Hoppa till innehållet

Lantdagen 1905

Från Wikipedia
Storfurstendömet Finlands extraordinära lantdag 1905–1906
Tidpunkt 20 januari 1905–18 september 1906
Adelsståndet Viktor Magnus von Born Riddarhuset
Prästeståndet Gustaf Johanssons Ständerhuset
Borgarståndet Leonard von Pfaler Ständerhuset
Bondeståndet Pekka Aulis Ständerhuset
Viktiga beslut
statsrätt avskaffandet av den ståndslantdag och representationsreform

Den urtima lantdagen 1905 var Storfurstendömet Finlands sista ståndslantdag. Ståndslantdagen ersattes med en enkammarlantdag och allmän och lika rösträtt, även för kvinnor, infördes.

Centrala frågor

[redigera | redigera wikitext]

Syftet med lantdagen var att avskaffa ståndslantdagen och ersätta den med ett parlament som valdes genom allmän och lika rösträtt. Lantdagen varade till september 1906 och det viktigaste resultatet var den nya lantdagsordningen och en ny vallag, som antogs den 1 juni 1906. De första valen till enkammarlantdagen kunde tack vare dem hållas i mars 1907.

Kontroversiella frågor var rösträttsåldern, valkretsindelningen och om parlamentet skulle ha en eller två kammare.

Representationsreformen var sedan länge ett krav och hade starkt stöd bland folket. Reformen, som mer eller mindre förintade adelns politiska makt, antogs i adeln med rösterna 100 mot 8 eftersom den även där ansågs som oundviklig. För att besluta om dessa ståndsprivilegier behövdes ett enhälligt beslut i alla fyra stånd. En liten men ljudlig minoritet förordade ett parlament med två kammare, men slutligen antog adeln propositionen om en kammare.

Tvåkammarlantdag stöddes i alla övriga stånd med övervägande majoritet, men i präste- och bondestånden delade valmetod och åldersgränsen för rösträtt meningarna. Slutligen, den 1 juni 1906, accepterade alla stånden grundlagsutskottet proposition.

Ledamöter

[redigera | redigera wikitext]
Lantmarskalken Viktor Magnus von Born höll ett avskedstal vid adelns och ridderskaoet sista sammanträde i Riddarhuset den 8 september 1906.

Adelsståndet

[redigera | redigera wikitext]

Talman för adeln, lantmarskalk, var Viktor Magnus von Born. Förutom han deltog följande adelsmän i lantdagen:[1]

Prästeståndet

[redigera | redigera wikitext]

Ärkebiskop Gustaf Johansson var för femte gången talman för prästeståndet vid storfurstendömet Finlands sista lantdag. Vice talman var Herman Råbergh, biskop i Borgå stift. Även biskoparna i Nyslott och Kuopio stift, Otto Immanuel Colliander och Juho Rudolf Forsman (sedan 12.5.1905 Koskimies) var närvarande. Lantdagsmännen i prästeståndet var följande:[2]

Biskopar:

Representanter för prästerskapet:

