagen. Libris 456221
- Werkö, Lars (1955). Hjärtinsufficiens. Södertälje: Astra. Libris 437929
- Werkö, Lars (1947) (på engelska). The influence of positive pressure breathing on the circulation in man.. Acta medica Scandinavica. Supplementum, 0365-463X ; 193. Stockholm: Exp. Libris 1386351
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ”Lars Werkö har avlidit”. Läkartidningen. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091023202935/http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=12949. Läst 10 oktober 2009.
- ”Lars Werkö – biografi”. Karolinska institutet. 24. http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=14153&l=sv. Läst 10 oktober 2009.[död länk]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Munk's Roll, Munk's Roll-ID: lars-albert-werko.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: skuk0005886, läst: 22 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: skuk0005886, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 14 (1970–1979), p. 246, digital avbildning.
|