  • Valda av ärkestiftets prästerskap: professor Robert Hermanson, Ylikannus kyrkoherde Isak August Björklund, Nådendals kyrkoherde Edvard Hannula, Korpo kyrkoherde Herman Snellman, Solf kyrkoherde Johan Alarik Roos, Nystads kyrkoherde Wilhelm Roos, Uskela kyrkoherde Peter Snellman, Närpes kaplan Ivar Nordlund, S:t Marie kyrkoherde Ivar Markus Tallgren, Alavo kyrkoherde Karl August Schroderus, Åbo kaplan Teodor Natanael von Pfaler och Kauhajoki kyrkoherde Gustaf Edvard Lybeck (som valdes genom utlottning).
  • Valda av Borgå stifts prästerskap: professor Allan Serlachius, Tammerfors kaplan Karl Oskar Fontell, Uurais kyrkoherde Arnold Melcher Berger, Tammerfors finska reallyceums lektor Johan Abraham Maunu, professor Georg Gustaf Alexander Rosenqvist, Jyväskylä landsförsamlings kyrkoherde Gustaf Johan Adolf Heman, Hattula kyrkoherde Johan Jakob Westerlund, universitetsadjunkten Lauri Ingman och professor J. R. Danielson-Kalmari.
  • Valda av Nyslotts stifts prästerskap: Nyslott-Sääminge kyrkoherde Juuso Hedberg, Impilax kyrkoherde Aleksander Auvinen, Parikkala kyrkoherde Julius Immanuel Gummerus, Uguniemi kyrkoherde Alexander Gustaf Walle, Jockas kyrkoherde Josua Johansson, professor Arthur Hjelt, Kangasniemi kyrkoherde Ludvig Alexander Wennerström och Juga kyrkoherde Fredrik Hellman.
  • Valda av Kuopio stifts prästerskap: kyrkoherden i Kuopio Johannes Schwartzberg, kyrkoherde i Nedertorneå Eljas Lönnrot, Leppävirta kyrkoherde Henrik Edvard Schroderus, Karttula kyrkoherde Eero Hyvärinen, professor Ernst Gustaf Palmén och Uleåborgs läns fängelsepredikant Juho Aapraham Mennander.
  • Valda av universitetet: professorerna Johan Wilhelm Runeberg och Werner Söderhjelm.
  • Valda av Åbo stifts skollärare: Knut Svanljung, rektor för Finska klassiska lyceum i Åbo, och Vilhelm Rosenqvist, rektor för Svenska Normallyceum.
  • Utvald av skollärarna i Borgå stift: Alexander Werner Theodor Malin, lektor vid Tammerfors finska reallyceum och professor Ivar Heikel.
  • Valda av skollärarna i Nyslotts stift: professor Emil Nestor Setälä och lektor Uno Saxén vid finska realgymnasiet i Viborg.
  • Vald av lärare i Kuopio stift: professor Theodor Homén.

I prästeståndet ingick 48 representanter. Tretton före detta lantdagsmän som deltagit sedan lantdagen 1877, såsom senator Otto Donner, hade nu uteblivit. Den mångårige lantdags, rektor Adiel Bergroth, hade avlidit 1905, och kyrkoherde Niilo Karilas, som suttit i ståndet sedan 1888, hade övergått till att bli ecklesiastikexpeditionens referendariesekreterare. De frånvarande ersattes av Theodor Natanael von Pfaler, Samuel Wilhelm och Johan Alarik Roos, Peter och Herman Henrik Snellman, Karl Ivar Nordlund, Gustaf Edvard Lybeck, Lauri Ingman, Arthur Hjelt, Juho Aapraham Mannermaa, Werner Söderhjelm, Uno Saxén och Theodor Homén. Bland dem kom Ingman, Mannermaa, Homén och Samuel Wilhelm Roos att arbeta i den nya riksdagen.[3]

Borgarståndet

[redigera | redigera wikitext]

Borgarståndets talman var Leonard von Pfaler och sekreterare var Axel Valdemar Lindberg. I ståndet ingick följande:

Bondeståndet

[redigera | redigera wikitext]

Bondeståndets talman var Pekka Ahmavaara, Emil Almberg var tolk och Kaarlo Ignatius sekreterare. Bondeståndets representanter:

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Förteckning öfver Finlands till urtima landtdagen i Helsingfors år 1905–1906 församlade Ridderskap och Adel. Protokoll förda hos Finlands Ridderskap och Adel vid Landtdagen år 1905–1906. Andra häftet. Helsingfors: Helsingfors Centraltryckeri, 1907, ss. 945-954.
  2. ^ Kaarlo Österbladh, 1934. Pappissääty Suomen valtiopäivillä 1809–1906. II 1885–1906. Helsinki: Suomen Kirkkohistoriallisen Seuran toimituksia XXXVI, ss. 523–528.
  3. ^ Österbladh 1934, s. 528
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lantdagen_1905&oldid=55521884”